Motionen
Besluten kring förvaltningen av våra viltstammar har under många år legat långt ifrån
jägarna lokalt. Under de senaste åren så har dock stora förändringar skett i och med den
nya förvaltningsmodellen. Besluten har flyttats närmare jägarna och skogsbrukets
representanter genom möjligheten att bilda lokala älgskötselområden.

Grundprincipen med lokala förvaltningsplaner grundade på betestillgång, skador,
numerär, ålder, kvalitet och Rovdjurstryck är mycket bra och ger med den lokala
kännedomen möjlighet till en förvaltning i harmoni med naturens förutsättningar.

All forskning pekar mot ett varmare klimat och där många jaktlag redan idag inte
påbörjar älgjakten förrän i oktober. Detta medför att man inte kan rapportera in Älgobs
till Viltdata eftersom den spärras efter septemberjakten. Älgobsen är idag ett av flera
viktiga verktyg för att tidigt kunna spegla förändringar i stammens sammansättning och
numerär. Den viktigaste förutsättning för ett statistiskt säkert resultat är att man i
respektive förvaltningsområde har tillräckligt stort antal timmar rapporterade, och detta
urholkas i nuläget om flera lag har senare jaktstart.

För att ytterligare förbättra möjligheterna till en kvalitativ förvaltning yrkar jag:
Älg/Rovdjursobsen i Viltdata avser de sju första jaktdagarna oavsett jaktstart och
registrering i systemet öppen tom 10 november.

Jag yrkar att Jägareförbundet Nordmalings årsstämma tillstyrker min motion och
vidarebefordrar denna till Jägareförbundet Västerbottens årsstämma.

Jägareförbundet Västerbottens styrelses yttrande
Styrelsen delar motionärens uppfattning i samtliga delar och vill understryka vikten av
att vi vårdar och utvecklar Älgobsen. Älgobsresultatet är tillsammans med
avskjutningsstatistiken grundstenarna i dagens älgförvaltning och motionärens förslag
ligger helt i linje med Svenska Jägareförbundets uppdrag att utveckla och kvalitetssäkra
Älgobs. Det är av stor vikt att vi anpassar Älgobsen till den utveckling som nu sker då fler
och fler jägare-/jaktlag senarelägger sin jakt, viktigt är att anpassningen sker succesivt så
att vi inte hamnar i situationen att vi inte har användbara resultat.

Styrelsen tillstyrker motionen och yrkar att årsstämman bifaller motionen och skickar
den vidare till Svenska Jägareförbundets årstämma

Jägareförbundet Västerbottens beslut.
Jägareförbundet Västerbotten har antagit motionen som härmed överlämnas till Svenska
Jägareförbundets årsstämma

Förbundsstyrelsens yttrande
I motionen föreslås att observationsperioden för älgobs förlängs från nuvarande 30 dagar
från och med jaktstart (innebärande ett sista datum någon gång under första delen av
oktober) till 10 november. Skälet till detta är att allt fler jaktlag senarelägger jaktstarten
med hänsyn till ett varmare klimat och att älgobs då kanske inte blir möjlig att
genomföra eftersom observationsperioden redan avslutats när jaktlaget påbörjar sin jakt.

Älgobs är en av Jägareförbundet utvecklad metod och har av Sveriges
Lantbruksuniversitet (SLU) utpekats som en basmetod som bör användas rutinmässigt
inom älgförvaltningen. Metoden är kvalitetssäkrad och kostnadseffektiv och ger
trendmått som speglar förändringar i älgstammens storlek och sammansättning över
åren.

Enligt nuvarande metodik genomförs älgobs under jaktlagets maximalt sju första
jaktdagar som infaller under de första 30 dagarna efter jaktstart. Skälet till
observationsperiodens längd är att älgstammen förändras snabbt under jaktens första
del, då många djur skjuts. Således görs observationerna på en delvis annan population
under jaktens senare del. Detta medför att sambanden mellan älgstammen och
observationsindex kan förväntas bli svagare.

Det finns dock flera skäl att se över observationsperiodens längd, varav skälet att allt fler
jaktlag senarelägger sin jaktstart är ett. Forskning har visat att det krävs minst
5 000 observationstimmar för att ge rimligt säkra data för ett område, något som kan
vara svårt att komma upp till. Idag finns önskemål att genomföra observationer även för
andra klövviltarter än älg, kronhjort är det mest närstående exemplet. Vi vet i dagsläget
inte hur många observationstimmar som krävs för kronhjort.

I syfte att kartlägga detta genomför Jägareförbundet, med start under hösten 2016, ett
försök med klövviltobservationer i tre län, varav Västerbotten är ett. I denna metod
kommer fler klövviltarter än älg att observeras och såväl antal jaktdagar som
observationsperiodens längd kommer att utökas. När metoden har testats under några år
är det möjligt att analysera hur en förlängd observationsperiod påverkar säkerheten och
kan därefter, ifall resultaten är goda, föreslå SLU att manualen för älgobs ändras så att en
längre observationsperiod införs.

Hemställan
Förbundsstyrelsen hemställer mot bakgrund av ovanstående att stämman anser
motionen besvarad.