Cirka 300 personer kom till Academy of Music and Business i Tingsryd en måndagkväll i april för att lyssna på representanter från Svenska Jägareförbundet och Södra på tema Vilt och skog. 

Det samlade budskapet under kvällen från samtliga medverkande var att vilt och skog ska förvaltas tillsammans för att få en relevant och acceptabel balans som kan accepteras av både jägare och markägare. 

Lokal, konstruktiv kommunikation ett måste
Lokalt i södra regionen upplevs betesskadorna som små eller begränsade/lagom av både markägare och jägare enligt statistiskt säkerställda undersökningar som är gjorda och redovisade. Det finns dock områden där betestrycket upplevs som stort och här måste markägare och jägare lokalt kommunicera konstruktivt med varandra för att hitta lösningar.

–        Eftersom viltstammarna – och även ägarstrukturen i skogen – ser annorlunda ut beroende på var i Sverige vi befinner oss är det viktigt att förvaltningen av vilt och skog sker lokalt efter lokala förutsättningar säger Frederik Kjellson, ordförande Svenska Jägareförbundet Kronoberg – Betesskadorna vi ser i skogen är också mycket varierande i omfattning på olika områden. Fokus måste ligga på att lokalt hitta hållbara och långsiktiga lösningar i dessa områden för att hålla balansen mellan klövviltstammarna och skogen. – Och målsättningen måste vara samarbete, säger Frederik Kjellson. 

Bättre dialog mellan markägare och jägare, lokala samarbeten, fler trädslag och alternativa foder är nu vad som krävs för att uppnå balans mellan vilt och skog. Samarbete och förståelse är viktigt för att minska skogsskadorna och kunna hålla en kvalitativ klövviltstam men det är också av yttersta vikt att ha lång framförhållning. 

–        Vi måste börja fokusera på lösningar inte på problemen. Detta ska ske genom att vi har en öppen dialog med berörda parter – en dialog som bygger på förtroende, ansvar och respekt, säger Bo Sköld, generalsekreterare Svenska Jägareförbundet. – För både skogens och jaktens framtid är det viktigt att vi är överens om hur vi ska förvalta våra viltstammar men också hur vi ska förvalta våra skogar för att uppnå en balans som alla – både jägare och markägare- kan acceptera, säger Bo Sköld. 

Skogsskötseln måste samordnas med viltförvaltningen – och viltförvaltningen med skogsskötseln
Underlag som visar hur älgstammen mår – både kvantitativt och kvalitativt- i kombination med aktuellt tillstånd i skogen är avgörande för att kunna förvalta klövvilt och skog på ett bra sätt. 

Tillståndet i skogen bedöms bland annat genom betesskador på tall och hur mycket foder som utnyttjas. Foderprognoser görs som ska visa hur betesresursen kommer att förändras under de kommande åren.  Tillståndet för älgstammen bedöms genom avskjutning, slaktvikter, älgobsen och spillningsinventeringar. 

Kvalitetssäkrade inventeringsmetoder ska sammanlagt ligga till grund för bedömning av skador. För att kunna arbeta målmedvetet och ha lång framförhållning i vilt- och skogsförvaltningen kan inte enstaka års inventeringsresultat användas då dessa kan misstolkas – utan hänsyn måste tas till trender. Likaså är det viktigt att både markägare och jägare har kunskaper om kvalitetssäkrade mätningsmetoder och att man sprider denna kunskap. 

Tidigare har allt betraktats i backspegeln. – Nu måste vi bli bättre på att kunna se in i framtiden och avgöra i förväg hur stora viltstammar vi kan klara med hänsyn tagen till både acceptabla skogsskador, klövviltstammens kvalité och jaktliga intressen säger Gunnar Lindblad, ordförande Svenska Jägareförbundet Jönköping. 

Tillgång till viltfoder – en del av skogsskötseln
Genom att låta tillgången på viltfoder bli en del av skogsskötseln ökas ”bärkraften” för klövviltet. Kunskapsunderlaget vad gäller viltfoderskapande åtgärder måste stärkas till förmån för en adaptiv, kvalitativ och ekosystembaserad klövviltsförvaltning. 

–        Foderarealerna är idag större än innan stormen Gudrun, säger Elias Turesson, jaktvårdskonsulent.  Nu röjs de enorma arealerna och uppslagen av framförallt löv, men också tall, är stora. – Med rätt röjning gynnas den producerande skogen, men också viltet. Att se det sambandet är avgörande för hur framtidens skogar ska se ut och för vilka viltstammar vi ska ha, säger Elias. 

–        Viltfoderskapande åtgärder görs för att minska skador på skog, inte för att öka klövviltstammarna – oberoende forskning visar tydligt att viltfoderskapande åtgärder är den mest effektiva metoden för att minska betesskador berättar Elias Turesson.  – Och en målsättning är att kunskapen om viltfoderskapande åtgärder ska spridas, säger Elias. 

Vilt- och skogsförvaltning är komplexa frågor med många samband och många olika intressen involverade. En bra balans mellan klövviltstammarna och fodertillgången är avgörande faktorer för att kunna ha en vilt- och skogsförvaltning som fungerar nu och i framtiden.

Dialog, samarbete, förtroende, ansvar och respekt är nyckelord för att nå framåt. Att kombinera viltstammar med fina ungskogar är möjligt – det viktiga är att se framåt, skapa en samsyn och en rimlig medelväg. 

Annette Petersson