Svenska Jägareförbundet

Meny
Rödräv hoppar ner från sten i snö

Rödrävens dvärgbandmask kan ibland istället infektera människor och andra däggdjur. Maskens ägg kan spridas med insekter, till exempel flugor, vilka då kan hamna på bär och svamp i skogen. Foto: Göran Ekström

Rävens dvärgbandmask

Svenska Jägareförbundet får frågor kring fyndet av rävens dvärgbandmask (Echinococcus multilocularis). På denna sida hittar du några vanliga frågor och svar.

Frågor och svar kring rävens dvärgbandmask

Förbundet kommer noga följa utvecklingen kring fyndet och fortsätta söka fakta om denna parasit och eventuella risker för människor och djur.

Är masken farlig för människor?

Rävens dvärgbandmask har en livscykel som inkluderar så kallade mellanvärdar. Detta är ganska vanligt hos olika former av inälvsparasiter. Rävens dvärgbandmask nyttjar oftast små gnagare (sorkar och möss) som mellanvärd men denna parasit kan ibland istället infektera människor och andra däggdjur. Maskens ägg kan spridas med insekter, till exempel flugor, vilka då kan hamna på bär och svamp i skogen.

Det är ovanligt att människor smittas, även i områden där denna parasit är vanlig. Om en människa smittas utvecklas oftast maskens larvstadie i levern. Utvecklingen är oftast mycket långsam och det kan ta flera år efter det en människa smittats innan de första symptomen uppträder. Maskens larver kan sedan sprida sig i kroppen hos den smittade människan och kan leda till en allvarlig sjukdomsbild. Symptomen liknar ofta de som uppstår vid gallsten. Sjukdomen är livslång och kan vara mycket svårbehandlad. Något vaccin mot denna parasit finns inte i dagsläget.

I de områden i Europa där masken är vanlig lever människor, efter att vidtagit vissa rutiner för att skydda sig, som vanligt. Folk som lever i dessa områden är noga med att koka bär och svamp som plockats i skogen för att döda alla parasitägg. Fallfrukt ska värmebehandlas eller åtminstone noga sköljas noga om man tänker äta den. Vidare rekommenderar man att hundar och katter, som ofta vistas ute avmaskas minst en gång i månaden. Man ska också undvika att komma i kontakt med spillning av rovdjur.

Det är mycket ovanligt att smitta leder till döden men det förekommer. Smittan kan inte överföras mellan människor.

Var finns masken?

Sveriges Lantbruksuniversitet forskar om dvärgbandmask och har under 2014 funnit parasiten i en vattensork i Södermanland samt i rävträck från både Södermanland och Kronobergs län.

Hittills har rävens dvärgbandmask påträffats i Uddevalla, Katrineholm, Borlänge; Gnesta och Växjö kommuner. (2016-07-29)

Den har tidigare hittats i Danmark (första gången 1999) men även på Spetsbergen.

Rävens dvärgbandmask finns spridd i Europa men den verkar vara vanligast i de centrala delarna. Arten är vanligt förekommande i Tyskland men inga fynd finns från Finland. Den finns också i stora delar av Asien och Nordamerika.

Varför har masken hittats i Sverige?

Ingen kan idag vara helt säker på att denna parasit inte kan ha funnits i Sverige tidigare, även om detta är osannolikt enligt experterna. Det är först på senare år som man tagit prover för att leta efter denna maskart. Den smittade räven som hittades 2010 var en av 300 rävar som provtogs under året.

Räven som hade skickats in till SVA ingick i det övervakningsprogram som SVA har haft sedan 2000. Ingen av de tidigare provtagna rävarna, utom den nu analyserade, var smittad. Drygt 50 av de undersökta rävarna kom från Västra Götaland dvs samma län som den smittade räven. SVA kommer nästa vecka att analysera ytterligare nio rävar som är skjutna i samma område som den infekterade räven kom ifrån.

En anledning till att Svenska Jägareförbundet driver ett projekt för att hindra att mårdhunden vandrar in i landet är att den kan bära på denna parasit. Mårdhunden bygger ofta upp extremt täta bestånd vilket innebär en effektiv spridning av parasiten. Hittills finns det dock inga indikationer på att mårdhunden nått Sydsverige.

Det mest troliga är att rävens dvärgbandmask inte funnits i landet tidigare och att den fört hit på något sätt. De flesta experter anser att det mest troliga är att någon tagit in en hund eller katt olagligt från kontinenten och inte avmaskat denna.

Vad kan man göra för att skydda sig mot parasiten?

Det är fortfarande osäkert hur stor risken är för människor i Sverige att smittas. Vi vet fortfarande inte hur vanlig denna parasit är i landet. I de områden i Europa där masken är vanlig lever människor, efter att vidtagit vissa rutiner för att skydda sig, som vanligt.

För att minska risken för smitta i de områden i Europa där parasiten är vanlig avråds människor från att äta okokta bär och rå svamp. Fallfrukt ska värmebehandlas eller åtminstone noga sköljas noga om man tänker äta den. Vidare rekommenderar man att hundar och katter, som ofta vistas ute, avmaskas minst en gång i månaden. I områden med risk för smitta rekommenderas folk att vara försiktiga om har fysisk kontakt med hundar som vistas utomhus. Man ska också undvika att komma i kontakt med spillning av rovdjur och hantera gnagare.

