Motionen
Det pågår en intensiv diskussion om de skador som älgarna åsamkar den svenska skogen. Inom skogsnäringen är besvikelsen stor eftersom de åtgärder som hittills vidtagits inte bedöms tillräckliga för att uppnå vad som anses vara en acceptabel skadenivå.

Skogsstyrelsen har i en ny rapport konstaterat att älgstammen är för stor och bedömningen är att en halvering av antalet älgar skulle sänka skadorna till de målnivåer som önskas.
För 35 år sedan var älgstammen 2-3 gånger större än idag och jägarna sköt också dubbelt så många älgar som för närvarande. Det fanns naturligtvis en diskussion om skogsskador även då men ändå inte alls lika stark och påtaglig.

Staten har sedan ett antal år skapat en ny övergripande organisation för förvaltning av älgstammen. En organisation som inrättats för att markägarna ska få bestämma och styra jakten. Markägarna, i många fall anförda av tjänstemän från skogsbolagen, får möjlighet att lägga fast avskjutningsmål där jägarna i många fall endast fungerar som diskussionspart utan egentligt inflytande. Ändå bedöms nu utfallet av organisationen och styrningen vara otillfredsställande eftersom den önskade minskningen av älgstammen har uteblivit. Skadorna på skog och gröda tillsammans med trafikolyckorna är fortsatt stora. Markägarnas starka ställning har gjort att många bland jägarna har gett upp sitt engagemang och deltagande i planeringen när man konstaterar att man inte kan påverka.
Lejonparten av landets älgjägare är vaktjägare och passkyttar som praktiserar älgjakt under några dagar per år. De jagar främst för nöjes skull. Man gör det för att få spänning, naturupplevelser och kamratskap. Samtidigt ser man gärna ett resultat i form av ett bra, naturligt livsmedel.

En halverad älgstam skulle medföra minskad spänning i jakten och lägre utfall av viltkött. Det innebär naturligtvis att älgjakten blir mindre attraktiv.
Parallellt med denna utveckling har markägarsidan och staten krävt allt högre avgifter för att jaga. Jägarna protesterar givetvis mot detta. En sämre och dyrare jakt där man dessutom förlorat styrningen på är mindre intressant.
Därför diskuteras nu ett statligt initiativ för att styra upp älgjakten myndighetsvägen. Det skulle vara mycket olyckligt.

I väl fungerande demokratiska samhällssystem liksom i näringslivet kräver liknande situationer kompromisser mellan parterna. Det kommer inte att fungera med ytterligare statlig styrning. Istället måste ett system skapas som svarar mot en förhandlingssituation. Jämför exempelvis med arbetsmarknaden. Eller jaktupplåtelser i Tyskland där jägarna ersätter markägaren för de skador viltet åsamkar skog och gröda.
Om skogsbolagen och markägarna värderar sin skog så högt och kräver att skadorna måste minska måste också jägarna få ökat inflytande och kompensation för detta. Lösningen borde vara att jägarsidan och markägarsidan får motsvarande status vid förhandlingsbordet där man tar fram gemensamma mål och metoder. Samtidigt måste en sänkt älgstam ersättas med lägre jaktavgifter som relateras till skadorna. Först då får man en värdering av skadorna och ett delat ansvarstagande. Det här skulle åter göra jägarna mer aktiverade och intresserade av älgförvaltning.

Jag yrkar att Jägareförbundet verkar för en förändring där

• parterna görs jämlika genom att jägarna får en stärkt representation på samtliga nivåer i älgförvaltningsorganisationen
• planeringssystemet och målsättningar kompletteras med en ekonomisk styrning för att på så sätt motivera jägarna till högre avskjutningsmål

