Motionen
Bakgrund: I många områden pressas älgstammen tillbaka. Orsakerna till detta varierar:
• Markägarnas krav på minskade betesskador
• Hög förekomst av varg
• Olämplig avskjutningspolitik avseende älgindivider.

Vad avser varg så är jägarkollektivets möjligheter att radikalt påverka utvecklingen idag
lagmässigt begränsade. Olämplig avskjutningspolitik kan jägarna, tillsammans med
markägarna, påverka.

Kraven på minskade betesskador, mätta enligt modell ÄBIN, har vi idag svårt att
argumentera mot. Detta beror på att vissa markägare, främst de stora skogsbolagen,
argumenterar utifrån helt orealistiska mål vad gäller skadenivåer samt en älgovänlig
metodik vad gäller skogsföryngring främst avseende tall.

Jägarna behöver bättre kunskaper beträffande:
• ÄBIN-metodikens innehåll
• Tolkande av ÄBIN-metodikens inventeringsresultat
• Hur öka fodermängderna vid skogsföryngring
o Välja trädslag efter marktyp
o Sådd av tall för att öka älgfödan och minska skogsskadorna
o Nackdelarna med plantering av tall jämfört med sådd
o Viltvårdsanpassad röjning

Förbättrad kunskap bland jägarna om skogsföryngring och viltfoder ger väsentligt bättre
möjligheter att argumentera för en samklang mellan önskemålen om en bra älgstam och
rimliga skogsskador. Idag ägs dess frågor i alltför stor utsträckning av främst
storskogsjordbruket och vissa skogsägarföreningar.

Yrkande: Svenska Jägareförbundet tar skyndsamt fram material som säkerställer att
jägarnas representanter i VVO, ÄSO, ÄFO och älgansvariga i styrelserna i kretsar och
länsförbund kan agera utifrån kunskap vid samråd om skötsel- och förvaltningsplaner.

Materialet ska innehålla kortfattade faktablad om:
• ÄBIN-innehåll och särskilt tolkning av resultat
• Olika föryngringsmetoders för- och nackdelar samt ekonomi
• Röjning för viltfoder

Jägareförbundet Värmlands styrelses yttrande
Motionen handlar om att ta fram material som på ett lättillgängligt sätt ska öka jägarnas
kunskap om betesskador, inventering av betesskador samt foderskapande åtgärder i
skogsbruket.

Jägareförbundet Värmlands styrelse delar motionärens uppfattning om att det behöva ett
utbildningsmaterial som på ett enkelt sätt belyser ovan nämnda områden.

Styrelsen föreslår att stämman tillstyrker motionen samt att denna vidaresänds till
Svenska Jägareförbundets årsstämma.

Jägareförbundet Värmlands beslut
Jägareförbundet Värmland har antagit motionen som härmed överlämnas till Svenska
Jägareförbundets årsstämma.

Förbundsstyrelsens yttrande
Förbundsstyrelsen delar motionärens mening att förhöjd kunskap är bra och att man ska
argumentera utifrån fakta i samråden. Vi är också medvetna om det inbyggda problemet
i samråden, där ideella förtroendevalda jägarrepresentanter möter anställda skogliga
”proffs”.

Kunskap är en viktig grundsten i alla typer av samrådsförfaranden och Svenska
Jägareförbundets inställning är sedan många år tillbaks att vi står för fakta om vilt/jakt
och ”skogsbruket” för fakta om träd/skog. Svenska Jägareförbundet genomför årligen en
mängd, inventeringar, faktainsamlingar, utbildningar etc. inom ämnesområdet vilt -
viltförvaltning. Jägareförbundet är också mitt i en utbildningsprocess genom
kompetensutveckling av jaktvårdskonsulenter samt utbildning av VFD samt ÄFG
representanter, även om det inte har nått fullt ut ännu i alla län. Förbundet har också
kommit överens med markägarorganisationer och skogsbolag om att hantera varenda
situation där markägarna använt, eller hotat att använda, utslagsrösten. En nationell
samverkansgrupp är utsedd och alla upplevda missförhållanden ska rapporteras så att vi
kan stävja missbruk av utslagsrösten.

Strategin i viltförvaltningsfrågor har under många år varit att besluten ska fattas så lokalt
som möjligt. Då den lokala kunskapen om viltstammar och de naturgivna lokala
förutsättningarna är avgörande för såväl skogsodling/skogsskötsel som inriktningen på
viltförvaltningen.

Mycket material finns att hämta på nätet och en sökning på ÄBIN i Google ger att de
första 8 träffarna alla kommer från Skogsstyrelsen och man kan finna precis det
underlag man önskar. Exempelvis hur Äbin används, tolkas och fungerar utöver själva
inventeringsresultaten. Dessutom går det att få fram lokala/regionala underlag och
förutsättningar vilket ger alla parter en möjlighet att bygga upp en gemensam
kunskapsplattform att utgå ifrån i samrådsdiskussionerna. Det finns en stor mängd
skogliga rapporter, artiklar och utbildningar om trädslagsval, tallföryngring samt
röjningsmetoder.

Att ta fram ett nationellt utbildningsmaterial i skogskunskap är mycket resurskrävande
som i bästa fall bidrar till en generell, övergripande skoglig kunskapshöjning. Däremot
inser förbundsstyrelsen behovet av att ett förenklat fakta- och utbildningsmaterial finns
att tillgå.

Hemställan
Förbundsstyrelsen hemställer mot bakgrund av ovan nämnda att årsstämman bifaller
motionen i så motto att styrelsen ges i uppdrag att se över vilka behov som finns av faktaoch
utbildningsmaterial för att öka jägarnas skogliga kunskap i älgförvaltningen.