En av de frågor som regeringen vill ha svar på är om förbundet kan visa några effekter av nedlagda insatser. Och det finns flera bra exempel på där ett dedikerat arbete gett goda resultat.
– Sett över åren kan jag nämna minskad skadskjutning på björn, ökad trikinprovtagning av vildsvin, ökade samråd om vildsvinsförvaltningen, ökat antal jagande kvinnor som några exempel. Oftast tar det längre tid än ett år innan vi kan se på förändringar eller förbättringar. Men när förbundet gör en insats i en viss fråga får vi nästan alltid en positiv effekt, säger Åke Granström.
När han summerar ihop allt arbete som är gjort under året kan han inte annat än imponeras över vilket stort arbete som genomförs.
– Genom Jakt och viltvårdsuppdraget skapas möjligheter att arbeta brett över hela jaktens område. Och våra insatser kommer såväl medlemmar som övriga jägare till godo.
 
Totalt får Svenska Jägareförbundet cirka 52 miljoner kronor från Viltvårdsfonden för att leda delar av jakten och viltvården. I en utredning framkom att varje nedlagd krona genererar ett värde på sex kronor. Orsaken till detta är alla ideella insatser som görs.
– Svenska Jägareförbundet arbetar väldigt mycket med kommunikation. Vi har många olika målgrupper som söker information från oss; politiker, tjänstemän på myndigheter, lärosäten, opinionsbildare, jägare, medlemmar och naturintresserad allmänhet. Vi lägger stora resurser på att synas i olika kanaler – med fakta och kunskap, säger Åke Granström.
Företaget Meltwater, som arbetar med omvärldsbevakning, har räknat ut att de tidningsartiklar som förbundet figurerat i haft en teoretisk räckvidd på 276 miljoner visningar.
– Naturligtvis kan vi bli ännu bättre, men förbundet når långt ut i samhället med sin kommunikation.
 
En annan intressant uppgift är hur många olika referensgrupper som förbundet verkar i.
– Cirka 30 olika referensgrupper såväl nationellt som internationellt. Men därtill deltar vi i minst lika många arbetsgrupper. Detta måste vi ses som att vår kunskap är eftertraktad och värdefull för myndigheter och organisationer, men också att vi duktiga på att hantera jakt- och viltförvaltningsfrågor, säger Åke Granström.
Därtill har förbundet svarat på ett stort antal remisser från staten, arbetat med jämställdhet i jakten, integration, kunskapsartiklar på webben och mycket annat.
– Men det allra största arbetet handlar om praktisk jakt och förvaltning. Man kan notera att över 7000 personer har gått utbildningar hos oss. Vi har lagt 11 500 timmar bara på rådgivning kring jakt, 4000 timmar på frågor om markanvändning och miljöfrågor. Vi har utrett den kommunala skyddsjakten, gjort analyser av viltskador, arbetat med invasiva arter och mycket annat.
Under 2016 utbildades över 1000 personer i kronviltförvaltning. Därtill har förbundet infört ett försök med kronobs i några län. Arbetet med Vildsvinsbarometern, som ska ge regionala avskjutningsråd, håller på att utvecklas.
– Självklart har vi också arbetat mycket med förvaltning av de stora rovdjuren. Detta arbete sträcker sig mot både Naturvårdsverket och länsstyrelserna. Vi tecknade bland annat ett inventeringsavtal med verket.
– Men vårt arbete mot länsstyrelserna rör inte bara rovdjur. Vi har tät kontakt i förvaltningsfrågor för alla viltslag.
Ovanstående arbetsuppgifter är dock bara ett axplock vad förbundet utför inom ramen för Jakt och viltvårdsuppdraget.
Arbete kring bly i ammunition, trikinprovtagning, viltövervakning, avskjutningsstatistik, prognoser om viltpopulationer, Viltdata, gåsförvaltning, viltskador på gröda och skog, trafikeftersök, älgförvaltning, älgobs, yrkesmässig utbildning och en hel del andra saker.
– Genom att bläddra igenom den 60-sidiga rapporten får man en bra bild vilket otroligt arbete förbundet lägger ned. Och resultaten är imponerande, säger Åke Granström.

Se återrapporteringen för 2016 här!