Motionen
Vi har i Sverige de senaste åren haft en ytterst begränsad licensjakt på varg, där Länsstyrelser beviljat jakt i utsedda revir. Fördelningen har allt som oftast varit 1 eller 2 revir per län, i områden där vargstammen är som tätast. Eftersom tillvägagångssättet använts under flera år kan vi nu se effekterna av principen att ”tömma revir” eller ha några få överlevande individer kvar. I många fall återtas områdena av nya vargar eftersom koncentrationen av varg är hög, vilket kan leda till revirmarkerande par som inmutar egna hemområden. Problemet med tillvägagångssättet att tömma revir är enligt min mening flera, men som jag nämnde innan kan fler och fler revirmarkerande par leda till fler attacker på tamdjur och hundar eftersom vargarna troligtvis är mer benägna att försvara nya revirområden.

Länsstyrelsen har ansvaret för förvaltningen av stora rovdjur i Sverige, vilket innefattar varg. I delar av uppdraget skall skador av varg förebyggas, vilket dagens jakt inte ser till att lösa på ett optimalt sätt. Vi ser i dag flera exempel på oskygga vargar som rör sig nära bebyggelse och samhälle, som jagar i tätbebyggt område och som attackerar både tamdjur och hundar. Detta kan förklaras med ett oskyggt beteende där vargen inte har några naturliga fiender. Respekten för människan borde vara medfött, vilket dåtidens vargjakt bidrog till. Med en begränsad jakt inom flera revir, och med fler överlevande vargar, skapas en lärande effekt där respekten till människan förstärks.

Länsstyrelsen har också till uppdrag att förebygga illegal jakt på varg. Dagens licensjakt omfattar få personer som har möjlighet att delta på jakten, och som känner en delaktighet i förvaltningen. Med en utbredd licensjakt i fler geografiska områden kommer troligtvis en större acceptans nås, då delaktigheten ökar och omfattar flera.

Sammanfattningsvis bör en licensjakt på varg inriktad på några utvalda revir, tillsammans med ett fritt antal vargar som kan fällas utanför utvalda revir bidra till en mer effektiv förvaltning. Detta med hänsyn till de nämnda parametrarna i bakgrundsbeskrivningen.

Yrkande:
Jag yrkar att länsföreningen skall verka för att framtida licensjakt på varg ska omfatta fler revir, med en begränsad jakt i utsedda revir tillsammans med jakt på angivet antal individer fritt inom länens gränser.

Jägareförbundet Värmlands styrelses yttrande
Styrelsen för Jägareförbundet Värmland delar motionärens uppfattning att nuvarande system med licensjakt på varg endast i ett fåtal utpekade revir har flera brister. Framför allt uteblir den ”lärande” effekten på vargstammen att människor och hundar är farliga. Endast eventuella vargar som blir kvar i reviret kan ta med sig lärdomen och överföra den till sina avkommor. En mera utbredd jakt skulle enligt styrelsen kunna bidra till en mer skygga vargar som även undviker hundar. En sådan jakt skulle även, som motionären anger, uppfattas som mera rättvis och därmed öka toleransen för varg.

Värmland har återigen en kraftig ökning av vargstammen och nästa vinter måste tilldelning öka kraftigt med jakt i många revir. Den jakten bör kompletteras med en separat kvot att fritt fälla inom länet.

Hemställan
Styrelsen hemställer om att årsstämman mot bakgrund av det ovan anförda tillstyrker motionen och skickar den vidare till Svenska Jägareförbundets årsstämma.

Jägareförbundet Värmlands beslut
Jägareförbundet Värmland har antagit motionen som härmed överlämnas till Svenska Jägareförbundets årsstämma.

Förbundsstyrelsens yttrande
Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning att licensjakten på varg inte enbart bör ske i utpekade revir. Vi ser nu att vargstammen är rekordstor och att licensjakten 2023 också måste bli rekordstor enbart för att stoppa stammens ökning. Eftersom stammen även måste minskas för att nå de övergripande rovdjurspolitiska målen som fastställdes redan 2013 handlar det om en licensjakt på över 100 vargar.

Vargar är läraktiga och därför bör licensjakterna syfta till att inte enbart minska stammen utan även ge en bestående skygghetseffekt på de vargar som blir kvar. Att tömma revir är viktigt för att åtminstone en tid minska de negativa effekterna av tät vargstam. Men lika viktig är det att lära vargar att hundar och människor är något de bör undvika. Eftersom döda vargar inte kan föra kunskapen vidare är det viktigt att sprida ut jakten på fler revir och över större områden. Förbundsstyrelsen ser gärna en lösning där en kvot tilldelas utpekade revir samt att man även utser ”reservrevir” direkt i den händelse jakten stoppas av någon anledning. Som ett komplement till detta bör också en generell tilldelning för länet också beslutas.

Förbundsstyrelsen menar också att det av juridiskt / tekniska skäl kan finnas skäl att övergå till denna modell. Vargjakten saboteras nu regelmässigt med överklagningar och flera jakter har stoppats eller inte kunnat genomföras alls. Med en mer diversifierad modell för vargjakt borde den i högre grad kunna genomföras utan juridiska hinder.

Hemställan
Förbundsstyrelsen hemställer att stämman bifaller motionen i så måtto att årsstämman uppdrar åt förbundsstyrelsen att verka för att Naturvårdsverket i sin vägledning till länsstyrelserna utöver jakt i utpekade revir ger utrymme för en separat kvot att fritt fällas inom länet.