Så påverkar bränderna klövviltet - Svenska Jägareförbundet

Svenska Jägareförbundet

Meny

Vilt

Viltet kan på kort sikt drabbas negativt av bränderna. På längre sikt skapar dock skogsbränderna goda viltmiljöer. Foto: Mostphotos

Så påverkar bränderna klövviltet

Sommarens bränder har på många håll förtärt skogen vi ärvt och skött under generationer. Folk har flytt från gård och hem, och många har förlorat stora värden och sina livsverk. Även viltet lämnar brandområdena, och kan på kort sikt drabbas negativt. På längre sikt skapar dock skogsbränderna goda viltmiljöer, även om viltförvaltningen kan försvåras.

2018-08-01

Viltet har utvecklats i miljöer där skogsbränder varit vanligare än de är idag, och klarar normalt av bränder relativt väl. Så här års klarar hjortviltets kalvar och killingar att följa kor, hindar och kalvar. Möjligen med undantag för sent födda dovkalvar. Även vildsvinskultingar är normalt stora nog att följa suggan. I de flesta fall kommer följaktligen klövviltet troligen klara av att lämna brandområdet.

"Sammantaget kommer klövviltet sannolikt att klara årets stora bränder förhållandevis bra."

På kort sikt får man därmed en lokal utvandring av vilt. Våra hjortvilt kommer att påverkas olika av detta.
Rådjur är vår enda revirhädande art och vi är mitt i högbrunsten. De bockar som lämnat sina revir kommer att ha mycket svårt att slå sig in och bli dominanta i ett nytt område snabbt nog för årets brunst, inte minst som bockarna redan är i dålig kondition på grund av torkan. Troligen kommer en hel del bockar att försöka återvända för att se om de trots allt har några getter i sina områden. Getterna kommer däremot kunna paras av bockarna i de angränsande områdena, där det dessutom finns mat.
Kronhjortar försvarar inte revir, men har traditionella brunstplatser. Efter branden i Västmanland 2014 såg man hjortarna återvända till sina brunstplatser trots att det fortfarande rök från stubbar och myrstackar.
Dovviltet har ett mer flexibelt parningssystem, men även här finns det ofta traditionella brunstplatser.
Älgar är däremot mindre bundna till områden där de etablerat sig. Sammantaget kan vi vänta oss en del effekter på årets reproduktion, framför allt för rådjuren. Självklart är det dock negativt att tvingas byta miljö, inte minst när det är torrt och brist på vatten samt näringsrikt foder.

Det saknas i princip vetenskaplig litteratur som visar på kortsiktiga negativa effekter på klövviltet, men finns en omfattande litteratur som visar att skogsbränder skapar goda förutsättningar för viltet inom 1-2 år efter branden.
Skogsbränder frigör näring, förenklar rekrytering av örter, ger lövuppslag och gör att mer ljus kommer ned till marken än i en sluten skog. Sammantaget ger det en kraftigt ökad tillgång till foder med högt näringsvärde. Inom några år finns det även gott om skydd.

Flera undersökningar visar att det spelar roll hur hårt det brunnit, och att olika typer av foder kan gynnas där det brunnit kraftigt respektive mindre kraftigt. Vid många bränder skapas en mosaik av hårt brända, mindre hårt brända och relativt opåverkade områden. Det skapar variation i landskapet, med tillgång till sommarfoder, vinterfoder och kalvningsplatser. Det drar hjortviltet självfallet nytta av.

Även om klövviltet hanterar bränderna väl genom att flytta, så skapas en del utmaningar inom viltförvaltningen. Tätare viltstammar i angränsande områden kan leda till högre betestryck och ökade skador på grödor och skog, samtidigt som jakträttshavare i brandområdet saknar vilt att jaga. Efter branden 2014 i Västmanland såg man att mycket av viltet gick långt från brandområdet, vilket gjorde att tätheterna späddes ut. Vilttätheterna i brandområdet var mycket låga den första hösten, då det dessutom bedömdes vara alltför farligt att röra sig i området på grund av risken för fallande träd. Skötselområdena höll avskjutningsmålen för älg och kronvilt konstanta, och jaktlag från brandområdet bjöds i stor utsträckning in till jakt utanför brandområdet. De fick sedan ta med sig "sin” tilldelning av fällt vilt. Idag börjar viltstammarna vara tillbaka på gamla nivåer i brandområdet.
Sammantaget kommer klövviltet sannolikt att klara årets stora bränder förhållandevis bra. Det finns en hel del erfarenheter av branden i Västmanland 2014 som vi kan dra nytta av inom den praktiska viltförvaltningen i och kring brandområdena de närmaste åren. Svenska Jägareförbundet har erbjudit regeringen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap stöd inom viltförvaltningen i brandens spår och kommer självklart att bistå den lokala och regionala förvaltningen.

Fredrik Widemo
Forskningsansvarig SJF

  • Dela med e-mail
  • Skriv ut
Tillbaka till överblick