Motionen har intierats av Karlstad-Hammarö Jaktvårdskrets och Hagfors Jaktvårdskrets samt antagits av Jägareförbundet Värmland.

Motionen

Älgstammen och älgjakten i Värmland och också i stora delar av landet i övrigt är idag utsatta för en allvarlig hotbild. Denna kan definieras i flera olika delar; Skogsbruket, de stora rovdjuren, jägarna själva och hjortlusflugan. Älgjakten är en omistlig tillgång för landet och har en utomordentligt stor såväl ekonomisk som kulturell betydelse. Den är i många fall avgörande för att en levande landsbygd skall kunna fortbestå. För att en meningsfull älgjakt skall kunna finnas fordras nog stora, livskraftiga älgstammar.

Situationen vad gäller skogsbruket är känd sedan länge men trots detta upplever vi att det från jägarhåll görs alldeles för litet för att finna en lösning. Det är främst storskogsbruket och dess moderna skogsbruksmetoder, som gjort både att man blivit mer känslig för skador och att tillskapandet av alternativt älgfoder ej sker i nog stor omfattning. Det borde vara en självklarhet att skogsbruket går i spetsen för att finna andra lösningar än att minska älgstammarna till nivåer som allvarligt hotar älgjakten. Här borde särskilt skogsstyrelsen vara ledande i stället för att, som nu, göra tvärtom.

Situationen är speciellt allvarlig i de rovdjurstäta områdena. Inom vargreviren är predationen betydande och om också björn finns, kan ibland älgstammens hela tillväxt försvinna innebärande att älgjakten omintetgörs. Inom sådana områden måste en reduktion av rovdjursstammarna, alternativt en ökning av älgstammarna diskuteras.

På många håll är jägarna själva skulden till dåliga älgstammar. Här fordras att jägarna och också markägarna utbildas i populationsekologi så att man förstår de biologiska sammanhangen och på så sätt kan utöva älgjakten på riktigare sätt. Särskilt inom de av de stora skogsbolagen dominerade områdena är jägarna ofta utsatta för en mycket hård påverkan från skogsbruket men också av skogsstyrelsen att minska älgstammarna till alldeles för låga nivåer.

Hjortlusflugan är en relativt ny faktor, som dock inom vissa områden verkat ha tilltagit i omfattning de senaste åren. Det är viktigt att ta reda på hur den kan komma att påverka älgstammarna och vad som kan göras mot den i den mån den är ett hot. Är det hjortlusflugan som är orsak till mer eller mindre hårlösa älgar? Här fordras omedelbar forskning.

Flera av länets jaktvårdskretsar har under många år påpekat nödvändigheten av ett kraftfullt agerande i frågorna avseende älgen och älgjakten. Vi upplever emellertid att man varken från Jägareförbundet Värmland eller Jägareförbundet centralt tagit i de ovan omnämnda problemen med nog stor kraft. Därför vill vi att en arbetsgrupp bestående av både förtroendevalda och tjänstemän tillsätts inom Jägareförbundet Värmland med uppgift att agera i dessa frågor. Motionen skall också föras vidare till Jägareförbundet med önskan om ett betydligt kraftfullare centralt agerande. Vi vill också att det man gör, både lokalt och centralt, kontinuerligt meddelas både i Svensk Jakt och i dagspressen. Vi jägare har ingenting att skämmas för och vi får inte huka oss utan måste bli betydligt mer synliga och märkas i dessa frågor!

Jägareförbundet Värmlands styrelses yttrande

Motionärerna önskar en tydligare och kraftfullare insats från Svenska Jägareförbundet vad gäller arbetet runt älg, älgjakt och älgfrågor.

Styrelsen för Jägareförbundet Värmland delar motionärernas uppfattning att älgen är av särskilt stor betydelse för våra medlemmar (såväl ekonomiskt som socialt). För merparten av länets, och landets, jägare är älgjakten årets höjdpunkt. Under en lång rad av år har älgen tyvärr hamnat i skymundan, inte som den oersättliga resurs den är, utan som ett hot mot allt från hackspettar till arbetstillfällen. Att älgen är en omistlig resurs ur folkhälsosynpunkt (från mat och motion till inkomster från turism), borde inte behöva påpekas. Likväl känns detta nödvändigt.

Motionärerna önskar att en arbetsgrupp tillsätts för att nå längre i älgfrågan. Vidare vill man ha bättre och mera kontinuerlig information om vad som görs. Styrelsen för Jägareförbundet Värmland anser motionen ligga väl i linje med medlemmarnas önskemål.

Styrelsen hemställer att årsstämman bifaller motionen och uppdrar åt styrelsen att dels tillsätta den önskade arbetsgruppen på länsnivå, dels öka informationsinsatserna runt det arbete som görs.

Styrelsen hemställer också att årsstämman bifaller den del av motionen som handlar om Svenska Jägareförbundet önskade agerande, överlämnas till Svenska Jägareförbundets årsstämma för beslut.

Jägareförbundet Värmlands beslut

Jägareförbundet Värmland har antagit motionen som härmed överlämnas till Svenska Jägareförbundets årsstämma med tillägget att det fortsatta arbetet ska präglas av samarbete mellan jägare och skogsägare. 

Förbundsstyrelsens yttrande

Jägareförbundet har under senare år styrt över mer resurser till älgförvaltningen och i hög grad fokuserat på älg – skog frågan. Förbundet har tillsammans med bl.a. skogsbruksintresset tagit fram ett förslag till ett nytt älgförvaltningssystem, anställt en klövviltskonsulent, kraftigt ökat insatserna på internutbildning vad gäller älg, startat en databas för älgjaktsuppgifter, lagt finansiella resurser på forskning avseende älgens värde samt älg/skog problematiken, engagerat sig i utvärderingen av ÄBIN och foderskapande åtgärder inom skogsbruket, agerat gentemot skogspolitiska utredningen och skogsstyrelsens utspel om en halverad älgstam m.m.

Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning om älgstammens stora värde och att det finns stort behov av ökade insatser från Jägareförbundets sida. Men det är också en fråga om tillgängliga resurser. Förbundet har under de senaste åren äskat om extra medel för att ytterligare stärka upp älgförvaltningen. Då regeringen inte kunnat tillgodose vårt behov har förbundet tvingats att omdisponera resurser till förmån för arbetet med älgförvaltningen. Ambitionsnivån är dock högre. I och med att viltvårdsfonden nu stärks genom en högre jaktkortsavgift anser förbundsstyrelsen det närmast självklart att älgförvaltningen måste tilldelas ytterligare resurser.

Hemställan

Förbundsstyrelsen hemställer mot bakgrund av det ovan nämnda att årsstämman bifaller motionen och ger förbundsstyrelsen i uppdrag att till regeringen tydligt framföra krav på ökade resurser till älgförvaltningen.