Motionen
Väldigt stora arealer av kraftledningsgator finns i Sverige. Dessa totalt cirka 430 000 ha, varav 224 000 busk- och skogsmark, skulle kunna nyttjas mycket bättre som foderresurs åt klövvilt och andra arter. Nätbolagen har via servitut nyttjanderätt till ledningsgatan och markägaren har små möjligheter att bruka densamma, trots att han äger den.

Intresserade och engagerande markägare och jägare gör goda insatser med att t ex plantera salix, anlägga viltåkrar, gödsla och liknande. Men den största potentialen blir inte tillvaratagen så länge nätbolagen fortsätter att totalröja bort all växtlighet ner till ”svarta jorden”.

I jaktpressen finns många exempel på hur dessa, med jämna mellanrum återkommande, röjningar bättre kunde genomföras för att väsentligt öka foderutbytet. Det är mycket viktigt att försöka undvika skador på skog och gröda samtidigt som man bedriver en viltstam i balans. Finns då en ledningsgata som, röjd på rätt sätt, lockar djuren till sig, kan detta underlätta trycket på intilliggande produktiva arealer. Det finns idag t ex tallmark som grund av viltskador planteras med gran, beroende på att befarade betesskador helt skulle spoliera den tall som egentligen borde funnits där. Vidare senareläggs vissa ungskogsröjningar av tall tills de kommit upp i så hög höjd att skaderisken minimeras. Allt detta innebär produktions- och kvalitetsförsämring och mindre råvaror till skogsindustrin. Samma scenario gäller också för skador på gröda med dito mindre råvaror för jordbruksindustrin.

Nätbolagen bör åläggas att röjning i ledningsgator skall utföras på sådant sätt att denna resurs nyttjas fullt ut. Instruktion för utförandet framtas i samråd med t ex SNV, LRF. Jägarorganisationer m fl röjare utbildas. Åtgärden innebär ingen stor förändring för den som idag utför arbetet. Administrationen finns redan. Extrakostnader bedöms som försumbara.

Kan inte frivilligt åtagande förverkligas bör en lagändring säkerställa densamma.

De flesta el- och kraftbolag vill framhäva sig som värnare av natur och miljö. En ledningsgata som röjs och bekostas av nätbolagen på föreslagna sätt borde passa väl in i sådana åtaganden. Dessutom vara grund för en positiv PR och stärkande av aktuella varumärken.

Hemställer att motionen bifalls och sänds vidare till Svenska Jägareförbundets årsstämma.

Jägareförbundet Skaraborgs styrelses yttrande

Det finns god kunskap kring hur röjning bör genomföras, samtidigt som dagens miljökrav efterlevs. Dock finns det brister i efterlevnaden av denna kunskap vilket kan, som motionären också påtalar påverka fodersituationen. I röjningsarbetet avgörs hur mycket foder som lämnas kvar i beståndet. Väl skötta kraftledningar kan mycket väl påverka tillgången av viltfoder. Styrelsen hemställer att stämman godkänner motionen och att den skickas vidare till Svenska Jägareförbundets årsstämma.

Jägareförbundet Skaraborgs beslut

Jägareförbundet Skaraborg har antagit motionen som härmed överlämnas till Svenska Jägareförbundets årsstämma.

Förbundsstyrelsens yttrande

I allt väsentligt fungerar en kraftledning som en ungskog med samma möjligheter och begränsningar gällande foderproduktion. Via metoder som anpassad röjning, plantering av attraktiva foderväxter och möjligen även gödsling kan en merproduktion av attraktivt foder skapas. Samtidigt utgör ledningsgatorna potentiellt permanenta buskmarker, vilket var ett vanligt inslag i forna tiders skogar. Idag saknas de i princip helt, vilket gör att mycket av den biologiska mångfalden som tidigare var knuten till buskmarker idag påträffas i ledningsgatorna, om de sköts på rätt sätt. Vid de reguljära röjningarna som nätägaren genomför (med cirka åtta års intervall i södra Sverige och det dubbla i norr) kalläggs marken och den ”naturliga” foderproduktionen är låg under några år, varför det främst är då som behoven och effekten av foderproducerande åtgärder är störst. Ur ett foder- och naturvårdsperspektiv vore dock det överlägset bästa att sträva efter att underhålla en permanent och mosaikartad buskmiljö genom toppröjning och selektiv konventionell röjning för att hålla fodret smakligt, skapa luckighet och ge förutsättningar för ett rikt fältskikt. Frågan om foderproduktion i kraftledningsgator är inte ny. Baserat på ett stämmobeslut 2011 tog förbundet fram broschyren ”Viltfoderproduktion i kraftledningsgator” vilken skickades till samtliga 190 nätägare inom Svenska Kraftnät, i syfte att ge tips, råd och inspiration. En instruktion för skötsel av ledningsgator finns således redan.
Länsstyrelserna arbetar på många håll intensivt för att förmå aktörerna att sköta ledningsgatorna för att gynna biologisk mångfald, vilket även gynnar viltet.

Genom att naturvårdsanpassa våra instruktioner kan förbundet därmed få en god draghjälp i arbetet med att skapa foder inom dessa landskapselement. Förbundsstyrelsen ser dock inte att det är möjligt, eller ens önskvärt, att via lagstiftning ålägga nätägare att sköta kraftledningsgator på ett viltanpassat sätt. Vi ställer oss frågande till hur kontroll och sanktioner ska genomföras. Styrelsen förordar istället att genom information och via fortsatt åberopande av företagens miljöambitioner, upplysning och inspiration, verka för ökad viltanpassning av kraftledningsgator i samverkan med naturvårdande myndigheter och organisationer. Därmed stärks även förbundets gröna profil, i enlighet med den beslutade inriktningen inom Jakten i framtiden.

Hemställan

Förbundsstyrelsen hemställer mot bakgrund av det ovan nämnda att årsstämman bifaller motionen i så motto att förbundsstyrelsen ges i uppdrag att ytterligare stimulera till viltanpassning av kraftledningsgator på frivillig väg samt att revidera den befintliga instruktionen.