När Sveriges riksdag 1938 klubbade igenom konstruktionen med allmänna uppdraget anade nog ingen vilken enorm framgångssaga detta skulle bli – både för Jägareförbundet och för samhället.
Pengarna som strömmar in till Viltvårdsfonden kommer från jägarna via den statliga jaktkortsavgiften. Således är det inga skattepengar som Jägareförbundet får del av. Faktum är istället att staten inte betalar inte en enda krona, men får arbetsuppgifter utförda som annars skulle kosta mångdubbelt mer om olika myndigheter skulle utföra dessa.
Den statliga utredaren Madeleine Emmervall utredde det statliga jaktkortet 2004 och konstaterade då att varje krona som Svenska Jägareförbundet får resulterar i arbete för sex kronor.
Främst beror kostnadseffektiviteten i att det utförs mycket ideellt arbete eftersom medlemmarna i Jägareförbundet känner ansvar och delaktighet i och med att de har en central roll i viltförvaltningen.

Under 2015 får Svenska Jägareförbundet 52 miljoner kronor till personal och administration av uppdraget. Pengarna ska bland annat användas för att skapa samverkan mellan jägare och lantbrukare avseende vildsvin, arbeta med älgförvaltning, viltövervakning, information och utbildningar riktade till jägare, men också saklig information om jakt och viltvård till allmänheten.
– Vi har inte fått någon exakt beskrivning av innehållet i allmänna uppdraget för 2015 än. Men allting pekar mot att det är väldigt likt innehållet för 2014, säger Åke Granström, vice generalsekreterare för Svenska Jägareförbundet.