Motionen
Sammanfattning
Motionen har initierats av länets viltövervakningsansvarige Bernt Fransson och syftar till att på ett lämpligare, snabbare och mer förtroendeingivande sätt arbeta med rapporteringen av fällt vilt. Genom en mera anpassad tidsram och ett mer intensivt arbetssätt kommer sammanställningen av inrapporterat fällt vilt kunna ligga som underlag inför en ny jaktsäsong. Till skillnad mot nu då halva nästa säsong har gått innan rapporteringen av den förra är klar.

Bakgrund
Av någon anledning har man en gång i tiden beslutat om att ett jaktår är från den 1 juli till den 30 juni. Det fanns säkert någon bra tanke med det. För de allra flesta började jaktsäsongen med jakten efter sträckande morkulla, sen räv och grävling 1 augusti följt av råbock 16 augusti. Förutsättningarna har ändrats och nygamla vilt har ändrat jaktvanorna. Föryngringsperioden var tidigare ett naturligt uppehåll i jakten. Tidigare användesen annan tidsram för rapportering av fällt vilt, då brytpunkten var 31 mars. Rent biologiskt så vore den bästa tiden att bryta precis före då naturen och merparten av vilt och fåglar går in i föryngringsperiod. Från april eller maj månad och ett par månader framåt föds merparten av de djur som blir underlaget för kommande jaktsäsongs uttag.

Sedan några år tillbaka redovisas fällt vilt i stället på jaktårsbasis, vilket i sak kanske är rätt men det innebär också att allt arbete med att samla in och kvalitetssäkra avskjutningen av allt vilt, utom älg och kronvilt, ligger när en ny jaktsäsong redan är i gång. När sedan arbetet är färdigt och redovisas har merparten av den ”nya” jaktsäsongen redan gått. Redovisningen till jägare och andra sker oftast så sent som december och det då har nyhetsvärdet försvagats avsevärt och den kommer inte förvaltningen till nytta. En snabbare redovisning skulle göra statistiken mer användbar och det ger ökad trovärdighet. Biologiskt borde jaktåret ändras men det är måhända en svår förändring att få till. Däremot vore det enklare att återgå till tidigare ordning där arbetet med att summera den gångna säsongen sker före den nya börjar.

Det är också avgörande att återrapporteringen blir så jägarvänlig som möjligt. Redan nu är det ett intensivt och hårt arbete med få så många jägare som möjligt att rapportera avskjutning för sina marker. Den presentation som gjorts de senaste åren har varit bra men med den nya ordningen genom det upphandlande uppdraget har rapporten anpassats mer åt Naturvårdsverkets behov av önskemål än en återrapportering till jägarna.
Nuvarande rapport är mer till för myndigheter och forskare än för den generella jägaren och allmänheten.
Yrkande
- Att Svenska Jägareförbundet ska hitta ett annat arbetssätt för att kunna hantera inrapporteringen av övrigt vilt och ta fram en rapport före nästa jaktsäsong kommit i gång. Detta ska vara på plats när nuvarande upphandlade period är slut.
- Att Svenska Jägareförbundet ska se över och verka för att jaktåret ändras så att det blir mer biologiskt anpassat. En lämplig brytpunkt är före den huvudsakliga föryngringsperioden inleds i maj månad.
- Att Svenska Jägareförbundet ser över återrapporteringen så att det även finns material som är mer lättolkat, tillgängligt och användbart vid sidan om en mer myndighetsanpassad rapport.
- Att Svenska Jägareförbundet återinför statistik på Viltdata.se för arter som nu särredovisas. Det gäller arter som ingår i bilaga 4 JF och då främst arter som vi vant oss att följa och som är efterfrågat tex. Mink och kanin.

Jägareförbundet Kronobergs styrelses hemställan
Jägareförbundet Kronobergs styrelse tillstyrker motionen och lägger fram den för föreningsstämman för att antas och vidarebefordras som motion till Svenska Jägareförbundets årsstämma.

Jägareförbundet Kronobergs beslut
Stämman beslutade enhälligt att tillstyrka motionen och vidarebefordra den till Svenska Jägareförbundets årsstämma.

Förbundsstyrelsens yttrande
I motionen finns fyra yrkanden rörande tidpunkt och form för rapporteringen av övrigt vilt, jaktårets förläggande, samt skattning av avskjutningen av vissa viltarter som finns i Jaktförordningen (SFS 1987:905) bilaga 4. Det senare avser således viltarter utan allmän jakttid men med möjlighet till skyddsjakt på eget initiativ.

Begreppet jaktår infördes i samband med 1938-års Jaktlag (SFS 1938:274). Jaktår nämns redan i den första paragrafen av Jaktstadgan (SFS 1938:279) och definieras där som perioden 1 juli till och med 30 juni. Begreppet har blivit normgivande och genomsyrar i dagsläget i stort sett all verksamhet rörande vilt och jakt, exempelvis lagstiftning och andra myndighetsbeslut som jakttider eller det statliga jaktkortets giltighetsperiod. En förändring av jaktårets förläggning skulle således utgöra en genomgripande förändring i såväl lagstiftning som praktisk hantering av jaktfrågor, samtidigt som det är svårt att se vinsterna. Förutsättningarna för att förslaget verkligen genomförs bedöms vara ytterst små.

