Motionen
Om man saknar jakträtten på lämpliga skär där sälen föredrar att vila är det mycket svårt att bedriva en effektiv jakt på säl inom 8-fjordar området. Först och främst ur säkerhetssynpunkt. Fjordarna är relativt långsmala och de flesta ställen saknar kulfång vilket gör det mycket svårt att bedriva jakt från båt på säl som simmar i vattnet. Jag har utfört praktiska prov och använt v-maxkulor som påstås splittras när de träffar vattenytan vid ett eventuellt bomskott vilket inte sker. Jag spände upp ett lakan på en holme och sköt flera skott mot vattenytan med olika vinklar, liggande och stående, från en närliggande holme på cirka 100 meters avstånd och samtliga skott gjorde runda hål i lakanet. Ytterligare fördelar med att skjuta sälen som ligger på kobbar är att det är mycket lättare att ligga på en närliggande kobbe och med benstöd prickskjuta säkra skott. Dessutom sjunker inte sälen varför man bärgar samtliga. Det skulle vara en stor fördel för både säkerheten, och en minskad risk för skadskjutningar, att återgå till tidigare regler där Naturvårdsverket beslutade om rätt att jaga säl även från platser där man inte var jakträttsinnehavare.

Motionen yrkar till att Svenska Jägareförbundet ska verka för att möjliggöra rätten att nyttja kobbar och skär där annan är jakträttsinnehavare vid skyddsjakt på knubbsäl inom 8-fjordar området.

Jägareförbundet Västra Götaland Västs styrelses yttrande
Styrelsen hemställer att länsstämman bifaller motionen för vidarebefordran till Svenska Jägareförbundets årsstämma 2018.

Jägareförbundet Västra Götaland Västs beslut
Jägareförbundet Västra Götaland Väst har antagit motionen som härmed överlämnas till Svenska Jägareförbundets årsstämma.

Förbundsstyrelsens yttrande
Beslut om skyddsjakt efter säl fattas av Naturvårdsverket. I beslutet ska framgå villkoren för när, var och hur skyddsjakten får bedrivas. I de beslut om skyddsjakt efter säl som fattades 2015 angavs i villkoren bland annat att "jakten får ske på annans jaktområde". Beslutet fattades med stöd av 24 d § jaktförordningen. Konsekvensen av detta blev en kraftigt ökad avskjutning. Naturvårdsverket ändrade sin åsikt i den här frågan och möjligheten att bedriva skyddsjakt på annans jaktområde togs bort i 2016 års skyddsjaktbeslut. Detsamma har gällt för besluten 2017 och 2018.

Samtliga våra sälarter är nu tillräckligt talrika för att vara jaktbara. Förbundet arbetar hårt för att få till stånd licensjakt på säl och en begränsning av skyddsjakten till problemindivider. Samtidigt verkar förbundet för att jakten på statens mark och vatten längs kusten ska bli tillgänglig för alla svenska jägare till rimlig kostnad. Det finns gott hopp om framgång i dessa strävanden.

Mot bakgrund av att förbundet arbetar för generell licensjakt på säl är det i förbundsstyrelsens ögon tveksamt att stödja ett förslag som utvidgar skyddsjakten och innebär en inskränkning av äganderätten. I ett framtida läge med licensjakt som kompletteras med skyddsjakt på problemindivider eller vid skadedrabbade redskap kan det dock i de enskilda skyddsjaktsbesluten finnas utrymme för att utnyttja 24 d § jaktförordningen.

Hemställan
Förbundsstyrelsen hemställer att årsstämman avslår motionen.