Motionen
Bakgrund: Idag går det till så när vargjakten planeras, att länsstyrelsen utifrån vad man
känner till om vargstammen i länet, bestämmer vilka revir man ska få jaga i.
Länsstyrelserna ska ju ta fram förvaltningsplaner och fastställa en miniminivå för antalet
föryngringar i länet. När antalet revir är fastlagt, måste sedan länsstyrelserna bestämma,
hur det ser ut genetiskt. Idag plockar man ut de reviren med mest inavlade vargar och
tillåter jakt i några av dessa. Detta medför att ungvargar och parbildande vargar, som
ännu inte bekräftats av länsstyrelsen inte ens kommer med i diskussionen. De finns
officiellt inte, utan blir en dold population som ligger utanför kontroll och beskattning.
Ett annat problem är ju, att varken länsstyrelser eller viltskadecenter får de resurser, som
krävs för en trovärdig inventering, vilket medför att den dolda populationen hela tiden
växer.

Förslag: Ett annat sätt för att bestämma vilka vargar som ska jagas, kunde vara att
länsstyrelsen vänder på kuttingen. Om de bestämmer hur många revir som krävs för att
uppfylla sin miniminivå och därefter plockar ut vilka revir som har bästa genetiken och
fredar dessa, så kan man sedan ha fri jakt över resten av länet. På detta sätt kommer hela
vargstammen inklusive strövargar och ej bekräftade vargpar också med i förvaltningen.
På samma sätt skulle man kunna hantera lodjursjakten. Alltså istället för att försöka
räkna alla så vänd på kuttingen och utgå istället från dem som ska vara kvar. En enkel
lösning som dessutom sparar stora pengar.

Yrkande: Jag yrkar på att Svenska Jägareförbundet ska jobba för att man i förvaltningen
av rovdjuren ska jobba för att man ska utgå från ett antal som ska vara kvar och ha fri jakt
på övriga, istället för att som idag öronmärka vilka som ska skjutas och freda övriga.
Förbundet ska driva detta aktivt gentemot riksdagsmän, allmänhet och media på alla
nivåer. Jag yrkar på att Jägareförbundet Nora ska bifalla motionen och vidarebefordra
den till länsföreningen med yrkande om att den ska bifallas och skickas vidare till
förbundsstyrelsen.

Jägareförbundet Örebro läns styrelses yttrande
Styrelsen föreslår att länsstämman tillstyrker motionen och sänder den vidare till
Svenska Jägareförbundets årsstämma.

Jägareförbundet Örebro läns beslut
Jägareförbundet Örebro län har antagit motionen som härmed överlämnas till Svenska
Jägareförbundets årsstämma.

Förbundsstyrelsen yttrande
Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning att det krävs en översyn av hur vargoch
lodjursjakten ska utformas för att nå uppsatta mål. Förbundsstyrelsen konstaterar
dock att de biologiska förutsättningarna för jakt på stora rovdjur skiljer sig åt. Vargen är
starkt revirhävdande medan lodjur kan ha kraftigt överlappande hemområden.
Dessutom är vargindividerna via dna-prover kända, medan sådan information helt
saknas för lodjur.
Licensjakten på lodjur sker idag som avlysningsjakt över stora geografiska områden, ofta
hela län. Det är en form som förbundsstyrelsen önskar bibehålla och ser inte hur
motionärens förslag skulle tillföra något positivt till lodjursförvaltningen.
I fråga om vargjakten delar förbundsstyrelsen uppfattningen att det krävs en översyn av
hur jakten utformas och framför allt vilket underlag som ska ligga till grund för
licensjakt. Idag används antal familjegrupper föregående vinter som grund för om ett län
uppnått minimi-/förvaltningsnivå och därmed kan medge jakt på varg. Vi kan nu
konstatera att det sättet att beräkna jaktuttag inte fungerar. Det händer väldigt mycket i
vargstammen under ett år och antalet familjegrupper kan av slump variera kraftigt,
medan antalet par inte fluktuerar på samma sätt.
Förbundsstyrelsens uppfattning är att antalet intakta par i slutet av vintern bör utgöra
grund för hur många vargar som kan fällas nästkommande vinter. I storleksordningen
75 % av vargparen reproducerar sig, vilket möjliggör en beräkning av hur många
föryngringar/familjegrupper som kommer att finnas till vintern och som kan ligga till
grund för beslut om möjligt jaktuttag i ett län.
Förbundsstyrelsen anser däremot inte att det med nuvarande regelsystem och gällande
EU rätt är möjligt att freda vissa revir och ha fri jakt på alla övriga vargar på det sätt som
motionären föreslår. Det skulle inte uppfylla kravet på ”en strikt kontrollerad jakt”. De
domar och beslut som hittills meddelats av förvaltningsrätter och Naturvårdsverket har
visat att beslut om jakt på stora rovdjur måste vara tydligt avgränsade såväl geografiskt
som antalsmässigt. En fri jakt på alla vargar utom i vissa undantagna områden skulle
vara önskvärt, men bedöms som omöjligt med nuvarande lagstiftning.

Hemställan
Förbundsstyrelsen hemställer att årsstämman mot bakgrund av det ovan anförda avslår
motionen.