Motionen
Efter att i mer än femtio (50) år ha vistats i skog och mark kan man konstatera att varje djurart har sitt årtionde. Vem minns inte älgen på sjuttiotalet, sedan kom rådjuren, vildsvinen på nittiotalet. Nu på 2000-talet är det de stora rovdjurens eller rovfåglarnas årtionde. 

En rovfågel som har ökat påtagligt i antal är på senare år korp (corvus, latinskt namn). Denna predator avfördes från listan som ett jaktbart vilt i samband med Sveriges inträde i EU. Europeiska Unionen, anledningen var att denna fågel var utrotningshotad, ute i Europa… Korpen är idag mycket vanlig i skog och mark, tål utan att beståndet skulle minska nämnvärt en jaktlig beskattning. 

Denna fågel är allätare, födan är småvilt samt insekter, groddjur boplundring, samt asätare, allt står på matsedeln för denna stora flygande predator. 

Hur stor populationen är i Sverige råder det delade meningar om, ”ornitologer” hävdar att denna fågel ökar i antal med cirka tre (3) procent per år. Vi kan ha ”korp” i våra marker men de får inte bli för många då antalet småfåglar minskar, ärlor, finkar samt mesar som några exempel, en bidragande orsak till detta torde vara det ökande antalet av predatorer i våra skogar där korpen utgör en bidragande faktor till nedgången av våra småfåglars population. 

Undertecknad hemställer att ”korpen” återinförs som ett jaktbart vilt vi vår svenska lagstiftning.

Jägareförbundet Örebros styrelses yttrande
Det finns idag inga exakta siffror på hur stor populationen är av korp, men i slutet av 90- talet fanns det cirka 45 000 häckande par i Sverige. Den siffran har inte blivit mindre, det vet vi med säkerhet. Framförallt på grund av att korpen fridlystes i och med EUinträdet 1995, vilket medförde att den allmänna jakttiden på arten upphörde. 

Idag finns möjligheten att skyddsjaga korp utifrån specifika kriterier, så kallad skyddsjakt på enskilds initiativ. Går att läsa i Jaktförordningen (1987:905, bilaga 4). Men, omfattningen på skyddsjakten uppgår till att endast cirka 1000 individer fälls per år i landet, vilket inte kan anses vara en begränsande faktor på populationen. 

Styrelsen delar motionärens synpunkt om att korpen mycket väl skulle tåla det jakttryck som blir om allmän jakttid återinförs. Korpen är en listig jägare och så kallad generalist, vilket innebär att den livnär sig på det den kommer över. Likaså är den otroligt anpassningsbar till olika livsmiljöer, vilket gör att den finns vida utbredd över hela landet.

För att kunna återinföra allmän jakttid på korp krävs det att EU:s fågeldirektiv måste revideras. Därför anser styrelsen att det är mycket viktigt att Svenska Jägareförbundet i alla tänkbara sammanhang propagerar för att en revidering av dels fågeldirektivet, men även art- och habitatdirektivet kommer till stånd och det snarast.

Tilläggsyrkande: Jägareförbundet Örebro vill att Svenska Jägareförbundet aktivt ska verka för att EU:s fågeldirektiv samt art- och habitatdirektiv revideras snarast, så att
lagstiftningen blir mera verklighetsförankrad utifrån dagens rådande förhållanden inom EU och anslutna medlemsländer. Därefter är det önskvärt att gruppen för jakttidsberedningen skyndsamt verkar för att allmän jakttid på kort återinförs, om det finns stöd för det i det nya reviderade fågeldirektivet. Med ovan nämnda yrkar styrelsen på avslag på motionen i sin ursprungliga form och yrkar bifall för tilläggsyrkande och sänder den vidare till Svenska Jägareförbundets årsstämma.

Jägareförbundet Örebros beslut
Jägareförbundet Örebro har antagit motionen enligt styrelsens förslag på tilläggsyrkande och som härmed överlämnas till Svenska Jägareförbundets årsstämma

Förbundsstyrelsens yttrande
Önskemål om ändrade jakttider ska, enligt beslut på tidigare årsstämma, författas som en skrivelse till förbundsstyrelsen för vidare behandling inför nästa jakttidsberedning. Korpen är skyddad enligt EU:s fågeldirektiv och allmän jakttid är därmed inte möjlig att införa i ett EU-land så länge bilagor i Fågeldirektivet inte omarbetas. Korpen ingår idag i bilaga två till direktivet vilket helt omöjliggör en allmän jakt. Således måste korpen initialt förflyttas från denna bilaga. Arter som korpen är tydliga exempel (tillsammans med t.ex. vitkindad gås och storskarv) på att detta direktiv är föråldrat och baserat på gammal utgången kunskap och data på till exempel populationsstorlek. 

Fågeldirektivet har länge varit stängt för förändringar och en omarbetning kan innebära stora förändringar för jaktens utövande. I vissa fall kan möjligen jakttider på fåglar utökas men med tanke på det politiska klimatet inom EU gällande fågelskyddsfrågor är riskerna stora för att arter som idag listas som jaktbara kan få totalt skydd. Under 2015 har dock de första stegen mot en möjlig revidering tagits, vilket ställer stora krav på förbundet som måste var aktivt och stödjande för framförallt tjänstemän på FACE huvudkontor. Förbundet har, tillsammans med sina systerorganisationer ute i Europa, också agerat för att höja beredskapen hos FACE inför det omfattande arbete som krävs när Direktivet öppnas. Samtidigt som det är önskvärt med en utökad jakttid på korp (och andra fågelarter) kan en kommande revidering av fågeldirektivet medföra ytterligare inskränkningar för jaktutövandet i Sverige. Svenska Jägareförbundet är relativt väl
rustade då förbundet aktivt varit med och tagit fram de data som svenska myndigheter kommer utgå från i sitt arbete med direktivet. 

En översyn av direktivet med tillhörande bilagor är en mycket tidskrävande process. På kort sikt är det därför förbundsstyrelsens uppfattning att störst effekt antagligen uppnås genom att verka för utökade möjligheter till skyddsjakt. 

Svenska Jägareförbundet har under 2015 ytterligare ökat fokus på jaktfrågor inom EU både genom att påverka ansvariga nationella myndigheter som på den Europeiska nivån. Ett steg mot ökat fokus togs 2013 då Förbundet började finansiera en deltidstjänst på FACE som ska bevaka Förbundets intressen.

Hemställan
Förbundsstyrelsen hemställer att stämman bifaller motionen i så motto att styrelsen ges i uppdrag att fortsätta arbetet med att verka på den internationella arenan samt fortsätta verka för en revidering av fågeldirektivet.