Peter Westman.

Vad tycker WWF om beståndsreglerande vargjakt?
– Det är vi generellt positiva till, under förutsättning att vargstammen har uppnått gynnsam bevarandestatus. Regeringen har slagit fast ett intervall mellan 170 och 270 djur och Naturvårdsverket satte referensvärdet till 270. Men vi anser inte att regeringen gjort hemläxan ordentligt. Det bör vara bredare koppling till forskningen än vad det är idag, säger Peter Westman.
Ska inte gynnsam bevarandestatus också baseras på samhällshänsyn, där man ser till kostnaderna och problemen också? Inte bara biologi?
– Vi tycker att det ska finnas en bättre koppling till en bred forskning än vad det gör idag. Forskare bör ta fram underlag och ansvarig myndighet ska besluta. Regeringen ska inte vara med i detta.
Ni vill alltså bara ta hänsyn till biologi?
– Nej, men mer än vad som är gjort idag.
Vad tycker WWF om skyddsjakt på varg?
– Det är ett nödvändigt instrument i förvaltningen. Individer som orsakar problem ska tas bort så snabbt som möjligt. Skyddsjakten är viktig för att minska de socioekonomiska konsekvenserna.
Men idag beviljas knappt några ansökningar om skyddsjakt. Instrumentet fungerar inte. Är det bra?
– Nej. Skyddsjakten behövs. När djuren orsakar stor skada eller vistas på olämpliga platser bör skyddsjakt beviljas, naturligtvis ska det ske efter vissa regler och hänsyn tas till om det är en genetisk viktig varg. Men vår grundsyn är att vargar som ställer till stora problem ska tas bort. Notera också att vi aldrig överklagat några skyddsjaktbeslut.
När är det dags för att inleda beståndsreglerande vargjakt?
– När gynnsam bevarandestatus har uppnåtts kan vi tänka oss att införa vargjakt. Kanske tidigare också, om vi kan komma överens om en plan och hur vi ska nå gynnsam bevarandestatus. Vi är inte motståndare till jakt på varg. WWF vill bara vara säker på att jakten inte hotar vargstammen.
Hur vill ni bryta det dödläge som präglar vargpolitiken?
– WWF tyckte, precis som alla andra organisationer som deltog i Vargkommittén, att detta var ett bra forum. Vi kom överens om många saker och hade konstruktiva diskussioner för att hitta lösningar. Jag tror att vi måste få igång Vargkommittén igen.
– Det var egentligen bara två saker kvar att komma överens om. Vem som ska bestämma gynnsam bevarandestatus och vilken nivå den ska ligga på.
– Detta är naturligtvis de två svåraste frågorna, men jag tror att vi kan hitta lösningar på dessa också.
Men då krävs det att WWF kompromissar?
– Ja, det är vi villiga till att göra om andra parter också gör det.
Nu gick regeringen in och gjorde en kompromiss åt er. Kan ni inte vara nöjda med det?
– Om vi ska komma vidare tror jag det är viktigt att alla parter är med på uppgörelsen. Jag tror det skulle vara bra om WWF och Svenska Jägareförbundet tillsammans tog initiativ till att återuppta Vargkommittén. Det skulle sända en bra signal till alla andra parter.
I andra länder så arbetar WWF närmare de som drabbas av hotade rovdjur. Men det gör ni inte i Sverige. Varför?
– Jag håller inte med dig. Vi arbetar med skadeförebyggande åtgärder och ersättningsfrågor både i Sverige och utomlands.
Acceptansen för varg minskar i landet. Vilket ansvar har WWF för det?
– Jag tror nog att svaren i undersökningen visar på minskat förtroende för rovdjurspolitiken. Alla organisationer får nog ta på sig skuld för det. Nu behöver vi arbeta tillsammans för att återskapa förtroendet.
Svenska Jägareförbundets ordförande Björn Sprängare sa efter en politisk debatt i Almedalen att han ville ha en lösning på vargfrågan. Han ville ha detta bakom sig. Tycker du likadant?
– Ja, det gör jag. Denna fråga tar alltför mycket kraft från natur- och miljöfrågor som är mycket viktigare.
– Jag är optimist och tror också att vi kan lösa den. Vi vill också ha detta bakom oss, säger Peter Westman.