Motionen
Vid Jägareförbundets riksstämma i Örebro 2016 antogs ett uttalande av stämman om att Jägareförbundet skulle verka för ”så få vargar som möjligt”.

På Jägareförbundets riksstämma i Kiruna 2018 antogs ett uttalande att ”Vargförvaltningen – ett fullständigt misslyckande”.

Enligt uttalandet så vilar en fungerande vargförvaltning på tre grundfundament:

• En så liten vargstam som möjligt, som regleras med licensjakt.
• Skyddsjakt ska vara grundregeln avseende problemvargar.
• Människor som drabbas måstes vara delaktiga i förvaltningen.

När riksdagen fattade beslut om rovdjursförvaltning år 2013 i enlighet med ”Prop. 2013/14:MJU7 En hållbar rovdjurspolitik” lades grunden för hur en livskraftig vargstam med gynnsam bevarandestatus skulle se ut. Riksdagen beslutade om 170-270 vargar var det antal som behövdes i Sverige. Det var också tydligt utstakat mål att vargetableringen skulle omfatta hela landet och särskild hänsyn tas till de områden som under lång tid fått leva med en överrepresentation av varg.

Jägareförbundet har varit otydligt med hur frågan ska drivas för att uppnå detta och alltför ofta hamnat i dispyt med vargtäta län och upprörda medlemmar som tyckt att Jägareförbundet gör för lite i frågan. Vi anser att det beror på otydliga mål i vår vargpolicy och att den behöver förnyas och förtydligas.

Förslag:
Vår vargpolicy/handlingsplan bör utgå från riksdagsbeslutets nivå på 170 vargar i landet som delmål och acceptera att det är en så liten vargstam som möjligt i ett första steg. Dessa 17 föryngringar bör fördelas i södra, mellersta och norra rovdjursförvaltningsområdet som långsiktigt mål oaktat hur många verifierade föryngringar som finns för stunden. Det uppfyller kravet på 170 vargar i enlighet med riksdagsbeslutet.

Jägareförbundet bör fatta beslutet om fördelning på så hög nivå i förbundet att län och regioner inte ställs mot varandra utan att beslutet kan accepteras av region, län och medlemmar.

Jägareförbundets långsiktiga mål bör vara ett väsentligt lägre antal föryngringar än de 17 som anges i delmålet.

Jägareförbundet Örebros beslut
Jägareförbundet Örebro har antagit motionen som härmed överlämnas till Svenska Jägareförbundets årsstämma.

Förbundsstyrelsens yttrande
Förbundsstyrelsen kan likt motionären konstatera att koncentrationen av varg inte har minskat i flera mellansvenska län trots att riksdagen redan 2013 beslutade att så skulle ske. I flera hårt belastade län ökade till och med koncentrationen. Huvudorsaken är att riksdagen gav Naturvårdsverket mandat att sätta nivå för gynnsam bevarandestatus inom intervallet 170–270 vargar. Naturvårdsverket beslutade då att det skulle finnas minst 270 vargar. Därefter har Naturvårdsverket, med regeringens goda minne, höjt nivån till minst 300 vargar. Detta strider enligt förbundsstyrelsen mot riksdagens beslut och kommer i praktiken att innebära än större koncentrationer. Förbundsstyrelsen noterar att motionären anser att det i dagsläget är rimligt att anta att riksdagen 170 vargar är det minsta antal vargar som kan anses som möjligt att få gehör för. Förbundsstyrelsen delar den bedömningen av dagsläget men ser problem med att frångå vår policy som säger max 150 vargar. Förbundsstyrelsen har kämpat hårt för att öka tydligheten och bedömer att vi nu är tydligare. Att då frångå vår policy och börja diskutera en närliggande men annan siffra (170) skulle enligt förbundsstyrelsen återigen öka otydligheten.

Förbundsstyrelsen vill påpeka att den av riksdagen satta lägsta nivån är satt utifrån ett mål för hela den skandinaviska populationen om 200 vargar, varav Sveriges andel ska vara 170. Svenska Jägareförbundets policy 150 vargar överensstämmer med detta mål, men utgår ifrån att det är rimligt att Norge ska ta ett större ansvar, det vill säga 50 vargar.

Huruvida det är fruktbart att driva frågan om ett mål som ligger under 200 vargar för Skandinavien är en öppen fråga, även om en majoritet av jägarkåren så önskar. Förbundsstyrelsen konstaterar dock, likt motionären, att dagens situation där Naturvårdsverket och enskilda forskare ges rätt att på besluta om stammens storlek är oacceptabel.

Att fördela vargarna över landet är en mycket känslig fråga som förbundsstyrelsen anser att Svenska Jägareförbundet inte ska ägna sig åt. Vår policy säger att inget län ska behöva hålla höga koncentrationer och inget län ska heller undantas. Längre än så bör inte förbundets målformulering sträcka sig. Att sätta mål för den långsiktiga fördelningen inom landet åligger istället ansvarig myndighet utifrån vad riksdagen har beslutat. I fråga om sänkt lägsta nivå för antalet vargar i landet driver förbundet redan den frågan i kontakt med våra folkvalda.

Hemställan
Förbundsstyrelsen hemställer att årsstämman avslår motionen