Motionen

Det är mycket diskussioner idag om älgförvaltning och skador på skogen, orsakade av älgen.

Enligt mitt tycke är älgförvaltningen präglad av allt för mycket byråkrati enligt följande:

• För att få fram en älgskötselplan gör varje älgskötselområde en älgskötselplan för sitt område.
• Därefter går den till älgförvaltningsgruppens sex man, för bedömning.
• Efter dessa bedömningar hamnar den på länsstyrelsens bord för slutgiltig bedömning.
• Och i många fall görs förändringar i skötselplanen i denna sista bedömningsgrupp, nämligen hos länsstyrelsen. Alltså på den myndighet som är klart längst ifrån verkligheten på landet.

På grund av detta avstånd som länsstyrelsen har till verkligheten görs – i många fall - oseriösa bedömningar av älgskötselplanernas utformning.

Vidare är den praktiska länsstyrelseutformningen saktfärdig, otydlig, diffus enligt följande:

• Arealförändringar mellan älgskötselområdena skall ansökas hos länsstyrelsen senast i januari, för att kunna behandlas till årets älgjakt.
• Beslut från länsstyrelsen till sökande älgskötselområde kommer – trots denna tidiga inlämning – tidigast i augusti samma år. Denna senfärdighet är helt oacceptabel, för ett så sent utfärdat eventuellt marktillägg innebär ett tidspressat administrativt arbete för älgskötselområdet. Som helt skulle kunnat undvikas om länsstyrelsens byråkrati kunnat decimeras. Vidare innebär denna administrativa tröghet från länsstyrelsen att de eventuella nya jaktmedlemmar som tillkommit som ett s.k. marktillägg inte hinner göras förtrogna med det nya jaktområdet. Ej heller med de pass som kan behöva ändras eller "nytillverkas". Vilket är nödvändigt för att få till en effektiv och säker jakt på älgskötselområdet.

Jag yrkar härmed:
• Att Svenska Jägareförbundet arbetar för att minska länsstyrelsernas inflytande på älgskötselplaner.
• Förslagsvis höja arvodet till älgförvaltningsgruppen då pengar frigörs genom mindre arbete för länsstyrelsen. Kanske även arvodera älgskötselområdena, som nu gör grovjobbet ideellt.
• Att beslut om marktillägg från länsstyrelsen skall vara älgskötselområdena tillhanda senast 30 juni.

Allt för att älgskötselområdena skall hinna med att förbereda sig på ett bra sätt inför höstens jakt.

Kretsstyrelsen i Jägareförbundet Mark yrkar på bifall för Roger Stenssons motion med följande tillägg:

Jägareförbundet Marks Jaktvårdskrets yrkar härmed att Svenska Jägareförbundet:
• ska arbeta för att en större del av besluten tas av älgförvaltningsgrupperna
• ska leda arbetet och tillsammans med länsstyrelse och älgförvaltningsgrupp förtydliga vilka uppgifter och vilken struktur som krävs i älgskötselplanerna och i älgskötselområdenas arbete för att rätt beslut skall kunna fattas direkt av älgförvaltningsgrupp
• genom ovan nämnda punkter ska arbeta för att länsstyrelsernas kostnader för älgförvaltningen minskar. På så vis kan en större del av intäkterna omfördelas till älgförvaltningsgrupp samt fällavgifterna minskas så att älgskötselområdena får ett större utrymme för att göra grovjobbet med älgförvaltningen
• ska arbeta för att beslut om marktillägg från länsstyrelse ska vara älgskötselområdena tillhanda senast 30 juni.

Årsmötet för Jägarförbundet Mark har bifallit motionen och tilläggsyttrandet från sin styrelse och överlämnar därmed motionen till årsstämman för Jägareförbundet Södra Älvsborg

Jägareförbundet Södra Älvsborgs yttrande

Styrelsen för Jägareförbundet Södra Älvsborg tycker i enlighet med motionären att det är anmärkningsvärt att byråkratiseringen av älgjakten gått stick i stäv med intentionerna, när vi införde nya älgjaktssystemet. Korrigeringar från länsstyrelsens tjänstemän efter förvaltningsgruppernas granskning och godkännande av skötselplaner är påtagliga och någon förenkling av älgjaktssystemet är så här långt inte i sikte. Vi har dessutom inte kunnat få någon nöjaktig redovisning av Länsstyrelsen hur fällavgifterna för älgen har använts, utan vi har fått nöja oss med schablonmässiga redovisningar.

