Björnens population - Svenska Jägareförbundet

Svenska Jägareförbundet

Meny
Två brunbjörnar

Det fanns 2013 runt 2 800 björnar i Sverige. Foto: Göran Ekström

Björnens population

Under 2000-talet har forskningen svarat på förvaltande myndigheters efterfrågan på kunskap om björnstammarna.

Den senaste populationsberäkningen av den svenska björnstammen från våren 2014 tyder på att björnstammen minskar. Detta efter några år av stark utveckling. Populationsberäkningarna anger att det 2013 fanns runt 2 800 björnar i Sverige.

Början av 2000-talet

Mellan åren 1998 och 2007 beräknade man björnstammens årliga tillväxttakt och populationsstorlek år 2008 enligt tabellen nedan:

Län

Årlig tillväxttakt

Populationsstorlek 2008 *

Dalarna

0%

286 (251-337)

Gävleborg

9,7%

529 (352-759)

Västernorrland

9,5%

255 (171-364)

Jämtland

5,4%

1009 (878-1151)

Västerbotten

0%

309 (265-401)

Norrbotten

5,0%

910 (713-1152)

* Skattad populationsstorlek samt inom parentes ett intervall inom vilken populations- storleken befinner sig med 95% säkerhet (så kallat 95% konfidensintervall).

De nya verktyg man använt för dessa beräkningar är två olika typer av uppgifter, som frivilliga ställt upp och samlat in under älgjakten. Först systematiserade rovdjursobservationer, vilket är en del i den bland älgjägare väletablerade älgobsen. De ger ett mått på hur många mantimmar älgjakt som krävs för att se en björn inom ett givet område. Dessutom får man information om vilka områden som hyser hona med ungar. I länen ovan består underlaget av cirka 2 miljoner rapporterade mantimmar.

Den andra typen av uppgifter är insamling av spillningsprover. Genom DNA-analys av dessa prover fick man reda på hur många björnindivider spillningen kommit ifrån. Totalt identifierades 1358 olika björnindivider under dessa år.

När relativ täthet i form av antalet, genetiskt identifierade, individer jämförs med björnobservationer per mantimme uppkommer ett tydligt poitivt samband. Men detta samband är unikt för varje område, precis som förhållandet mellan älgstammens storlek och mängden älgobs. Det betyder att jämförelser av björnobs inte ska ske mellan olika områden.

Björnobservationerna, som genomförs kontinuerligt varje år, används för att beräkna tillväxttakten för länen i tabellen ovan. Och även tillväxttakten på nationell nivå, som under dessa år beräknades till 4,5%.

Beskattningen av björnstammen har också stegrats under 00-talet. Beskattningens effekter på björnstammen är varken omedelbara eller självklara att utläsa. Beroende på beskattningen ur kategorierna äldre honor, äldre hanar, unga honor eller unga hanar påverkas en population olika. Anledningen till det är att graden av reproduktion och infanticid påverkas. En i tid utdragen påverkan.

Forskning har visat att det i högre grad är yngre, oproduktiva djur som håller till inom en mil från mänsklig bebyggelse. Särskilt överrepresenterade i detta är yngre hanbjörnar. Om man antar att det är en större andel av dessa björnar som fälls, jämfört med gruppen äldre, produktiva som genomsnittligt håller till i mer oländig terräng, blir jaktens påverkan på populationen mindre jämfört med ett slumpmässigt uttag bland ålder och kön. Att allmänheten oftare kommer i kontakt med björnar eller deras spår när björnarna lever nära bebyggelse talar för att jakten blir framgångsrikare på dessa jämfört med de som lever långt från bebyggelse.

Uppskattningar av storlekar och trender på populationer är viktigt för förvaltning och bevarande av stora rovdjur. För en art som björn, som förekommer glest i landskapet, har låg reproduktionstakt och dessutom undviker människor, är det extra viktigt och verkligen en utmaning.

Björnens utbredning och status

De norra delarna av Nordamerika, Asien och vissa delar av Europa är hemvisten för brunbjörnen.

Ursprungligen fanns björnen i hela Skandinavien. Fram till slutet av 1800-talet utsattes den för intensiv förföljelse och på 1930-talet fanns bara ca 130 björnar kvar, fördelade på fyra områden, i mellersta och norra Sverige.

Skottpengar på björn avskaffades 1893 men först 1913 fridlystes björnen på statens mark, där de flesta björnarna då fanns. År 1927 blev björnen kronans villebråd. Detta ledde till en långsam ökning och 1943 öppnades åter jakten i begränsade områden. Inventeringar, gjorda mellan 1940 och 1992 visade att björnstammen hade fördubblats. Licensjakten som infördes 1981 bidrog sannolikt starkt till de ökade björnstammarna. År 1996 beräknades stammen till ca 1000 djur. Björnstammen i Sverige ökade sedan relativt snabbt. År 2008 skattades populationen av björn till ca 3000 st i landet.


  • Dela med e-mail
  • Skriv ut
2012-09-22 2016-02-23 Markus Olsson