Jägareförbundet Västerbottens styrelses yttrande
Motionären yrkar för att jägarnas representation inom älgförvaltningen bör stärkas för att uppnå en jämlikare ställning. Styrelsen för Jägareförbundet Västerbotten delar motionärens åsikt att stärkt representation är viktigt.
I regeringens proposition (2009/10:239), som ligger till grund för det älgförvaltningssystem vi har idag, finns förvaltningens struktur väl definierat. I denna anges att förvaltningsgruppen (styrgrupp inom älgförvaltningsområdet) ska bestå av tre markägare och tre jägarrepresentanter. Här står också att läsa att markägarna ska besitta en s.k. utslagsröst. Detta innebär att vid jämlikt röstande inom gruppen, ska markägarnas röst väga tyngre. Denna struktur har tidigare kritiserats av Svenska Jägareförbundet. Under 2016 upprättade Svenska Jägareförbundet och skogsbruken ett styrdokument, ”handslaget”, som skulle underlätta förvaltningen genom samsyn och god dialog. Efter givande och tagande förhandlade man så att Svenska Jägareförbundet inte ska driva frågan att få bort denna utslagsröst från älgförvaltningen. Utslagsrösten används dock sällan i Västerbotten (Länsstyrelsen Västerbotten), men kan vara en bidragande orsak att jägarrepresentanter i älgförvaltningsgruppen känner att de förhandlar under hierarkins vingar, vilket styrelsen ser allvarligt på. I handslaget kan man läsa att utslagsrösten ”används restriktivt och med omdöme, endast vid väl motiverade tillfällen. Hot om användande av utslagsröst ska inte förekomma”. Om utslagsrösten däremot väljs att användas ska man i ”alla de fall där utslagsrösten använts granskas av en samverkansgrupp med utsedda personer från skogsbruket och Svenska Jägareförbundet…”. Dock åligger det styrelsen att idag och framtiden att tillgodose att utbildning och kompetensutveckling av jägarrepresentanterna inom älgförvaltningen, såväl på älgskötsel- som älgförvaltningsnivå sker. Styrelsen kommer också att verka för att rätt personer hamnar på dessa positioner inom älgförvaltningen, detta för att stärka jägarnas ställning och säkra Jägareförbundets ställning inom älgförvaltningen. Vidare anser styrelsen att förvaltningen ska genomsyras av en respektfull attityd från såväl markägare- som jägare på alla förvaltningsnivåer.
Motionären yrkar också att planeringssystemet och målsättningarna ska kompletteras med ekonomisk styrning för att motivera jägarna att fylla avskjutningsmålen. Styrelsen anser att ekonomisk kompensation för att öka motivationen genom exempelvis slopande av fällavgifter och minskande arrendeavgifter är en bra arbetsmetod. Liknande insatser har redan idag gjorts av vissa skogsbolag, detta med gott resultat. Styrelsen kommer att arbeta och verka för denna inriktning.

Styrelsen föreslår årsstämman att bifalla motionen och skickar den vidare till Svenska Jägareförbundets årsstämma.

Jägareförbundet Västerbottens beslut.
Jägareförbundet Västerbotten har antagit motionen enligt styrelsens yttrande som härmed överlämnas till Svenska Jägareförbundets årsstämma.

Förbundsstyrelsens yttrande
Förbundsstyrelsen delar i stort motionärens bild av dagens älgförvaltning. Förbundet har också varit mycket tydligt med vad vi anser om Skogsstyrelsens förslag till halverad älgstam, inte minst i remissvaret till nämnda myndighet.

Vad gäller “Handslaget” så är förbundsstyrelsens uppfattning att det fört dialogen framåt. Utslagsrösten, eller hot om att använda den, förekommer årligen i 1-4 älgförvaltnings-grupper av 149. Förbundsstyrelsens bild är att konfliktnivån idag är högst i södra delen av Sverige, inte i de bolagsdominerade delarna av mellan- och norra Sverige. Senaste året är det enbart i region syd som utslagsrösten använts.

Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning att bråk och onödig administration riskerar att minska eller ta bort glädjen med jakten. Förbundet driver numera tydligt linjen att vi måste respektera och hantera jägarnas drivkrafter. De betalar för ett nöje som samtidigt är en tjänst åt markägaren. En respektfull dialog med kompromissdiskussioner är vägen framåt, respekteras inte det är det viktigt att det kommer till samverkansgruppens kännedom. Representanter som inte respekterat “handslagets” intentioner har på detta sätt talats till rätta eller fått andra uppgifter. Detta är enligt förbundsstyrelsen vägen framåt. Förbundsstyrelsen anser att vi ska verka i enlighet med handslaget. Förbundsstyrelsen anser även att det “nya” älgjaktssystemet har alla möjligheter att fungera väl, men det måste få ta tid.

Vad gäller ekonomiska styrmedel så är förbundsstyrelsen positiv. Alla åtgärder som uppfattas som “morötter” av medlemmarna ska uppmuntras och stödjas. Vi för fortlöpande en dialog med markägarna om hur de lämpligast utformar dessa morötter och också undviker vad som kan uppfattas som “piskor”.

Hemställan
Förbundsstyrelsen hemställer att årsstämman avslår motionen vad avser första punkten om utslagsröst och bifaller motionens andra punkt i så måtto att förbundsstyrelsen fortsätter stimulera markägarna att använda ekonomiska styrmedel samt också utvärdera effekterna av dem.