Styrelsen för Jägareförbundet Södra Älvsborg tillstyrker motionen och dess tilläggsyttrande från styrelsen för Jägareförbundet Mark för vidarebefordran till årsstämman för Jägareförbundet Södra Älvsborg och föreslår årsstämman att anta motionen och tilläggsyttrandet i sin helt och överlämnar dessa till Svenska Jägareförbundets årsstämma.

Jägareförbundet Södra Älvsborgs beslut

Jägareförbundet Södra Älvsborg har antagit motionen i enlighet med styrelsens yttrande som härmed överlämnas till Svenska Jägareförbundets årsstämma.

Förbundsstyrelsens yttrande

Den nya modell för älgförvaltning som infördes 2012 hade som mål att, bland annat, åstadkomma en ekosystembaserad och kostnadseffektiv lokal förvaltning. I motionen framhålls att älgförvaltningen, i strid mot intentionerna, medfört en allt för omfattande byråkrati och att jägarnas kostnader ökat. Motionen pekar särskilt på att länsstyrelsernas arbete med älgförvaltningen ökat och att arbetet sker i flera steg, där älgskötselområden tar fram skötselplaner vilka granskas och tillstyrks av den rådgivande älgförvaltningsgruppen och i sista led beslutas av myndigheten länsstyrelsen. Detta anser motionären utgör allt för många steg och att länsstyrelsernas beslutsrätt bör ifrågasättas, särskilt i de fall länsstyrelsen beslutar i strid mot rekommendationer från en enig älgförvaltningsgrupp.

Förbundsstyrelsen konstaterar att arbetet med älgförvaltningen ser olika ut i olika delar av landet, där älgskötselområden – älgförvaltningsgrupp – länsstyrelsen i vissa län har ett bra, förtroendefullt och smidigt samarbete. I andra län fungerar samarbetet ännu inte fullt ut, vilket ofta har sin grund i personrelaterade frågor. Det är dock styrelsens uppfattning att den nya älgförvaltningen inneburit viktiga steg i rätt riktning, till exempel införandet av älgförvaltningsområden och -grupper vilket inneburit förbättrade förutsättningar för en lokal/regional förvaltning baserat på samverkan mellan olika intressen.

I motionen framförs tre yrkanden. Vid kretsårsmötets beslut tillfördes ytterligare fyra tilläggsyrkanden, varav två sammanfaller med yrkanden i motionen. Yrkandena återges nedan i kursiv stil med styrelsens kommentarer och förslag i direkt anslutning.

Yrkande 1: att Svenska Jägareförbundet arbetar för att minska länsstyrelsernas inflytande på älgskötselplaner.
Förbundsstyrelsen ser det som nödvändigt att en myndighet även fortsatt har det yttersta ansvaret i dessa frågor. Det är viktigt för rättssäkerheten, till exempel möjligheten att överklaga beslut. Att driva frågan om att minska, eller helt ta bort, länsstyrelsens inflytande i älgförvaltningen skulle därför, enligt styrelsen åsikt, med nödvändighet medföra att någon annan myndighet istället får det ansvaret. Styrelsen kan i dagsläget inte se några fördelar med att ansvaret för älgförvaltningen överförs till annan myndighet, till exempel Skogsstyrelsen, vilket har föreslagits. Däremot är det styrelsens mening att en länsstyrelse i normalfallet inte bör ändra en älgskötselplan som tillstyrkts av älgförvaltningsgruppen och därmed kan anses verka i en anda av att uppfylla älgförvaltningsområdets mål. I de fall sådant sker ska särskilda skäl föreligga och länsstyrelsen ska även redovisa dessa i sitt beslut.

Yrkande 2 och tilläggsyrkande 3: omfördela medel från länsstyrelsen vid en minskad arbetsbelastning, istället höja arvodet för älgförvaltningsgrupper och eventuellt arvodera älgskötselområden.
Jägareförbundet framförde redan vid framtagandet av det nya älgförvaltningssystemet att detta var underfinansierat och farhågor att de statliga fällavgifterna, och därmed jägarnas kostnader, riskerade att öka. Så har också blivit fallet i de flesta län. I fokusprojekt älg visades tydligt att länsstyrelsernas kostnader för administration ökat kraftigt och att de 2013 använde knappt hälften av de statliga fällavgifterna + registreringsavgifter för egen administration. Under senare år har dessutom medel tagits ur älgvårdsfonderna till utveckling av länsstyrelsernas IT-portal Älgdata. Detta utan att några påtagliga förbättringar av Älgdata kunnat noteras.

