Ingen regelbunden läsare av Svensk Jakt i allmänhet eller den här sidan i synnerhet har missat Jägareförbundets engagemang i det som kallas fjälljaktsfrågan, ibland renmarksfrågan. Varför lägger sig en jägarorganisation i hur renskötarna bedriver sin renskötsel?
Förklaringen är enkel – och på samma gång synnerligen komplicerad.
Svenska Jägareförbundet har varit engagerat i frågan i decennier av det enkla skälet att den påverkar våra medlemmar, men den är betydligt större än så. Frågan påverkar direkt främst jägarna som bor i de områden där det bedrivs renskötsel i någon form. Då ska man ha i beaktande att det rör sig om närmare halva Sveriges yta som tas i anspråk av renägarna.

Frågan är dock betydligt större än enbart inverkan på jakten i norra Sverige. I bakgrunden finns så klart Girjasdomen och innan dess hur systemet med upplåtelse av fjälljakten sköttes.
Girjasdomen är förenklat en konsekvens av att våra folkvalda av alla kulörer valde att överlåta frågan till en juridisk prövning. De signalerade därefter inte tillräckligt tydligt till statens advokat, Justitiekanslern, vilken riktning som gällde.
Konsekvensen blev ett juridiskt utfall utan förankring i verkligheten. När sedan den famösa Renmarkskommittén skulle hantera utfallet vidare, valde utredaren att driva en egen politisk linje på tvärs med vad de folkvalda önskade. Nedläggningen av kommittén var välkommen.

Där står vi i skrivande stund. Med fem samebyar som stämt staten och vill ha samma rätt som Girjas, eller ännu större. Stigande konfliktnivå, skenande priser, stängda fjäll och betydande avlysningar.
Medborgarnas land håller på att bli en exklusiv plats för en liten yrkesgrupp med rätt bakgrund.
Det handlar om alla svenskars lika rätt att nyttja och ta del av det vi alla äger. Det finns plats för alla intressen. Men rätten kan inte ligga hos en liten privilegierad yrkesgrupp.
I det perspektivet är rip- och toppfågeljakten och de tiotusentals jägare som drar norrut på hemvändarjakt på älg under hösten, bara en liten delmängd. I den stora ekvationen handlar det om vilket Sverige vi ska ha i framtiden, vilka konflikter vi lämnar över till nästa generation och hur vi alla ska leva tillsammans i Sverige.

2026 är ett valår. Den 13 september kommer vi alla i riksdagsvalet att kunna göra vår röst hörd. Oavsett utfall kommer det att resultera i en ny riksdag – och en ny regering.
Vilka frågor som avgör valet av valsedel är högst personligt.
Att denna fråga, dess hantering och utfall är viktigt för mig, för Jägareförbundet, för jägarna och för Sverige är odiskutabelt.

Mikael Samuelsson
Förste vice ordförande Svenska Jägareförbundet

Förbundsledare i Svensk Jakt nr 2-3/2026