Svenska Jägareförbundet

Meny

Vilt

Foto: Göran Ekström

Vad orsakar ollonår?

Både ek och bok producerar extra mycket ollon vissa år. Den goda födotillgången gör att vildsvinen kan få fler kultingar. Sannolikheten att ett ollonår ska inträffa ökar om vädret varit gynnsamt. På senare tid har bokollonår blivit vanligare i södra Sverige.

2016-09-20

Ollonår ökar födotillgången för flera viltarter. Till exempel har en italiensk studie visat att avskjutningen av vildsvin ökade i samband med ollonår eftersom det föddes fler kultingar.  Men varför blir det ollonår?

Flera studier visar att sannolikheten för ett bokollonår ökar året efter en varm sommar, men dessutom måste våren vara gynnsam. Hög temperatur före och i början av blomningen ökar mängden bokpollen, vilket i sin tur ökar bokollonskörden. Det finns också tecken på att bokollonår blivit vanligare på senare tid. Perioden 1753-2006 inträffade bokollonår i genomsnitt vart sjätte år i Halland, med undantag av åren 1820-1860 och 1990-2006 då de inträffade med 3-4 års mellanrum. En annan studie från södra Sverige visar att bokollonår inträffade vart 4-6 år på 1960-talet, men att intervallet minskat till 2.5 år de senaste 30 åren.

Ekens ollonproduktion påverkas också av vädret, även om effekten är svagare på ek än på bok. Polska studier tyder på att sannolikheten för ett ekollonår ökar året efter en sensommar med gynnsam luftfuktighet och att eken är känslig för regn under blomningen på våren.

Bokens och ekens ollonår brukar inte inträffa samtidigt. Det kan kanske bero på att de gynnas av olika väderförhållanden.

Läs också: Ollonår ger höjd jaktberedskap mot vildsvinen

 

Källor

Overgaard m. fl. 2007. Effects of weather conditions on mast year frequency in beech (Fagus sylvatica L.) in Sweden. Forestry 80: 555-565.

Cutini m. fl. 2013. Mast seeding in deciduous forests of the northern Apennines (Italy) and its influence on wild boar population dynamics. Annals of Forest Science 70: 493-502.

Drobyshev m. fl. 2014. Reconstruction of a 253-year long mast record of European beech reveals
its association with large scale temperature variability and no long-term trend in mast frequencies. Agricultural and Forest Meteorology 192-193: 9-17.

Kasprzyk m. fl. 2014. Relationships among weather parameters, airborne pollen and seed crops of Fagus and Quercus in Poland. Agricultural and Forest Meteorology 197: 111-122.

Wesolowski m. fl. 2015. Interannual variation in tree seed production in a primeval temperate forest: does masting prevail? European Journal of Forest Research 134: 99-112.

Tillbaka till överblick