Motionen har initierats av Högsöns viltvårdsförening samt antagits av Råneå jaktvårdskrets och Jägareförbundet Norrbotten.

Motionen

Sedan 1960-talet har korpen ökat markant och man har beräknat att i början av 1990-talet var populationens storlek i hela riket ca 15 000 par (BWP) för att i slutet av 1990-talet uppgå till 45 000 par (FÅ 1998). Beräkningarna gjordes alltså innan EU-inträdet. Därefter har förhållanden som påverkar korpens populationsökning drastiskt förändrats vilket medfört att ökningstakten accelererat ytterligare. Skyddsjakt som förekommer mycket sparsamt reducerar antalet endast marginellt med något hundratal. Man kan anta att ökningstakten medfört att individantalet ökat lavinartat. Vid linjär polering med ovanstående siffror som referens skulle antalet numera vara uppe i 75 000 par. Alla dessa siffror verkar dock kraftigt underberäknade. Verkligheten i Norrbottens skogar visar att individantalet är betydligt större. Korpen har sedan EU-inträdet i januari 1995 varit fridlyst i Sverige. Avgränsad skyddsjakt kan tillåtas för att skydda tamdjur.

Jägarna i Norrbotten upplever numera korpen som den numerärt största av kråkfåglarna. Korpen är en stor predator för de så kallade ”nyttiga” småviltstammarna, d v s de djurarter som vi tar tillvara vid jakt. Från att ha varit en skygg ödemarksfågel är den numera flitigt häckande mycket nära bebyggelse. Tidigare småviltfattiga områden är numera nästen helt tömda på småvilt.

Orsaker till populationsökningen är:

• EU-inträdet som medförde att korpen fridlystes
• Kraftigt ökad älgstam som medfört stor avskjutning. Ett dukat bord för korpen som bara har att ta för sig.
• Ökande antal viltolyckor beroende på fler vägmil och stora älg- och renstammar.
• Det moderna skogsbruket med stora kalytor gör det lätt för korpen att hitta sin föda.

Orsaken till populationsminskningen i småviltstammarna, där korpen spelar betydande roll är:

• EU-inträdet som medförde att korpen fridlystes.
• Korpens starka populationsökning har medfört att predatortrycket på småviltstammarna ökat drastiskt medan småviltstammarna minskat under hela den tid som korpen ökat.
• Det moderna skogsbruket med stora kalytor gör det lätt för korpen att spana av stora ytor där hare och skogshöns har sitt vistelseområde. Vuxna och avkommor av småviltet blir då lätta byten för korpen som med sin starka näbb med några reptilsnabba hugg förkortar deras liv.
• Alla större kråkfåglar är mycket potenta predatorer som drabbar det ”nyttiga” småviltet. Alla kråkfåglar är utstuderade boplundrare. Såväl skogshönsens ägg som kycklingar blir korpens mat.
• Tidigare fanns inte kajor i Norrbotten. Nu finns kajan i tusental i anslutning till trakter där jordbruk bedrivs. Kajan är också ett stort hot mot det ”nyttiga” småviltet.

Våra viltstammar utgör en omistlig tillgång som är värd all omsorg. Vården av dem är i grunden en för oss alla gemensam uppgift, som ska samordnas med övrig faunavård. Ibland måste vi människor agera för att upprätthålla en skälig balans mellan arterna i vår fauna.

Korpen är nyttig, listig och intelligent individ som tillhör vår fauna och ska i den meningen fredas i sådan omfattning att den inte utrotas. Den är också mycket vaksam och en skicklig flygare vilket ökar möjligheten att identifiera och undvika eventuella jägare. Under nuvarande omständigheter är det ingen risk att stammen skjuts sönder eller utrotas även om det skulle råda allmän jakt under hela året.

Vi jägare i Norrbotten anser att korpens populationsexplosion är en mycket stark anledning till den kraftigt minskande småviltstammen. Under en dags jakt kan man numera få syn på ett femtiotal korpar. Under samma jaktdag endast ett skogshöns och någon hare kan stövaren inte resa trots ivrigt letande. Man kan acceptera en sådan jaktdag men där detta upprepas år efter år så kan detta inte fortgå. Många småviltjägare uttalar samma frustration.

Vi anser att Jägarorganisationerna i denna fråga, snarast måste aktivt bearbeta våra folkvalda politiker i kommuner, riksdag, regering och framförallt våra representanter i EU-parlamentet. Landsbygdsbefolkningens misstro mot EU beror till stor del på svårigheten att få förståelse för lokala problem. Trovärdigheten för folkets förmåga att få till stånd lokala förändringar är minst sagt liten. Därför ser vi fram emot en snabb förändring av EU:s fågeldirektiv och ett snabbt beslut i riksdagen.

Med stöd av ovanstående föreslår vi att allmän jakttid införs från 1 juni t o m
28 februari. Då närmar vi oss det som utlovades inför EU-valet.

Jägareförbundet Norrbottens styrelses yttrande

Problem med ökande stammar av korp är väl kända och dagens regelverk räcker inte alls för att komma tillrätta med dessa. Styrelsen delar motionärens syn i frågan och anser att det är av stor betydelse för viltvården i länet att frågan får en lösning.

I motionen föreslås en jakttid 1/6 – 28/2 vilket kretsårsmötet har tillstyrkt. Kretsens styrelse har i en skrivelse från 19/2 yttrat sig och föreslagit en jakttid 16/7 – 31/12. Styrelsen tar inte ställning för vilka datum som är mest lämpade.

Styrelsen hemställer att årsmötet bifaller motionen i så motto:

• Att Jägareförbundet skall arbeta för att allmän jakttid på korp återinförs i Sverige
• Att Motionen tillställs Svenska Jägareförbundets årsstämma 2007.

Jägareförbundet Norrbottens beslut

Jägareförbundet Norrbotten har antagit motionen som härmed överlämnas till Svenska Jägareförbundets årsstämma. 

Förbundsstyrelsens yttrande

Problematiken runt EU:s fågeldirektiv och allmän jakttid på korp har hanterats vid ett flertal tillfällen på Jägareförbundets årsstämma. Förbundsstyrelsen anser sig ha ett mandat och uppdrag av årsstämman att kontinuerligt driva vårt berättigade önskemål om allmän jakt på såväl korp som skarv. Styrelsen har gjort och gör fortfarande bedömningen att det är helt utsiktslöst att arbeta med frågan så länge fågeldirektivet inte revideras. En revidering av fågeldirektivet har hittills visat sig omöjligt att få till stånd, men förbundet tar naturligtvis tillfället att i alla tänkbara sammanhang propagera för en revidering av såväl fågeldirektivet som habitatdirektivet. Direktiven som de nu är utformade saknar i mycket stora delar verklighetsförankring. Problematiken i detta avseende har nyligen ingående återspeglats i två artiklar i Svensk Jakt.

Hemställan

Förbundsstyrelsen hemställer mot bakgrund av det ovan nämnda att årsstämman bifaller motionen och ger förbundsstyrelsen i uppdrag att i alla lämpliga sammanhang fortsätta att driva frågan om en revidering av fågeldirektivet i syfte att bl.a. tillskapa möjligheter för allmän jakt på korp.