Motionen
Rovdjursproblemen och olika myndigheter fortsätter att ställa till det för medlemmarna i Svenska Jägareförbundet, inte minst i samband med vargjakten 2015. Medlemmarna har inför jakten utfört förberedande arbete i stor omfattning för att få en säker jakt. Överklagandet, som skedde vid förra jakttillfället, skulle inte vara möjligt vid 2015 års jakt; enligt Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Örebro. Alla vet resultatet, bara timmar före jaktens början stoppades den av kammarrätten i Karlstad. Många jägare har lagt ner många timmar, lagt ut stora kostnader för resor och bostäder. Detta måste ersättas av någon. Detta är en förtroendefråga för medlemmarna och förbundet.
Jag yrkar därför:
att Svenska Jägareförbundet styrelse förbereder ett underlag om kostnadsersättning för all förberedelse som jägarkåren utfört i Örebro län.
att motionen förs vidare till länsförbundets stämma, och vidare till Svensk Jägareförbundets stämma.

Jägareförbundet Örebros styrelses yttrande
Motionen vill att ersättning ska utgå till de som drabbats av Kammarrätten i Karlstads agerande och det innebär att frågan först måste få ett slutligt avgörande (Högsta förvaltningsdomstolen och EU). Därefter finns det flera olika vägar att gå beroende på vem som vinner den pågående processen. Länsföreningen tillstyrker motionen i så motto att förbundsstyrelsen får i uppdrag att, för det fall förbundet vinner sakfrågan, överväga möjligheterna att vidta ytterligare rättsliga åtgärder mot förvaltningsrätten.

Jägareförbundet Örebros beslut
Jägareförbundet Örebro har antagit motionen enligt styrelsens yttrande som härmed överlämnas till Svenska Jägareförbundets årsstämma.

Förbundsstyrelsens yttrande
Frågan om överklagbarheten av länsstyrelsens beslut om vargjakt är föremål för prövning i Högsta Förvaltningsdomstolen som sista instans. När det målet avgjorts vet vi slutligt om det var fel av förvaltningsrätten i Karlstad att ta upp ärendet till prövning och stoppa jakten. För det fall det visar sig att det var fel, finns vissa möjligheter för varje enskild drabbad att kräva skadestånd av myndigheten för vårdslös myndighetsutövning. Ett sådant krav kan framställas till Justitiekanslern som hanterar frågor om skadeståndsansvar för staten. Om inte Justitiekanslern som representant för staten medger att betala skadestånd måste en civilrättslig process inledas av varje enskild drabbad, eventuellt med ekonomiskt stöd från sin rättsskyddsförsäkring. Det kan också tänkas att det var tjänstefel av beslutande tjänsteman, i detta fall lagmannen ensam, vilket kan utgöra ett brott. Det kan då finnas möjligheter att kräva skadestånd personligen från lagmannen. I sådant fall inleds processen med en polisanmälan och om ärendet går till åtal kan skadeståndsfrågan hanteras av åklagaren inom ramen för brottsmålsprocessen som ett enskilt anspråk. Förbundsstyrelsen har för avsikt att utreda frågan vidare och om det bedöms lämpligt bistå i ett pilotfall, alternativt medverka till att polisanmälan upprättas.

Hemställan
Förbundsstyrelsen hemställer att årsstämman mot bakgrund av det ovan nämnda att stämman bifaller motionen.