Efter skolskjutningen i Örebro fick Polisen och Socialstyrelsen i uppdrag från regeringen att se över tillståndshanteringen för vapenlicenser avseende medicinsk lämplighet. En delrapport har nu lämnats. I denna framgår det att myndigheterna vill få en bättre styrning, rådgivning och stöd så att läkarna gör mer liknande bedömningar. Utredningen har också lyft fram att risken för suicid ökar vid vissa kroppsliga sjukdomar, exempelvis prostatacancer.

– Det är därför viktigt att myndigheterna särskiljer mellan risker för att drabbas av psykisk ohälsa och faktisk sjukdom. En personlig utredning utifrån varje enskild persons omständigheter är därför helt nödvändigt.

– Vill man på allvar minska antalet suicid måste resurser satsas på att hitta de som mår dåligt, inte att göra livet krångligt för legala vapenägare.

Resonemanget i utredningen har lett till en debatt i olika forum, där jägare och andra legala vapenägare hyser oro för att kravbilden på när man bedöms som en olämplig vapenägare kommer att sänkas.

– Från förbundets perspektiv är det självklart att bara lämpliga vapenägare ska ha tillgång till legala vapen. Det är samtidigt lika självklart att en vapenägare som förlorat vapentillståndet på grund av sjukdom ska få tillbaka sina vapen när man blivit frisk.

– Redan idag finns det personer som låter bli att söka vård eftersom de är rädda att förlora sina vapen. Osäkerheten kring hur man som privatperson påverkas och vägen tillbaka måste vara förutsägbar och tydlig, säger Peter Eriksson.

Han menar att staten har ett ansvar att fånga upp och hjälpa personer som mår dåligt – en viktig del i arbetet handlar om att minska stigmatiseringen kring psykisk ohälsa och skapa förutsägbarhet när man kan få tillbaka vapen.

– Är någon så sjuk att de förlorar sitt vapentillstånd måste det i samband med beslutet finnas en behandling och en plan för hur personen ska kunna bli frisk. Staten behöver sätta personens mående och behandling i centrum. Eftersom det rör sig om ett ingrepp i medborgarnas friheter och rättigheterna måste beslutet knytas till en behandlingsplan och en väg tillbaka. Inte bli ytterligare en bestraffning.

Svenska Jägareförbundet vill inte heller se ett byråkratiskt system där stora resurser från sjukvården läggs på kontroller av friska och laglydiga vapenägare, resurserna bör i huvudsak gå till behandling av personer som behöver vård.

Att läkare skulle få bättre samt tydligare kriterier och utbildning för att kunna avgöra vem som är olämplig är något som förbundet välkomnar. Det kan leda till att systemet blir tydligare och bedömningarna mer likartade.

– Vi håller med Polisen och Socialstyrelsen att bedömningsfrågor är svåra. Att få sina vapen omhändertagna är ett stort ingrepp i den personliga integriteten, ett hinder för att kunna utöva ett intresse som ger mening till livet, samt en begränsning av de fri och rättigheter som finns i landet. Då är det viktigt att allting sker på ett förutsägbart, genomarbetat och rättssäkert sätt, säger Peter Eriksson.

Svenska Jägareförbundet har blivit lovad dialog med myndigheterna innan utredningen är färdig.

– Det är helt nödvändigt att Polisen och Socialstyrelsen drar nytta av Svenska Jägareförbundets och skytterörelsens kunskaper om vi ska få ett bra och fungerande system runt vapentillstånden i framtiden, säger Peter Eriksson.