Efter några år som aktiv i länsföreningen i Halland blev Lars Ingelmark invald i förbundsstyrelsen 2003. Tolv år senare lämnar han styrelsen.
– Det har varit intressant och stundtals jobbigt. Men också väldigt roligt, framför allt att träffa alla spännande människor med jakt som gemensamt intresse, säger Lars Ingelmark.
När Lars Ingelmark klev in i förbundsstyrelsen gjorde han det samtidigt som den förre ordföranden Ove Wiktorin. Efter tolv år kan det vara intressant att höra vilka reflektioner han gör. Vad har hänt i Svenska Jägareförbundet?
– Det var en ganska orolig tid just då. Allmänna uppdraget var ifrågasatt, en organisationsutredning hade precis avslutats. Förbundet var ganska spretigt. Det fanns oklara roller, både vad som avser personal och förtroendevalda men också mellan länsföreningar och förbundet som helhet, säger Lars Ingelmark.
Han förklarar att organisationen inte prioriterade särskilt mycket, och det fanns ekonomiska bekymmer kopplade till Möllan.
– Jag hade varit aktiv i länsföreningen i Halland som sekreterare och aktiv i Våtmarksfonden när jag blev invald. Och jag slogs av hur beslutsprocessen tog lång tid. När man suttit i många styrelser i näringslivet så är man van att besluten tas top-down. I folkrörelser är det tvärt om. Och så måste det vara, säger Lars Ingelmark.
Han blev också förvånad över att länsföreningarna inte kollektivt tog ansvaret fullt ut när de röstat igenom ett beslut på årsstämman. Han menar att de inte fullt ut agerade som ett förbund. Styrelsematerialet (det underlag som styrelsen baserar alla sina beslut på) var inte alltid så genomarbetat så man kunde skärskåda verksamheten på den tiden. Och han menar också att förbundet i vissa delar styrdes av tjänstemännen, ibland genom olika förtroendevalda.
– Att få lära sig hur en folkrörelse fungerar har varit mycket intressant. Och där har jag kanske kunnat bidra med näringslivserfarenhet samt ett ekonomiskt synsätt på hur man kan agera.
Frågorna som man diskuterade 2003 är i mångt och mycket samma som diskuteras idag. Älg, vildsvin, rovdjur, allmänna uppdraget och mycket annat. Men under hans tid i styrelsen så har det hänt mycket kring hur Svenska Jägareförbundet agerar och fungerar.
– Gradvis har arbetet blivit bättre. Professionaliteten hos såväl personal som förtroendevalda har ökat. Vi har blivit mer lojala. Jag brukar alltid skämtsamt säga att ”Myterister ska hängas även om de har rätt”. Vi måste hålla ihop och inte bråka internt. Sådana bråk skadar alltid mer än de gör nytta.
– Rollerna för både förtroendevalda och tjänstemännen har också blivit tydligare. Det har vi bland annat nuvarande ordföranden att tacka för.
Samhället i övrigt har också omvandlats. Sättet att kommunicera har förändrats. Internet och sociala medier har blivit vanligt, jaktmotståndet har ändrat form. Från en aggressiv stark hållning ända upp i riksdagen, så är det mer specifikt och rör enskilda frågor idag.
– Det räcker med att jägarna gör några dumheter så kan läget ändra sig. Men våra relationer med samhället i övrigt har blivit mycket bättre. Och det har vi den ökade professionaliteten i förbundet att tacka för. Vi agerar klokare och vinner faktiskt många segrar åt jägarna.
– Men vi kan bli ännu bättre att visa upp vilka vi faktiskt är. Vi är den grönaste organisationen. Vi måste berätta vad vi gör för alla närliggande verksamheter. Få dem att känna till vad vi står för och vad våra insatser betyder.
Men vilka stora utmaningar ser då Lars Ingelmark för Svensk Jägareförbundet?
– Ska jag säga tre saker så blir det: Medlem, medlem och medlem. Vi måste bli bättre på att fånga upp vad jägarna vill. Ta ett större och bredare grepp. Frågan är så stor att alla länsföreningar måste lägga fullt fokus på detta. Vi måste också jobba tillsammans för att klara av detta – alla måste hjälpa till. Det är inget unikt för Jägareförbundet, alla stora folkrörelser brottas med samma fråga. Men likväl måste vi lyckas annars tappar vi kraft och möjligheter, säger han.
– En annan fråga är Allmänna uppdraget och vår koppling till samhället. Eftersom det är vi som betalar in pengarna handlar det också om egendomsrätt. Det är ju våra pengar och då ska de gå till våra frågor. Här måste vi vara smarta och arbeta klokt för att skapa långsiktighet kring Allmänna uppdraget, säger Lars Ingelmark.
Under de tolv åren har försökt vara en i styrelsegruppen och ofta vara den som ofta ställer de obehagliga frågorna. Det har handlat om att både piska och bromsa.
Men vad ska han göra nu när han lämnar förbundsstyrelsen.
– Jag har en strategisk plan. Jag ska jaga i minst 100 dagar om året, segla minst 100 dagar och arbeta minst 100. Hur jag gör med resten håller jag för mig själv, säger Lars Ingelmark.