Svenska Jägareförbundet Jakt- och viltvårdsuppdraget

Meny

Jakt- och viltvårdsuppdraget

Svinpesten fortsätter sprida sig i Europa. Skulle viruset nå Sverige – och vi inte klarar att stoppa spridningen – kommer vildsvinsstammen decimeras kraftigt under lång tid, förmodligen flera decennier. Det skulle också få allvarliga ekonomiska konsekvenser för tamgrisnäringen. Foto: Mostphotos

Så kan vildsvinen räddas - om svinpesten når Sverige

Om vi skulle få ett utbrott av afrikansk svinpest är det nödvändigt med en tillfällig, lokal utrotning av vildsvinen i det drabbade området. Detta för att rädda stammen och vildsvinsjakten i resten av Sverige. Det framgår i den beredskapsplan som nu tar form. Jägarna kommer ha en avgörande betydelse för att planen ska kunna genomföras, om det blir skarpt läge.

2018-12-06

Afrikansk svinpest är en virussjukdom som smittar vildsvin och tamgris. Minst 90% av de infekterade djuren dör och det finns inget botemedel eller vaccin. Svinpesten fortsätter sprida sig i Europa. Skulle viruset nå Sverige – och vi inte klarar att stoppa spridningen – kommer vildsvinsstammen decimeras kraftigt under lång tid, förmodligen flera decennier. Svinpesten skulle också få allvarliga ekonomiska konsekvenser för tamgrisnäringen.

Så vad ska Sverige göra om vi får ett svinpestutbrott på vildsvin?

Om detta handlar den beredskapsplan som Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) arbetar fram med berörda parter, däribland Svenska Jägareförbundet. Planen presenterades på ett seminarium den 5 december.

Att ”rädda genom utrotning” – den tjeckiska modellen

Att ”rädda” vildsvinen genom ”utrotning” låter motsägelsefullt, men det handlar om en lokal och tillfällig utrotning för att sedan kunna låta friska djur nyetablera sig. Det kan fungera eftersom Sverige – till skillnad från Östeuropa där svinpesten nu sprider sig – inte har någon geografisk kontakt med sjukdomens breda spridningsfront. Om svinpesten når Sverige kommer det istället handla om en punktintroduktion som drabbar en viss plats.

En sådan punktintroduktion drabbade Tjeckien i juni 2017. Där har man hittills begränsat smittområdet till en åtgärdszon som stängslades in. De flesta vildsvinen i åtgärdszonen dog av svinpest. De resterande djuren avlivades genom jakt för att hindra smittspridning. Kadaver är en viktig källa till miljösmitta, eftersom viruset överlever länge i blod och vävnader. Åtgärdszonen finkammades därför på kadaver efter självdöda vildsvin, och dessa avlägsnades så att smittan inte ska börja sprida sig igen.

Även om det är för tidigt att förklara åtgärdszonen fri från svinpest ser det till dags dato ut som smittbekämpningen lyckats. Erfarenheten är alltså att ett utbrott orsakat av punktintroduktion kan begränsas och stoppas. Därefter kan man släppa på restriktionerna och slutligen kan friska vildsvin återkolonisera åtgärdsområdet.

Den tjeckiska modellen används nu i Belgien som drabbades av svinpest genom en punktintroduktion i september 2018. Än så länge ser det ut som modellen fungerar även där.

Beredskapsplanen för Sverige

Om Sverige skulle drabbas av ett svinpestutbrott måste vi följa EU:s regelverk kring hanteringen. Eftersom den tjeckiska modellen ser ut att ha lyckats bygger EU:s nuvarande strategi på den, och därmed också den svenska beredskapsplanen. Om ett utbrott sker bland vildsvin planerar man för att bekämpningen ske i tre faser.

I den första fasen ska man fastställa smittans utbredning och avgränsa en åtgärdszon som stängslas med befintliga stängsel (t ex viltstängsel längs vägar) kompletterade med tillfälliga stängsel. I åtgärdszonen förbjuds all jakt samtidigt som vildsvinen utfodras. Detta för att få vildsvinen att stanna på platsen. De ska inte skrämmas eller lockas till att röra sig, eftersom det kan sprida smittan längre bort. Allmänhetens rörelser ska begränsas genom tillträdesförbud till skog och mark, så att de inte sprider smittan via skor och kläder. Inom någon månad dör merparten av vildsvinen i åtgärdszonen av svinpest. Under tiden planerar man jakten på resterande vildsvin och utbildar de jägare som ska delta i biosäkerhet. Man förbereder också rutiner för kadaversök. I området kring den direkta åtgärdszonen uppmuntras ökad jakt för att sänka vildsvinsstammen. Det skapar en buffertzon utanför åtgärdszonen, där en lägre vildsvinstäthet kan göra att ett vildsvin som eventuellt smiter ur åtgärdszonen stannar i dess omedelbara närhet, vilket minskar risken för långväga smittspridning.

