Motionen

Eftersöksjägare utför dagligen sitt värv över hela landet. Närmare 50 000 utryckningar per år gör att samhället betjänas av jägarkåren på ett utomordentligt skickligt sätt. En eftersöks- eller skyddsjägare utför ofta sitt uppdrag ensam under svåra förhållanden. I arbetet uppstår emellanåt situationer där förståelse och respekt för uppdraget saknas hos grupper och individer i samhället. Denna brist på medborgerlig insikt kan skapa situationer, allt från besvärande till rent av hotfulla. Det är nödvändigt att eftersöksjägare ges mesta möjliga trygghet i sitt värv och ett sätt att skapa detta är att de har en tjänstemannastatus i och kring utövandet av sitt uppdrag. Den som döms för hot och dylikt mot tjänsteman hamnar i en straffskala som är betydligt mer långtgående än motsvarande för övriga medborgare. Se utdrag ur Brottsbalkens 17 kapitel.

1 § Den som med våld eller hot om våld förgriper sig på någon i hans myndighetsutövning eller för att tvinga honom till eller hindra honom från åtgärd däri eller hämnas för sådan åtgärd, dömes för våld eller hot mot tjänsteman till fängelse i högst fyra år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader. Det samma ska gälla, om någon sålunda förgriper sig mot den som tidigare har utövat myndighet för vad denne där gjort eller underlåtit.

I 26 a § jaktlagen under rubriken Polismyndigheters befogenheter i vissa fall, står att om vilt varit inblandat i sammanstötning med motorfordon eller spårbundet fordon, får Polismyndigheten vidta de åtgärder som är nödvändiga för att djuret ska kunna spåras upp och avlivas. Polis få ge någon annan i uppdrag att vidta sådana åtgärder. Polisen har delegerat uppgiften till NVR (Nationella viltolycksrådet) som därmed har det övergripande ansvaret för att spåra upp och avliva trafikskadat vilt, i detta gives även rätten att spåra på annan mark. Med ovanstående sagt är det uppdrag som eftersöksjägarna utför i direkt mening en fråga om myndighetsutövning, varför dessa bör ses som tjänstemän i och kring sitt utövande och därmed även ha rätten till tjänstemannaskydd.

Styrelsen för Jägareförbundet Stockholms län hemställer:

Att förbundsstämman ger förbundets styrelse i uppdrag att snarast undersöka möjligheterna att realisera tjänstemannastatus och därmed skapa tjänstemannaskydd för eftersöksjägare.

Jägareförbundet Stockholms läns beslut

Jägareförbundet Stockholms län har antagit motionen som härmed överlämnas till Svenska Jägareförbundets årsstämma.

Förbundsstyrelsens yttrande

Förbundsstyrelsen delar till fullo motionärens uppfattning att det är viktigt att så långt möjligt ge eftersöksjägare och skyddsjägare trygghet i sitt värv.

Som lyfts av motionären får polisen enligt 26 a § jaktlagen ge någon annan i uppdrag att vidta åtgärder för att spåra och avliva vilt efter sammanstötning med motorfordon eller spårbundet fordon. Vidare klargör också motionären att en person som utför myndighetsutövning och på grund av sitt uppdrag hindras eller utsätts för repressalier omfattas av 17 kap Brottsbalken.

Vid eftersök initierat av polisen har Arbetsmiljöverket slagit fast att polisen bär arbetsmiljöansvaret för eftersöksjägare. Därav är polisen skyldig att undersöka, genomföra och följa upp verksamhet för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Dessutom är eftersöksjägare enligt polisens föreskrifter att anse som en representant för en del av polisverksamheten.

Ett eftersök initierat av polisen utgör myndighetsutövning. Därför omfattas eftersöksjägare av tjänstemannaskyddet i 17 kap Brottsbalken vid tillfällen och hämndaktioner som kan kopplas till sådana uppdrag. Det motionären vill åstadkomma gäller således redan och förbundet kan därför inte vidta ytterligare åtgärder. I situationer där eftersöksjägare utsätts för repressalier på grund av sitt uppdrag bör denne göra en polisanmälan.

Hemställan

Förbundsstyrelsen hemställer mot bakgrund av ovan anförda att stämman anser motionen besvarad.