Motionen
Utvecklingen av älgars vikter visar en mycket negativ trend i södra Sverige. Under de senaste 25-30 åren har älgkalvarnas slaktvikter minskat 20-30 procent från vad som anges som normal medelvikt för kalvar fällda i oktober/november. Detta redovisas i offentlig statistik.

Medelslaktvikt för fälld älgkalv ska vara 75 kg enligt forskning om älg. Hälften ska alltså väga mer och hälften mindre än 75 kg. Levandevikten för kalv anges till 150 kg under oktober/november. För fjolingar (1,5 år) anges medelslaktvikt till 150 kg och levandevikt 300 kg i oktober/november. Älgkalven fördubblar sin vikt på ett år räknat från oktober/november. Slaktvikten ska utgöra 50-55 procent av levandevikten. Dessa uppgifter om älgar vikter anges i Svenska Jägareförbundets utbildningsmaterial för jägarexamen och på Svenska Jägareförbundets hemsida. Samma medelslaktvikter har redovisats i Svensk Jakt.

Situationen i södra Sverige visar en utveckling där kalvarnas medelslaktvikter verka ligga mellan 50-60 kg. En del få län något högre. Detta enligt länsstyrelsernas uppgifter. Lägst slaktvikter kan noteras i Södermanland och Skåne. Utvecklingen av slaktvikterna beror uppenbarligen på hur stor konkurrensen om naturligt foder har varit i olika områden och därmed bristande tillgång på foder. Det framkommer alltfler uppgifter om att en liknande utveckling sker med kron- och dovhjortars viktutveckling där konkurrensen om naturligt foder är stor.

Räkneexempel: En medelslaktvikt på 55 kg utgör 73 procent av en medelslaktvikt på 75 kg. Minskningen utgör i detta exempel 27 procent, det vill säga mer än en fjärdedel.

Bra älgförvaltning ska leda till att vi återfår slaktvikter som vi hade tidigare ända fram till 80-talet. I en del områden in på 90-talets början.

Yrkande:
Att Svenska Jägareförbundet snarast möjligt föreslår åtgärder för hur vi ska nå balans mellan fodertillgång och älgar, rådjur och hjortar, i syfte att återskapa en älgstam med hög kvalitet och normal viktutveckling för även hjortar och rådjur i södra Sverige samt,

Att Vimmerby Jaktvårdskrets årsstämma beslutar föra motionen vidare till Jägareförbundet Kalmar läns årsstämma med krav att motionen förs vidare till Svenska Jägareförbundets kommande riksstämma.

Jägareförbundet Kalmar styrelses yttrande
Länsföreningens styrelse har behandlat motionen vid styrelsemöte 2018-03-07. Styrelsen ser positivt på motionen. Styrelsen anser dock att Svenska Jägareförbundet skall föreslå de aktualiserande åtgärderna tillsammans med de areella näringarna. 36 Länsföreningen föreslår att länsstämman bifaller motionen med tillägget att de aktualiserade åtgärderna skall föreslås tillsammans med de areella näringarna och sänder den vidare till Svenska Jägareförbundets årsstämma.

Jägareförbundet Kalmar beslut
Jägareförbundet Kalmar har antagit motionen enligt styrelsens beslut som härmed överlämnas till Svenska Jägareförbundets årsstämma.

Förbundsstyrelsens yttrande
Förbundsstyrelsen har tagit ställning till motionen utifrån det av Jägareförbundet Kalmar föreslagna tillägget att förbundet tillsammans med de areella näringarna ska föreslå åtgärder som skapar balans mellan hjortvilt och fodertillgång i syfte att skapa älg-, hjort-, och rådjursstammar av hög kvalitet med normal slaktvikt.

Forskningen visar att älgars viktutveckling skiljer sig mellan olika delar av Skandinavien. Generellt sett är älgarna tyngre i norr. Därutöver påverkas älgarnas vikt och rekryteringen till älgstammen av födans kvalitet och landskapets sammansättning. Det senare märks inte minst på Öland där kalvöverlevnaden är lägre än i andra delar av Sverige, vilket kopplats samman med älgkons möjligheter (eller brist på möjligheter) att nyttja olika miljöer i landskapet. Forskarna bakom den öländska studien poängterar att förvaltningen bör arbeta med att förbättra älgarnas livsmiljö, men konstaterar att man inte kan utesluta att älgarna på senare tid också missgynnas av det varmare klimatet. Sådana indikationer finns i sydliga älgpopulationer i Nordamerika som efter varma perioder åtminstone lokalt drabbas av ökad dödlighet, minskad rekrytering och/eller minskad populationstillväxt. Därtill visar forskning från Norge och Finland att de genomsnittliga slaktvikterna på älgkalv minskat i båda länderna sedan 1990-talets början, även om orsaken till detta är okänd.

En annan viktig fråga är hur hjortdjur påverkar varandra genom konkurrens om föda, hur hjortdjur och markanvändningen påverkar varandra, samt hur man inom viltförvaltningen ska finna accepterade avvägningar mellan olika intressen. Den kunskapen saknas till stor del idag, men kommer växa fram. Bland annat delfinansierar Svenska Jägareförbundet forskning kring såväl flerartsförvaltning som samförvaltning under perioden 2015-2020.

Förbundsstyrelsen anser att motionen ligger väl i tiden. Den berör ett av de övergripande målen i styrelsens proposition jakten på framtiden 2024; att Svenska Jägareförbundet genom samverkan med andra parter ska säkerställa kvalitativa viltstammar. Forskningen visar att det är viktigt att ta markanvändningen och hjortviltets livsmiljö i beaktande i detta arbete, men också att det kan finnas effekter av exempelvis klimatutvecklingen som vi inte rår på. Icke desto mindre är det viktigt att förvaltningen i möjlig mån kompenserar för, snarare än förvärrar, sådana effekter.

Förbundsstyrelsen skulle välkomna stämmans mandat att verka i motionens anda, för en flerartsförvaltning som säkerställer kvalitativa hjortviltstammar, genom samförvaltning med andra parter. Detta kan bland annat göras genom fortsatt arbete i existerande kanaler, såsom Handslaget med skogsbruket. 37

Hemställan
Förbundsstyrelsen hemställer att årsstämman bifaller motionen i så måtto att motionens intentioner ska beaktas i pågående och framtida arbete för flerarts- och samförvaltning.