Motionen

Nuvarande klassindelning av kulvapenammunition för jakt grundlades för omkring 30 år sedan. Vid den tidpunkten var alla kulor, som var avsedda för jakt, av i princip samma konstruktion, det vill säga det vi idag kallar för konventionell halvmantelkula, alltså en blykärna omgiven av en mantel (av vanligen koppar eller stål) med öppen spets. Under de förhållanden som då rådde var denna klassindelning av ammunition för kulgevär förnuftig. Denna indelning gäller fortfarande (NFS 2002:18).

Under samma period som denna klassindelning gällt har det skett en påtaglig utveckling av kulor avsedda för jakt. Sålunda finns det idag kulor av bättre konstruktion än den konventionella, som till exempel kular med bondad mantel, solid shank-varianter och solida, expanderande kopparkulor. Dessa modernare konstruktioner har alla det gemensamt att de säkerställer djup penetration, pålitlig expansion och stor sårkavitet under förhållanden vid vilka konventionella kulor sedan länge skulle splittras, mantelseparerat eller på annat sätt gett upp. Sådana pålitligare konstruktioner medger även att dessa kulor kan användas med lägre kulvikter, vilket i sig medför att de inom säkra tryckgränser kan ges högre anslagshastigheter. Det säkerställer fullgod och vanligen bättre terminalballistisk effekt (alltså vad som händer med kulan när den träffar målet) än vad konventionella kulor medger.

I sammanhanget måste också livsmedelsaspekten beröras. Moderna kulkonstruktioner håller ihop bättre och ger färre eller inga sekundärprojektiler, vilket medför att mer av det fällda viltet kan användas som högklassigt livsmedel utan risker för kvarvarande blyrester.

Den nuvarande klassindelningen av jaktvapenammunition bygger endast på kulvikt och anslagsenergi (vid 100 m) samt ett enkelt kulkonstruktionskrav (expanderande i klass 1 och 2 respektive valfri typ i klass 3 och 4). Mera detaljerade specifikationer gällande kulkonstruktion respektive krav avseende terminalballistiska effekter saknas. Häri ligger sannolikt också det största problemet vid en revidering av klassindelningen, det är inte alldeles enkelt att mäta, standardisera och klassificera terminalballistiska effekter.

Det är rimligt att Svenska Jägareförbundet tar initiativet till att klassindelningen av kulvapenammunition för jakt anpassas efter de framsteg som gjorts avseende kulkonstruktion. Även ur ett opinionsperspektiv skulle det kunna vara till vår fördel. Förslagsvis kan en arbetsgrupp tillsättas för att tillsammans med Naturvårdsverket (eller motsvarande viltmyndighet) utarbeta en lösning och under arbetets gång fortlöpande uppdatera oss svenska jägare om utvecklingen.

Jag yrkar på att Svenska Jägareförbundet, med hänsyn taget till moderna kulkonstruktioner, initierar och driver en revidering av klassindelningen av kulvapenammunition för jakt.

Jägareförbundet Skånes styrelses yttrande

Styrelsen beslöt tillstyrka motionen, föreslå årsstämman att bifalla densamma samt att besluta att motionärens förslag förs vidare som Jägareförbundet Skånes motion till Svenska Jägareförbundets årsstämma den 3-4 juni 2017

Jägareförbundet Skånes beslut

Jägareförbundet Skåne har antagit motionen och som härmed överlämnas till Svenska Jägareförbundets årsstämma.

Förbundsstyrelsens yttrande

Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning och instämmer i motionärens förslag.

Hemställan

Förbundsstyrelsen hemställer att stämman mot bakgrund av ovanstående bifaller motionen.