Motionen
Medlemsutvecklingen i förbundet har under flera års tid varit negativ. Orsaken till detta kan vara många. Jag är övertygad om att en stor anledning till detta är bristen på tjänstemannastöd och länsansvariga konsulenters bristande engagemang och tid för verksamheten i "sitt" län. Det är på läns-, krets- och lokalnivå verksamheten måste finnas. Där finns ju jägarna, medlemmar och icke medlemmar.

När utredningen Den ideella organisationens behov av tjänstemannastöd iscensattes 2006 var anledningen i stort att länsansvaret hos konsulenterna hade urholkats betänkligt och borde tillrättaläggas. Utredningen kom fram till att det fanns ett stort behov av tjänstemannastöd i den ideella organisationen. Innan förbundet delades till att bestå av en tjänstemanna-organisation och en föreningsorganisation fungerade länsverksamheten utmärkt. Vi ökade i medlemsantal och på hemmaplan var länsjaktvårdskonsulenten och administratören integrerad i länsföreningarnas arbete och delade med styrelsen ansvaret för verksamheten i länet.

Länsjaktvårdskonsulenten hade hög status hos allmänhet och myndigheter och var Jägareförbundets ansikte utåt i många avseende. Hur ser det ut idag? Konsulenten är för många i samhället i dag anonym. Jag vill påstå att idag har vi konsulenter med länsansvar enbart "på pappret". Vilka direktiv finns från centralt håll vad ett länsansvar innebär och vilka arbetsuppgifter åvilar konsulenten och även administratören i länsföreningens tjänst? Med den organisationsmodell som finns idag har förbundet vänt länsföreningarna, kretsarna och lokalföreningarna ryggen. Den konsulent som idag skall ha ett länsansvar arbetar mycket marginellt i och för "sitt" län. Att en konsulent som har länsansvar skall ha sin arbetsplats på länskontoret (om det finns ett sådant) ser jag som självklart. Likaså att han/hon skall ha sin bosättning i länet nära sin arbetsplats. Vid rekrytering av konsulenter som får länsansvar måste personen ifråga få insikt om vad länsansvar innebär!

Förbundets medlemsantal har minskat oroväckande under de sista 10 åren. Jag är inte alls förvånad över detta. Lämnar förbundet länsföreningen, kretsarna, lokalföreningarna, jägarna, medlemmar som icke medlemmar så i sticket, med nästan obefintligt stöd från konsulent och administratör som man gör idag kan man inte förvänta sig att få behålla medlemmar och ej heller få nya. Titta lite i backspegeln och se hur Jägareförbundet var organiserat och fungerade då vi ökade i medlemsantal och allmänt servade allmänhet, organisationer och myndigheter i jakt och viltfrågor.

För att vända denna olyckliga trend måste: Konsulenterna och administratörerna integreras i länsföreningens arbete. Konsulenterna måste engagera sig mera och ges utrymme för länsarbete, stöd till kretsar och lokalföreningar samt stå till tjänst för allmänheten och för verksamheten närstående organisationer och myndigheter.

Länsansvarig konsulents arbetsuppgifter skall huvudsakligen utgöras av länsarbete. 

Länsansvarig konsulents kontorsplats skall vara i det län som han/hon ansvarar för om länskontor finns där.

Jägareförbundet Jönköpings styrelses yttrande
Styrelsen föreslår att länsstämman bifaller motionen därför att:

• Vi stödjer motionären i synpunkteten att konsulenterna är alldeles för anonyma i länet genom att konsulenten har mindre och mindre tid över för länet vilket inte skapar den "vikänsla" som varit tidigare
• Konsulentens huvudsakliga arbetsplats ska vara i länet
• Vi är säkra på att medlemstappet till viss del beror på att konsulenten är "okänd" i länet.

Jägareförbundet Jönköpings beslut
Jägareförbundet Jönköping har antagit motionen som härmed överlämnas till Svenska Jägareförbundets årsstämma.

Förbundsstyrelsen yttrande
Att anställa en medarbetare är en långsiktig investering. Förutom att finna rätt kompetens, innebär det ofta att ge goda förutsättningar för ett fungerande liv för en familj. Av den anledningen togs vid senaste omorganisationen fram kriterier för vad förbundet strävar efter vid etablering av våra kontor.

Idag har vi en spridd kontorsplacering i landet. Det finns inte förutsättningar för kontor i alla län. Konsekvenserna skulle bli orimliga. Det är förbundsstyrelsens bestämda uppfattning att personalen främst ska skapa mervärden åt medlemmarna, genom att generera medlemsnyttor inom såväl viltförvaltning, kommunikation, utbildning och mycket annat. Naturligtvis ska personalen stödja förtroendevalda, men detta får inte ske i en sådan omfattning så att förbundet äventyrar sin styrka och roll inom jakten och viltförvaltningen. Förbundsstyrelsen anser att motionen är så långtgående att den skulle låsa fast förbundet i ett behov som inte finns eller är påtagligt. Det finns nämligen inget i de medlemsundersökningar som gjorts som stödjer motionärens resonemang. Att jaktvårdskonsulenterna skulle hinna engagera sig i 324 jaktvårdskretsar och tusentals lokalföreningar är därför orimligt. Däremot är en synlig och engagerad konsulent viktig i medlemsrekryteringen, men rekrytering är allas ansvar och kan inte endast vara enskilda konsulenters ansvar.

Jägareförbundets organisation är tydlig vad som avser personalansvaret. Det är förbundsstyrelsen som anställer generalsekreterare – och det är generalsekreteraren som har personalansvaret. Detta är en bra konstruktion som borgar för att arbetsgivaransvaret fullföljs. Förbundsstyrelsen anser att nuvarande ansvarsfördelning mellan förtroendevalda och tjänstemän fungerar väl. Den gynnar en god arbetsmiljö och möjliggör rekrytering av kunnig personal.

Hemställan
Förbundsstyrelsen hemställer att stämman avslår motionen.