Motionen är initierad av Bosse Trudevall samt antagits av Leksands jaktvårdskrets och Jägareförbundet Dalarna.

Motionen

Jag vill att kretsen för denna fråga till Jägareförbundet angående betesskador som älgen gör på tallungskog.

Jag blir mycket frustrerad när jag läser i tidningar om att älgstammen skall halveras och skyller på skador som de gör på ungskog.

Som yrkesman inom träproduktion vet jag att de första tio åren på en fura (tall) är inget virke som går att använda i sågade trävaror. Detta virke spricker alltid! Vid 5-10 års ålder på trädet gör älgen sitt barkgnag som med tiden vallar över och syns först när stammen sågas till virke och då kapas skadan bort på snickeri. Skall alla tallar i skogen bli ett sågtimmer?

Med detta vill jag att vi inom jägarkåren börjar protestera mot synen som Skogsstyrelsen och de stora skogsbolagen målar upp för massmedia. Vi måste börja ta älgen i försvar och påvisa att de skador som finns idag inte utgör någon fara. Jag kan hjälpa till med att ta fram bevis på hur det ser ut i en förädlad timmerstock. Referenser från betesskador år 1981 på egen betad skog.

Från boken VILT, modern mat från skogen, författad av Lena Holmsäter:
"Det sunda viltköttet. En älg lever inte sitt liv i ett bås. En fasan sitter inte i en bur. De rör sig fritt i den mest fantastiska av alla miljöer: den svenska skogen. Om en tamgris får en extra kvadratmeter ser vi det som ett stort framsteg. Ett vildsvin lever helt fritt bland ekollon och rötter och har ett revir på flera hundra kvadratkilometer. Medan rådjuren betar gräs och älgen knaprar tallskott i våra svenska skogar, diskuterar vi halten antibiotika och fiskmjöl i foder till de tamdjur vi äter. De säger sig själv att viltkött är det sundaste kött vi kan äta. BRA OMEGA 3-FETT. Viltkött är inte bara magrare än oxkött och fläskkött, det lilla fett som finns innehåller dessutom fleromättade fetter. Detta beror på att naturligt bete (gräs, örter och buskar) innehåller mer nyttiga fettsyror än djurfoder som pellets och spannmål. Viltkött har exempelvis högre halt omega-3-fett än tamdjurskött. Det innehåller också högre halter av mineralerna järn, zink och selen."

Om vi jämför friska människor mot betesskadorna på tallskog nationalekonomiskt vet jag att vi skulle tjäna mest på att öka viltstammarna i våra skogar. Det alternativet som storskogsbruket hävdar är en skrivbordsprodukt som gynnar de med stora fallskärmsavtal och konvertibler. Inte vanligt folk som arbetar och gör rätt för sig.

Jägareförbundet Dalarnas styrelses yttrande

Frågan om älgstammens storlek i förhållande till betestillgången har diskuterats flitigt de senaste åren och debatten började bli mer och mer polariserad mellan främst skogsindustriföreträdare och jägarföreträdare. Jägareförbundet initierade då samtal där de olika parterna bjöds in. Resultatet av detta blev ett förslag om ett nytt älgförvaltningssystem. Förslaget inlämnades till regeringen och en utredare har tillsatts. Vidare så har Jägareförbundet inte ställt sig bakom det schablonmässiga s k 2%-målet beträffande färska skador på tallplantor i älgbeteshöjd inom ramen för ÄBIN-inventeringen. För närvarande pågår en utvärdering av inventeringsmetoden vilket har välkomnats av Jägareförbundet. För övrigt lyfter Jägareförbundet fram viltets värde i en rad sammanhang.

Styrelsen hemställer att stämman bifaller motionen i så motto att Jägareförbundet skall fortsätta och förstärka arbetet med att lyfta fram viltets värde och i och med detta överlämna motionen till Svenska Jägareförbundets årsstämma.

Jägareförbundet Dalarnas beslut

Jägareförbundet Dalarnas har vid årsstämman bifallit motionen, som härmed överlämnas till Svenska Jägareförbundets årsstämma.

Förbundsstyrelsens yttrande

Frågan om älgstammens storlek i förhållande till betestillgången och skadesituationen är föremål för livliga diskussioner. Inte minst Skogsstyrelsens utspel om en halvering av de svenska älg- och rådjursstammarna har lett till en ökad polarisering och ett skarpare tonfall i debatten. Svenska Jägareförbundet, tillsammans med forskare och andra, har i olika sammanhang påvisat oklarheter och brister i Skogsstyrelsens beräkningar och protesterat mot de förenklade och generaliserade slutsatserna.

Under 2006 kommer Professor Leif Mattsson att upprepa sin undersökning från 1986 om viltets jaktvärde. Undersökningen finansieras via forskningstjugan. Vi kommer således inom en snar framtid att ha uppdaterad och bättre kunskap kring vilka värden våra viltstammar genererar, vilket ger förbättrade möjligheter till argumentation.

Frågorna kring de långsiktiga effekterna av älgskador på tall är svårutredda och komplexa. Inte minst hanteringen i förädlingsledet kan förväntas ha stor inverkan på vilka ekonomiska effekter älgskador verkligen får. När det gäller frågor kring älgens bete och skador så initieras nu ett omfattande forskningsprogram i regi av Sveriges Lantbruksuniversitet. Programmet omfattar totalt sex år och kommer bland annat att studera möjligheterna att minska effekterna av älgskador via skogsskötsel och/eller stödutfodring.

De goda egenskaperna hos viltkött, jämfört med kött från uppfödda djur, har framhållits i olika sammanhang. De sammantagna effekterna på folkhälsan har dock så vitt känt inte dokumenterats. Ett problem i sammanhanget utgör det faktum att endast små kvantiteter viltkött når ut konsumentledet, den största andelen konsumeras av jägarna och deras familjer.

Förbundsstyrelsen delar således motionärens uppfattning om behovet av att i alla sammanhang framhålla viltets värde och att noga utvärdera de argument och beräkningar som framförs kring effekter och kostnader av älgskador.

Hemställan

Förbundsstyrelsen hemställer att årsstämman bifaller motionen och ger styrelsen i uppdrag att fortsätta arbetet med att i olika sammanhang lyfta fram viltets värden.