Svenska Jägareförbundet

Meny

Motion nr 22 ang konsekvensanalys av flerartsförvaltning

Motionen har initierats av Mikael Toivanen och har antagits av Jägareförbundet Haninge-Tyresös jaktvårdskrets samt Jägareförbundet Stockholms län.

Motionen

Nuläge:
Det är som jägare trevligt att se hur vi får alltmer vilt att jaga. Vildsvinen ökar, kronviltet sprider sig och dovhjorten likaså. Samtidigt skapar det förstås nya utmaningar att förvalta dessa. Jägareförbundet har under en längre tid drivit frågan om flerartsförvaltning och att fler arter ska tas med i ett system liknande älgförvaltningen. Det har säkert sina fördelar men samtidigt ser jag problem. Med fler arter i ett älgförvaltningsliknande system så kommer det att tillkomma fler förvaltningsgrupper och andra förvaltningsorgan med risk för överbyråkratisering. Det kommer i sin tur kräva ett större engagemang från jägarna och det kommer även att kosta mer pengar. Samtidigt finns redan idag en viss utmattning med anledning av den arbetsbörda som uppstått med den nya älgförvaltningen. Blir det ännu mera arbete med förvaltningen är risken stor att den vanliga jägaren inte orkar med och att förvaltningen "professionaliseras" där de som sitter med i förvaltningsorganen utgörs av tjänstemän. Det leder till att de jaktliga besluten flyttas bort från jägaren och det blir mindre allmogejakt.

Framtidsläge: En genomlysning av frågan om flerartsförvaltning enligt mitt förslag skulle belysa de frågor som kan leda till negativa beslut rörande en framtida flerartsförvaltning. En sådan genomlysning skulle leda till ett säkrare och bättre resultat för den framtida förvaltningen.

Jag föreslår därför att det görs en utredning på nationell nivå om:
• Vilka utökade kostnader en flerartsförvaltning kan ge upphov till och hur dessa ska finansieras.
• Hur många nya förvaltningsorgan som kan uppstå på grund av flerartsförvaltning och hur mycket arbete och arbetstimmar detta kan leda till
• Hur man säkerställer att det finns tillräckligt många frivilliga som är beredda att arbeta inom flerartsförvaltningen och hur man undviker en "överprofessionalisering" som kan hota allmogejakten.

Yrkande:
Jag yrkar att stämman antar motionen och skickar den vidare till länsföreningen för fortsatt behandling.

Jägareförbundet Stockholms läns styrelses yttrande

Styrelsen tillstyrker motionen och föreslår att årsstämman antar motionen som sin egen till Jägareförbundets årsstämma.

Bakgrund till styrelsens ställningstaganden: Precis som motionären skriver så har frågan om flerartsförvaltning och samförvaltning varit en aktuell fråga på senare år. Jägareförbundet med fler har jobbat med frågan och då självklart i relation till det förvaltningssystem som vi har idag.

Just nu är det dessutom högaktuellt med finansieringen av älgjaktssystemet (och i förlängningen hela förvaltningssystemet) då en utredning nyligen presenterades av Naturvårdsverket.

Det är av största vikt för Jägareförbundet att systemet blir kostnadseffektivt samt att både arbetsinsatser och investerade medel står i relation till det som är nödvändigt för förvaltningen. Men andra ord verkar förbundet i stort och smått i den anda som motionären efterfrågar.

Jägareförbundet Stockholms läns beslut

Jägareförbundet Stockholms län har antagit motionen som härmed överlämnas till Svenska Jägareförbundets årsstämma

Förbundsstyrelsens yttrande

Sveriges klövviltsamhällen har under de senaste decennierna förändrats, då vildsvin, dovvilt och kronvilt återtagit tidigare utbredningsområden och spridit sig till nya. Processen fortgår, och är en del i en bevarandebiologisk framgångssaga med jägarna som ansvarstagande förvaltare av klövviltstammarna. Samtidigt ställer framgångarna nu ökande krav på reglering av viltstammarna.

Våra klövvilt påverkar varandra genom konkurrens om föda, samtidigt som jaktmöjligheterna och jaktutövandet påverkas. Parallellt så påverkar nya klövviltsamhällen landskapet på nya sätt, samtidigt som markanvändningen påverkar viltet på nya sätt. Därmed ställs nya krav på att förvalta klövvilt i förhållande till varandra (flerartsförvaltning) i relation till andra intressen (samförvaltning).

För en framgångsrik förvaltning krävs kunskap om hur våra klövvilt påverkar varandra, hur klövvilt och markanvändning påverkar varandra och hur vi bäst kan finna accepterade avvägningar inom viltförvaltningen. Sådan kunskap saknas i stor utsträckning idag. Därför delfinansierar Svenska Jägareförbundet tre forskningsprogram, ett om flerartsförvaltning av klövvilt, ett om flerartsförvaltning av rovdjur och klövvilt samt ett om samförvaltning av klövvilt vid SLU genom Forskningstjugan. Programmen löper under perioden 2015-2020. Parallellt utvärderar förbundet praktiska erfarenheter, exempelvis av samverkan om reglering av vildsvinsstammen i Kronoberg och Kalmar samt av dovviltstammen i Södermanland.

När vi har tillgång till den kunskap som krävs för en fungerande flerartsförvaltning och samförvaltning kan en analys av olika modellers resursbehov genomföras.

Förbundsstyrelsen delar självfallet motionärens och Jägareförbundet Stockholms syn att viltförvaltningen måste vara jägarnära och kostnadseffektiv utan överbyråkratisering även framgent. Såväl flerartsförvaltning som samförvaltning kan bedrivas mer eller mindre formaliserat, vilket kommer att kräva olika mängder av resurser.

Förbundsstyrelsen är väl medveten om de problem som den nya älgförvaltningen förde med sig, främst en dyrare administration trots målet att förvaltningen skulle bli mer kostnadseffektiv. Det får inte hända igen.

Förbundsstyrelsen skulle välkomna ett tydligt mandat från stämman att verka i enlighet med motionen vid den pågående utvärderingen och kunskapsuppbyggnaden inom flerarts- och samförvaltning av klövvilt och rovdjur.

Hemställan

Förbundsstyrelsen hemställer mot bakgrund av ovanstående att årsstämman bifaller motionen.


2017-05-23 2017-05-23