Svenska Jägareförbundet

Meny

Motion nr 8 ang rovdjursuttalande

Motionen har initierats av Andreas Fransson och har antagits av Jägareförbundet Nora jaktvårdskrets och Jägareförbundet Örebro län.

Motionen
Bakgrund: Allteftersom vargstammen växer, blir fler och fler medlemmar i Svenska
Jägareförbundet drabbade av detta. De jaktbara stammarna av våra klövvilt är på många
håll bara en spillra av vad vi tidigare kunnat glädja oss åt. Tyvärr ser vi idag ingen
ljusning av läget utan förtätningen och spridningen av vargstammen fortsätter. I
vargbältet är det på många håll omöjligt att släppa en hund och trots att samtliga
politiska partier vid Jägareförbundets hearing i Almedalen härom året uttalade, att man
även fortsättningsvis skulle kunna jaga med löshund i vargland, så har hittills inget av
dem förklarat hur det ska gå till. Det handlar inte heller bara om löshundsjakten.
Förtätningen av vargstammen i vargbältet har på många håll lett till så små revir att
vargarna nu tar fler älgar än det föds. I Örebro län var enligt länsstyrelsen 9 av totalt 12
revir 2014 så små att mer än hela älgproduktionen togs av varg. Då tar det bara ett par år
innan älgjakten är över oavsett löshund eller ej. Övrigt vilt försvinner också. Det finns
helt enkelt inget att jaga mer. Alla är inte heller så lyckligt lottade att de kan bryta upp
och flytta till andra mindre vargtäta områden. Tyvärr är det ju så, att innan vi själva
drabbas, så har vi svårt att förstå vidden av problemet, men de allra flesta jägare har vid
det här laget insett att jakt och en frilevande vargstam är en omöjlighet att kombinera.
Inom Jägareförbundet har ju detta också satt sin prägel på arbetet de senaste åren. Vi har
bytt ut ledningen, ändrat rovdjurspolicy och förvaltningsplan varg, allt för att det inte ska
hysa något tvivel om att Jägareförbundet av idag inte är för varg.
Riksjaktvårdskonsulenten har ju också klart uttalat att vi vill ha så lite varg som möjligt.
Trots detta anser många, att det vore positivt om Jägareförbundets högsta organ,
nämligen årsstämman kunde göra ett mycket tydligt uttalande i denna fråga. Självklart
måste vi förhålla oss till att riksdagen beslutat om att vi ska ha varg, men det hindrar ju
inte att vi jobbar för att upplysa riksdagsmännen om omöjligheten att kombinera detta
med fortsatt meningsfull jakt.

Förslag: Jag föreslår att årsstämman gör ett mycket tydligt uttalande där det klart framgår
att Jägareförbundet vill ha så lite varg som möjligt, eftersom det inte går att ha frilevande
varg där jakt bedrivs.

Jag yrkar på att Jägareförbundet Nora ska bifalla motionen och vidarebefordra den till
länsföreningen med yrkande om att den ska bifallas och skickas vidare till
förbundsstyrelsen.

Jägareförbundet Örebro läns styrelses yttrande
Styrelsen föreslår att länsstämman tillstyrker motionen och sänder den vidare till
Svenska Jägareförbundets årsstämma.

Jägareförbundet Örebro läns beslut
Jägareförbundet har antagit motionen som härmed överlämnas till Svenska
Jägareförbundets årsstämma.

Förbundsstyrelsens yttrande
Förbundsstyrelsen delar i allt väsentligt motionärens beskrivning av hur vargstammen
påverkar såväl avkastningen från älgjakten som jaktutövningen, framför allt möjligheten
till jakt med löshund. Förbundets arbete syftar också till att få till en vargförvaltning som
syftar till att ha så få vargar som möjligt, fördelat över en så stor yta som möjligt. Allt i
syfte att minimera den stora påverkan som en tät vargstam har på jägarnas intressen.

Den av årsstämman fastställda rovdjurspolicyn och förvaltningsplanen för varg säger att
vi kan tolerera maximalt 150 vargar, fördelade över landet, och att inget län ska behöva
hysa mer än två föryngringar. Förbundet anser att vår tolkning av de juridiska och
bilogiska krav som ställs på Sverige uppfyller de krav som vi som nation är förpliktigade
att följa. Förbundets policy strävar således redan efter så få vargar som möjligt, vilket
motionären vill att förbundet ska tydliggöra.

Motionären vill vidare att förbundet ska uttala att det inte går att ha frilevande varg där
jakt bedrivs. Förbundsstyrelsen förstår att många jägare känner stor oro för sina hundar i
vargrevir och att många därför helt avstår från att släppa hund. Trots de stora problemen
jagas det med löshund i stora delar Mellansverige, såväl med älghundar som med
drivande hundar. Förbundsstyrelsen menar att det inte är riktigt att säga att de
överhuvudtaget inte går att jaga eller att släppa löshund i vargrevir, utan att för den skull
förringa den oro de risker som följer av att en jakthund arbetar långt från föraren i
områden med varg.

Hemställan
Förbundsstyrelsen hemställer om att årsstämman mot bakgrund av det ovan anförda
bifaller motionen i så motto att årsstämman gör ett uttalande om att ha så få vargar som
möjligt eftersom jakten försvåras avsevärt i områden med varg.


2016-05-24 2016-05-24