Svenska Jägareförbundet intervenerar i alla domstolsprövningar som rör fjälljakten.
Intervenering är en ovanlig och komplicerad juridisk åtgärd.
– Vi har under flera år lagt stora resurser för att jakt och fiske på statens marker i fjällen ska vara tillgängligt för alla. Det kommer vi fortsätta med. Tyvärr känns det inte som att Justitiekanslern gör det. Därför vill vi träda in i rättegångarna, säger förbundsordförande Peter Eriksson.
En juridisk intervention är när en utomstående försöker bli del av en rättslig prövning.
I de fem fall där samebyar har stämt staten för att få ensamrätten till jakten och fisket i fjällen finns bara två parter – staten (företrädd av Justitiekanslern, JK) och samebyn.
Svenska Jägareförbundet har lämnat in en ansökan om intervention där man vill bidra med fakta och omständigheter i dessa mål.
– Vi anser att domstolen ska godkänna vår intervenering. Vi organiserar mer än 50 procent av alla Sveriges jägare, säger Peter Eriksson.
Svenska Jägareförbundets främsta syfte med att intervenera är att man vill att domstolsavgörandet ska avgöras med svenska lagar som grund – inte bara på urminnes hävd. JK har inte anfört att gällande svenska lagar ska utgöra bas för prövningen och då vill förbundet driva den aspekten.
– Vi vill ha en allsidig och heltäckande rättslig prövning. Då måste grundprincipen vara att man avgör målen även utifrån befintliga svenska lagar så att allt som utgör Svensk rätt beaktas.
För att få intervenera krävs följande saker:
- Inte vara en part i målet
- Ha ett berättigat eller befogat intresse av att träda in i rättegången
- Saken rör din rätt och påverkar din rättsliga ställning
– Vi samarbetar med juridisk expertis som anser att vi uppfyller skälen för att intervenera. Men det är domstolen som avgör om vi får träda in, säger Peter Eriksson.
Denna typ av juridisk åtgärd förekommer sällan i svenska domstolar. Att förbundet vill intervenera i prövningen visar hur angelägen Svenska Jägareförbundet är att stå upp för medlemmarnas möjligheter till jakt. Men det handlar nästan lika mycket om att förbundet vill ha rättvisa regler som inte splittrar den samiska befolkningen, andra minoriteter, lokalsamhällen och olika intressen.
Ytterst ska förbundets åtgärd ses som ett arbete för att alla intressen ska kunna få tillgång till de stora fjällområdena, samt att staten inte ska basera framtidens lagar och regler på, ofta bristfälliga, historiska beskrivningar. Utan i stället utgår ifrån hur vi ska leva, samexistera och kunna bygga ett starkt samhälle tillsammans.
– Jakträtten i fjällen får inte knytas till renskötseln, utan tillhör markägaren. Jakten är något som alla i landet ska komma åt – inte bara en yrkesgrupp. Detta är en rättvisefråga som kommer att påverka hur vi lever och verkar tillsammans i norra Sverige.
– Vi ser det som självklart att alla intressen ska samverka och hitta lösningar som leder till att alla får plats i fjällen. Efter Girjas-domen har vi sett att renskötseln inte klarar av detta ansvar. Just därför arbetar vi brett med alla tillgängliga verktyg. Så denna fråga är mycket större än bara jakt och fiske – den berör hela samhället, säger Peter Eriksson.