Motionen
Eftersom det finns en gråzon i lagen när det gäller att lagligt avliva skadat vilt. Eftersöksjägare i Nationella Viltolycksrådet NVR får alltid vid viltolycka med motorfordon ett ärendenummer, skottlossningstillstånd och möjlighet att förfölja, spåra djuret även i planlagt område för att förkorta djurets lidande vid skada. Självklart med säkerheten främst. Om det finns synliga spår av skapa (blod, ben, synobs, legor m.m.) kan NVR jägaren förfölja djuret under lång tid och även om möjligt låta hund ställa eller avfånga djuret för att förkorta lidandet.

Ofta har nyskadade djur pga adrenalinpåslag och chock inte hunnit känna av skadan och invärtes muskelskador har inte hunnit ”stelna” till utan kan med ibland brutna revben, krossade muskler och ofta på tre ben ta sig undan förföljaren. Det kan vara mycket svårt att bedöma vissa skador även när djuret rör sig.

Nu till problemet. När de här skadade djuren inte går att få tag i eller eftersöket trots ansträngning misslyckas eller att jägaren felaktigt bedömer djuret oskadat eller att viltolyckan är en smitning, dvs oanmäld till polis så dyker de här djuren som inte dött av skadan ofta upp i villaträdgårdar, i skogen, vid viltfodringsplatser eller synd gå över någon väg för synobs. Allmänheten som ser dessa djur ringer ofta polisen eller någon jägare som i sin tur kontaktar polis. Här gäller inte JF §40c.

Här har ju djuret troligtvis varit inblandad i något som orsakats av oss människor. Man skäms som jägare inför allmänheten att dessa djur ibland kan få gå i flera år utan att bli befriade från sitt lidande av djurskyddsskäl. Ett exempel är att t.ex. ett rådjur på tre ben kan få gå länge beror ofta på okunskap, även bland jägarkåren. Med tre ben stannar ju inte hjärtat och den biologiska klockan tickar på. Djuret kommer nu INTE kunna gräva fram föda, får mycket svårt att: försvara sig själv och avkomman mot rovvilt, springa för drivande hundar, försvara revir i eller som råget hetsas av bocken, bära 1-4 kid. Ofta är dessa djur som avlivas i kraftigt underhull och det skadade skelettbenet ofta knaggligt, pålagrat, mycket vasst och strävt utan ”glidytor” och troligtvis mycket smärtsamt för djuret. Djur som haltar gör det av en anledning.
Just i skrivande stund finns det en varg i Gävleborg som inte blir avlivad fast den knappt kan röra bakbenen pga. Denna gråzon/brist i lagen.

Jägareförbundet Leksand JVK yrkar på att Jägareförbundet Dalarna skickar motionen vidare till årsstämman för Jägareförbundet. Förbundet bör jobba för att

• Ändra lagen så att polisen alltid gör ett ärendenummer på ALLA inringda synobs på skadade djur- även om inringaren ringt 11414 eller 112.
• Alla ärenden kräver återkoppling av NVR eller kommunjägare (som inte alltid har hund för ändamålet)
• Få möjlighet att förfölja eller söka skadat vilt som rapporterats in till polis. Givetvis som alltid med säkerheten främst.

Med en sådan här lagförbättring skulle vi jägare växa i allmänhetens ögon då de som ringt polisen angående skakade djur ofta upplever att inget händer.

Jägareförbundet Dalarnas styrelses yttrande
I Jaktförordningen §40c – ” Om frilevande vilt anträffas så skadat eller i en sådan belägenhet att det snarast bör avlivas av djurskyddsskäl, får djuret avlivas även om det är fredat eller om avlivningen sker på någon annans mark. Förordning (2018:639).”

Jägareförbundet Dalarna håller med motionären om att detta även bör gälla rapporterat vilt, inte bara sådant som anträffas av jägare med möjlighet att avliva djuret vid tillfället. Vi ser att processen skulle förenklas om uppgiftslämnaren eller polisen direkt kan kontakta jägare, utan att polisen behöver göra ärendenummer. – Jägareförbundet Dalarna bör uppdra till Svenska Jägareförbundet att arbeta för att detta ska gälla även rapporterat vilt, alltså inte bara anträffat och då i stunden att jägaren hade möjlighet att agera.
Styrelsen föreslår stämman att bifalla motionen och att Svenska Jägareförbundet bör arbeta för en förändring av Jaktförordningen §40c.

Jägareförbundet Dalarnas beslut
Jägareförbundet Dalarna har antagit motionen som härmed överlämnas till Svenska Jägareförbundets årsstämma.

Förbundsstyrelsens yttrande
I den del motionen berör regelverket avseende trafikeftersök så har polismyndigheten redan idag alla lagliga möjligheter att återuppta ett trafikeftersök om det har avbrutits av olika anledningar, eller att t.ex. behandla ett skadat djur som ”smitning” om det är skadat och i närheten av väg och uppdra åt en trafikeftersöksjägare att avliva det. Det är således inte lagstiftningen som är problemet utan sannolikt polismyndighetens rutiner eller kompetensen eller vilja hos den enskilde myndighetspersonen som får samtalet. Förbundsstyrelsen avser därför att arbeta för att polismyndigheten hanterar sådana fall bättre inom ramen för gällande regelverk, i motionens anda.

När det gäller avlivningsparagrafen 40 C § jaktförordningen så beslutade årsstämman 2021 att föreslå en utökning av den på så sätt att den som är jakträttshavare ska få aktivt söka efter, spåra och förfölja vilt som är skadat eller annars behöver avlivas av djurskyddsskäl. Förbundet har även lämnat in ett sådant förslag till Näringsdepartementet under 2021. Motionären föreslår nu att rätten att söka efter skadat vilt mm endast ska få ske efter en anmälan till polismyndigheten, oklart av vem - men som det får förstås - vemsomhelst och varsomhelst. Förbundsstyrelsen anser likt föregående stämma att endast den som är jakträttshavare på aktuell fastighet ska kunna söka efter skadat vilt, så att inte andra personer gör intrång i onödan på jakträtten som tillkommer den enskilde. Det är inte lämpligt att vemsomhelst, varsomhelst ska kunna söka skadade djur beväpnad, även om man kontaktat polisen innan. Detta skulle också strida mot jaktlagstiftningens bestämmelser om att medföra vapen på annans jaktmark utan tillstånd från jakträttshavaren. Ett krav på att kontakta polismyndigheten innan sökning av ett skadat djur inleds skulle också utgöra en inskränkning till det redan beslutade och ingivna förslaget. Förbundsstyrelsen avser dock att bevaka ärendets hantering inom regeringskansliet och kan vid behov komma att använda sig av motionärens förslag som ett alternativ för det fall inte befintligt förslag kan genomföras.

Hemställan
Förbundsstyrelsen hemställer att stämman finner motionen besvarad.