I fas 2, efter 2-3 månader, genomförs den planerade jakten.

I det tredje fasen ska utrotningen slutföras. Man räknar med att det ska vara klart 2-5 månader efter det sista sjukdomsfallet påträffats. Alla kadaver från självdöda djur ska hittas och avlägsnas. Därefter kan man släppa på tillträdesrestriktionerna. Så småningom, efter kanske två år, kan området friförklaras.

Tidig upptäckt och jägarnas insatser är avgörande för framgång

I praktiken kan tidsåtgången för hela proceduren variera. Jordbruksverket underströk att en tidig upptäckt är det allra viktigaste. Ju tidigare upptäckt och begränsning, desto snabbare process. Hinner sjukdomen sprida sig kan det ta längre tid och ett större område berörs.

Jägare rör sig mycket i skog och mark, utanför allmänhetens vanliga promenadstråk. Karl Ståhl, SVA, betonade också betydelsen av jägarnas insats:
- En tidig upptäckt är nödvändig för att begränsning och kontroll av svinpesten ska lyckas. Jag vill uppmana alla jägare på att vara uppmärksamma och rapportera in fynd av döda vildsvin. Om man inte själv vill ta hand om vildsvinet och skicka in ett prov kan man istället rapportera in fyndet och en GPS-position till SVA.

Daniel Ligné, Svenska Jägareförbundet, beskrev Svenska Jägareförbundets möjligheter att bidra till bekämpningen av svinpesten:
- Vi har diskuterat den här frågan mycket. Många jägare i Europa befinner sig nog fortfarande i en förnekelsefas, men det är viktigt att se till faktum. Den tjeckiska modellen är det som fungerat bäst. Det här handlar om att vi måste ta en för laget. För det område som drabbas är det förstås jättetråkigt att inte få jaga som vanligt under kanske två år, och bekämpningen av svinpesten innebär mycket jobb. Men alternativet är att det kanske inte blir någon vildsvinsjakt alls på 30 år.

Så kan jägarna och Svenska Jägareförbundet stoppa svinpesten

Svenska Jägareförbundet arbetar förebyggande genom att utbilda och informera om svinpesten. Förbundet ingår också i den samverkansgrupp som arbetar med Jordbruksverket och SVA för att ta fram beredskapsplanen.

Den exakta utformningen är ännu inte klar, men enligt nuvarande plan kommer förbundet delta aktivt i det praktiska arbetet vid ett eventuellt utbrott av svinpest. Genom förbundets kommunikationskanaler kan man omedelbart nå representanter för berörda jaktlag och jakträttsinnehavare. En jaktvårdskonsulent i det berörda länet kommer lägga allt ordinarie arbete åt sidan för att arbeta med ledning och samordning av jakten. I första hand vill förbundet använda lokala jägare till jakten eftersom de har den nödvändiga kunskapen. De kan området, vet hur vildsvinen rör sig och var de bästa åtelplatserna ligger.

Förbundet har inom ramen för sitt arbete med invasiva arter särskilt tränad personal som skulle kunna ta vid för att fälla de sista djuren, eftersom det kan vara ett extra tidskrävande arbete.

Det bästa scenariot: Håll svinpesten utanför Sverige

För att Sverige ska drabbas av afrikansk svinpest måste viruset på ett eller annat sätt få människans transporthjälp hit. Det bästa är förstås att se till att sjukdomen aldrig når Sverige.

Den största risken är att någon tar med sig en viruskontaminerad köttprodukt från ett område med svinpest, till exempel efter en utlandsresa, och sedan slänger den där vildsvin kan komma åt den. Detta kan vi hindra genom att alla gör rätt. Jordbruksverket har satt upp informationsaffischer på 200 statliga rastplatser och tullen sätter upp affischer på alla tullplatser och gränskontrollstationer.
Här finns affischen om du vill skriva ut den och sätta upp den på en plats nära dig (länk till Jordbruksverkets pdf).

En annan risk är om jägare som varit på jaktresa i ett område med svinpest, och där kommit i kontakt med viruset, inte rengör sin utrustning tillräckligt eller besöker en grisbesättning eller vildsvinsmarker inom 48 timmar efter hemkomsten.
Här kan du läsa mer om vad du som jägare ska tänka på om du åker på jaktresa utomlands

  • Dela med e-mail
  • Skriv ut
Tillbaka till överblick