Motion nr 7: jakt på björnungar
Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 7 angående jakt på björnungar.
Beslut: Årsstämman biföll motionen i så motto att förbundsstyrelsen får i uppdrag att verka för att den tidsbegränsade bestämmelsen i § 28, Jaktförordningen, även skall gälla efter den 1 maj 2009 samt att denna rättighet inte enbart tillkommer tamdjurens ägare eller vårdare.
Förbundsstyrelsen hemställer att årsstämman i övrigt skall anse motionen besvarad.
Motionen har initierats av Hammerdals jaktvårdskrets samt antagits av Jägareförbundet Mitt Norrland.
Motionen
På kretsens årsmöte väcktes frågan om att även tillåta avskjutning av björnungar. Vid beskattning av andra vilda djur förekommer jakt på årsungar så det bör även kunna genomföras på björnstammen. Det kan också underlätta att klara av den stora numerären i avskjutning de närmaste åren.
Jägareförbundet Mitt Norrlands styrelses yttrande
Styrelsen föreslår årsstämman tillstyrka motionen samt att den tillsänds Svenska Jägareförbundets årsstämma 2008. Inga biologiska hinder finns att fälla björnungar. Dessutom skulle oavsiktlig avskjutning av björnungar avkriminaliseras. Jakt på björnungar skulle dock kunna bli ett jaktetiskt bekymmer gentemot allmänheten.
Jägareförbundet Mitt Norrlands beslut
Jägareförbundet Mitt Norrland har antagit motionen som härmed överlämnas till Svenska Jägareförbundets årsstämma.
Förbundsstyrelsen yttrande
Björnen har jämfört med andra viltarter en långsam tillväxt, varför årsungar vid jakttiden är små – ofta 15-20 kg. Intresset bland jägare att skjuta så små björnar får betraktas som mycket lågt och som jaktbyte betraktat är värdet också lågt i jämförelse med en vuxen björn. Det kan dock konstateras att det inte finns några rent biologiska motiv som talar emot en jakt på björnungar. Som länsförbundsstyrelsen påpekat kan jakt på björnungar ur ett jaktetiskt perspektiv emellertid uppfattas negativt bland allmänheten. Ganska starka reaktioner av detta slag har förekommit då jägare av misstag skjutit årsungar, och om hela björnfamiljer fälls kan reaktionerna förväntas bli ännu större.
Mot denna bakgrund anser förbundsstyrelsen att det - åtminstone i nuläget - inte är motiverat att tillåta jakt på björnungar som är tillsammans med honan i en familjegrupp. Däremot finns anledning att fortsätta arbetet för att avkriminalisera misstag då årsungar oavsiktligt blir skjutna. Det är vid situationer när ungar uppträtt åtskilda från honan som jägare vid flera tillfällen misstänkts för jaktbrott när de skjutit en årsunge. Storleken av björnungar kan variera, och det är inte alltid möjligt att på avstånd skilja en årsunge från en fjolårsunge. Det är därför viktigt att regelverket vid björnjakten ses över så att misstag av detta slag inte leder till misstanke om brott.
Hemställan
Förbundsstyrelsen hemställer att årsstämman mot bakgrund av det ovan nämnda avslår motionen vad gäller kravet på att jakt på björnungar skall tillåtas generellt. Förbundsstyrelsen arbetar redan för att avkriminalisera misstag då årsungar av björn oavsiktligt blir fällda och anser därmed att motionen i detta avseende är besvarad.