Idag använder björnforskare följande data för att ge kunskapsunderlag till myndigheternas björnförvaltning:

• Systematiska björnobservationer i samband med älgjakt och älgobs
• Individräkning genom DNA-analys av björnspillning
  Uppgifter från björnar som fälls under jakt samt björnar som det sker forskning på
• I Sverige jagas björn huvudsakligen genom smygjakt eller jakt med hjälp av drivande eller ställande hund.

När en björn har skjutits, måste jägaren rapportera detta till länsstyrelsen och tillvarata vissa prover som går till forskningen. Så snart som ett områdes kvot är fylld, avbryts jakten. Om kött och skinn m.m. skall säljas krävs intyg från Jordbruksverket. Familjegrupper, det vill säga honor med års- och fjolårsungar, är fredade.

Under åren 1981-2010 beslutade Naturvårdsverket om skyddsjakt med licenstilldelning i olika områden. Från och med 2010 års jakt tas dessa beslut av länsstyrelser i berörda län.

År 1981 delade Naturvårdsverket ut licenser för 36 björnar. Sexton av dessa björnar skjöts. Sedan dess har antalet licenser och skjutna björnar ökat. Under åren 1992-96 låg den årliga avskjutningen på 29-35 björnar. År 1997 ökade avskjutningen till 49 djur då var antalet licenser 69 och hondjurskvoten 23.

Under åren 2008-2010 försöker man genom jakten, på många håll i landet, hålla stammen stabil. Enligt skandinaviska björnprojektet ligger tillväxten grovt på 10% årligen. För att bibehålla björntätheten har myndigheterna därför grovt valt att tillåta en avskjutning på cirka 300 björnar av de cirka 3000 som forskningen beräknar populationsstorleken till inom landet.

Hona som åtföljs av ungar är, som vid annan jakt, inte tillåtet att fälla. Ibland klättrar björnungar upp i ett träd när de t.ex blir uppvaktade av en jakthund. Därför kan det vara en god idé att jägaren, innan den beskjuter en ensam björn, kikar efter ungar i de närmsta träden.

Forskning har dock visat att björnungar klarat sig förvånansvärt bra i fall när de blivit utan moder i ung ålder.