Förbundet har i olika sammanhang framfört kritik mot landets länsstyrelser för detta, liksom krav på ökad kostnadseffektivitet i älgförvaltningen. Denna kritik bör, och kommer att, fortsätta så länge inga förbättringar uppnåtts.

Landets älgförvaltningsgrupper genomför ett stort och viktigt arbete i älgförvaltningen. Det är dock förbundsstyrelsens mening att en ökning av delegaternas arvoden inte kommer att kunna genomföras utan att den totala kostnadsbördan för jägarna samtidigt ökar, vilket är i strid med motionens anda (en omfördelning från länsstyrelserna).

Älgförvaltningsgruppen är en del av länsstyrelsens myndighetsutövning och en arvodering är därmed logisk. Ett älgskötselområde däremot utgör en frivillig sammanslutning av markägare och jakträttshavare. En arvodering från länsstyrelsen kräver därmed en formalisering och ändrad legal status för älgskötselområden vilket skulle medföra en oönskad ökning av kostnader och byråkrati.

Yrkande 3 och tilläggsyrkande 4: att länsstyrelsernas beslut rörande förändringar i areal för älgskötselområden ska vara området tillhanda senast den 30 juni.
Frågan regleras i Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2011:7 14 § om det inte är så stora förändringar att nyregistrering krävs, i vilket fall 13 § gäller. I det senare fallet ska beslut som går den sökande emot vara denne tillhanda tre månader före jakttidens början, i övriga registreringsbeslut senast en månad före jakttidens början. De flesta jakträttsavtal löper på jaktår med 1 juli som startdatum. En förändring enligt motionens förslag skulle medföra att en jakträttshavare som ingått avtal på en ny mark och önskar tillföra denna till älgskötselområdet inte kan göra det innevarande höst utan först till nästa jaktår. Detta eftersom sista datum för myndighetens beslut redan passerats. Fördelen att kunna tillföra en sådan mark redan under innevarande höst får anses vara större än nackdelen att få ett positivt beslut så sent som en månad innan jaktstart.

Tilläggsyrkande 1: en större del av besluten ska tas av älgförvaltningsgrupperna.
Älgförvaltningsgruppen är endast rådgivande och fastställer därmed inga planer. I gruppen är en representant för markägarsidan alltid ordförande och har utslagsröst. Detta tillsammans med det regelverk rörande överklagande etc. som skulle bli följden av en formalisering av dessa grupper medför att nackdelarna, enligt förbundsstyrelsens mening, är större än de potentiella fördelarna med förslaget.

Tilläggsyrkande 2: Jägareförbundet ska tillsammans med länsstyrelse och älgförvaltningsgrupp förtydliga vilka uppgifter och vilken struktur som krävs i älgskötselområdets planer och arbete.
Ett sådant arbete pågår för närvarande i samband med att digitaliserade planmallar tas fram kopplade till Älgdata. I mallen framgår vilka data som ska finnas med och dessa hämtas i tillämpliga fall direkt från Älgdata in i planen. Förbundsstyrelsen konstaterar därmed att det arbete som efterfrågas redan pågår.

Hemställan

Förbundsstyrelsen hemställer mot bakgrund av ovan att årsstämman: Bifaller yrkande 1 i så måtto att Jägareförbundet ska driva frågan om att länsstyrelsen normalt inte ska ändra en älgskötselplan som tillstyrkts av en enig älgförvaltningsgrupp. Om så ändå görs ska särskilda skäl föreligga och länsstyrelsen ska redovisa dessa i beslutet.

Bifaller yrkande 2 och tilläggsyrkande 3 i så måtto att Jägareförbundet ska fortsätta att driva frågan om kostnadseffektivitet i länsstyrelsernas älgförvaltning.

Avslår yrkande 2 och tilläggsyrkande 3 i den del som avser ökade arvoden till älgförvaltningsgrupper och arvodering av älgskötselområden.

Avslår yrkande 3 och tilläggsyrkande 4.

Avslår tilläggsyrkande 1.

Anser tilläggsyrkande 2besvarat.