Kan jag plocka och äta bär och svamp?

Det är fortfarande osäkert hur stor risken är för människor i Sverige att smittas. Vi vet fortfarande inte hur vanlig denna parasit är i landet. För att minska risken för smitta i de områden i Europa där parasiten är vanlig avråds människor från att äta okokta bär och rå svamp. Ägg från parasiten är tåliga mot kyla, och kan överleva i en vanlig frys. Däremot försvinner risken att smittas om bären eller svampen kokas eller värms upp rejält på annat sätt.

Finns det risk för min hund?

Jakthundar, tillsammans med katter som går utomhus, är de tamdjur som har störst risk att smittas av rävens dvärgbandmask i områden där parasiten finns. Jakthundar kan under jakt komma i kontakt med smittan på flera sätt t.ex. genom att hunden fångar gnagare.

I de områden i Europa där parasiten är vanlig råder man folk att avmaska sina hundar och katter minst en gång i månaden. Vid avmaskning riktad mot denna mask ska medlet innehålla någon av substanserna prazikvantel (stavas ibland praziquantel) eller epsiprantel.

Vilken roll kommer Sveriges jägare få?

Det prov som analyserats och där man hittade parasiten kommer från en räv som skjutits av en jägare och som sedan skickade in denna till SVA. Sveriges jägare bidrar med stora antal prover från skjutet vilt till forskare och myndigheter årligen. Förutom detta fungerar de svenska jägarna som observatörer av hur det går för djuren i skogen.

Svenska Jägareförbundet kommer även i framtiden hjälpa myndigheter och forskare så gott det går att samla in prover och rapportera in observationer. Förbundets insats i kartläggningen av rävens dvärgbandmask kommer att bestämmas efter samråd med berörda myndigheter.

Hur hanterar jag en skjuten räv?

Svenska Jägareförbundet har i dagsläget inte tillräcklig kunskap för utvärdera betydelsen av fyndet av denna parasit. Men för den rävjägare som känner oro när den ska hantera en skjuten räv rekommenderar Förbundet att man använder engångshandskar och noga tvättar allt som kommit i kontakt med räven. Smittorisk finns bara om ägg eller parasiter överförs till människans mun det vill säga det finns ingen risk för luftburen smitta.

Om du vill skicka prover eller skjutna rävar till SVA och undrar över detta hittar du info på SVAs webbplats

Hur lever rävens dvärgbandmask?

Parasiten lever i tunntarmen hos framförallt rödräv. Våra husdjur hund och katt kan också bära parasiten. Dvärgbandmasken påverkar inte nämnvärt sin slutvärd och en räv kan härbärgera många tusen dvärgbandmaskar.

Parasiten producerar ägg som följer med rävens avföring ut i naturen. Flugor och andra insekter sprider äggen vidare till omgivande vegetation. Mellanvärden är ofta en gnagare som äter vegetabilier kontaminerade av maskägg. I mellanvärden utvecklas ägget till en larv som vandrar i blodomloppet och lymfsystemet. Oftast etablerar sig larven i organ som lever, lunga och hjärna där den bildar en cysta, även kallad blåsmask. Cystan bildar dottercystor och parasiten tillväxer i mellanvärdens kropp. När sen mellanvärden blir tagen av ett rovdäggdjur t.ex. räv så är cirkeln sluten. Människa och andra däggdjur kan också fungera som mellanvärd.

Rävens dvärgbandmask

Rävens lilla dvärgbandmask i kombination med höga mårdhundstätheter skulle allvarligt påverka folkhälsan och till exempel omöjliggöra bär- och svampplockning då parasitens ägg via mårdhundens och rävens avföring riskerar smitta människan i infekterade områden. Dvärgbandmasken är en parasit som kan orsaka allvarliga leverskador hos människan. Det umgänge som vi har med naturen idag skulle ändras drastiskt. Kostnader i Finland för att hålla mårdhundspopulationerna i skyddsvärda våtmarker på en acceptabel nivå genom ekonomiskt stöd till fällor och materiel till frivilliga oavlönade jägare ligger omkring 3.3 Euro/ha och år. Sverige är med sina drygt 9 miljoner hektar våtmarker – en femtedel av landets yta – ett av de länder i världen med mest våtmarksareal i förhållande till landets yta. Om siffran 9 miljoner hektar multipliceras med 3.3 Euro så blir resultatet den tänkvärda siffran 29.7 miljoner Euro/år. Detta under förutsättning att det finns tillräckligt med jägare som är villiga att ställa upp utan ersättning.

Mer information från Svenska Jägareförbundet

Daniel Ligne, Riksjaktvårdskonsulent,
telefon: 0703-30 06 73

P-A Åhlen, Mårhundsprojektet,
telefon: 0703-76 59 63


  • Dela med e-mail
  • Skriv ut
2012-09-08 2016-10-10 Markus Olsson