En anledning till att begreppet jaktår används flitigt är att det visat sig fungera väl, något som i sin tur sannolik till del beror på att brytpunkten inträffar under den tid på året när de jaktliga aktiviteterna är som minst intensiva. Så är det fortfarande. En kontroll av Jaktförordningen (SFS 1987:905) bilaga 1 ger vid handen att antalet viltarter som är tillåtna för allmän jakt i Kronobergs län är som lägst i juni, då endast två arter är tillåtna (vildsvin samt råbock fram till och med den 15/6). Även i juli är antalet tillåtna arter lågt i länet, fyra arter (vildsvin, kaja, kråka och skata). Vid den i motionen föreslagna brytpunkten 1 april är nio arter tillåtna för jakt i mars, respektive fem arter i april. Om antalet viltarter som är tillåtna för allmän jakt är en viktig parameter för jaktårets förläggande är således brytpunkten 1 juli fortfarande mest relevant.

Förbundet har genomfört ett försök med en tidigarelagd rapporteringsperiod för avskjutning av övrigt vilt, den använda rapporteringsperioden var då 1 april till och med 30 mars. Syftet med tidigareläggningen var att den skattade avskjutningen skulle finnas tillgänglig tidigt under hösten. Försöket avslutades i och med jaktsäsongen 2016/2017 och rapporteringen återgick då till det ordinarie jaktåret. Det visade sig vara förenat med betydande pedagogiska utmaningar att kommunicera en tidigarelagd rapporteringsperiod till jägarna, vilka är vana vid det ordinarie jaktåret som de möter i alla andra sammanhang. Den tidigarelagda rapporteringsperioden resulterade inte heller i att avskjutningsdata fanns tillgänglig tidigare under året. Ett exempel på de problem som uppmärksammades gäller viltvårdsområden, vilka har en stor omfattning (data för 1996: 1 890 områden, totalt 7,3 miljoner hektar, SOU 1997:91). Dessa områden har i regel sina årsmöten i maj – juni, alternativt augusti, och det är då som data rörande jaktårets avskjutning samlas in. Detta medförde att förbundet inte hade tillgång till data från dessa områden vid tidigare tidpunkt och att skattningen således inte kunde ske tidigare trots den tidigarelagda rapporteringsperioden.

Även om förbundsstyrelsen har förståelse för motionens andemening så uppstår ett antal svårlösta frågor vid en tidigareläggning av rapporteringsperioden. Hur ska exempelvis det jaktår hanteras då en förändring sker? Ett niomånaders jaktår, ett helt överhoppat jaktår eller dubbelräkning av vilt som fällts under april till och med juni (något som i så fall kräver att allt fällt vilt datumsätts)? Oavsett vilken metod som väljs så kommer datas kvalité att påverkas negativt. Den sammanvägda uppfattningen, med hänsyn även till erfarenheter från det tidigare försöket, är att den föreslagna förändringen medför påtagliga svårigheter och nackdelar samtidigt som vinsterna kan förväntas bli måttliga.

Som uppmärksammas i motionen är avskjutningsrapporteringen nu en av Naturvårdsverket upphandlad verksamhet. Detta har inte medfört några stora förändringar, utan verksamheten pågår i stort oförändrad jämfört med tidigare. När det gäller rapportering av skattad avskjutning så lägger förbundet stora resurser på att dessa ska vara jägarnära, främst i form av länsvisa avskjutningsrapporter vilka visar de regionala förhållandena. Den enda förändringen jämfört med tidigare är att den skattade avskjutningen nu presenteras med ett osäkerhetsintervall. Avskjutningen är en skattning, inte ett exakt och entydigt värde, och presentationen av skattningens osäkerhetsintervall är ett sätt att vara transparent kring detta och kring datas kvalitet, något som även kommer jägarna till gagn. De länsvisa avskjutningsrapporterna innehåller redan nu anvisningar och förklaringar till hur, exempelvis, osäkerhetsintervallen ska tolkas. Det finns redan nu alla möjligheter att utnyttja den skattade avskjutningen i andra former av presentationer när så önskas. Sådana presentationer kan exempelvis vara än mer lokalt anpassade eller fokusera på någon viss art.

Upphandlingen har också medfört en precisering av förbundets uppdrag, där det framgår att det är viltarter med allmän jakttid enligt Jaktförordningens (JF) bilaga 1 som ingår i avtalet. Förbundet tillåter fortsatt rapportering av ett antal arter i JF bilaga 4 och kan vid behov återuppta skattningen av dessa arter. Detta kräver dock att finansiering för den skattningen finns tillgänglig från annat håll då den inte ingår i nuvarande uppdrag.

Förbundsstyrelsens hemställan
Förbundsstyrelsen hemställer att årsstämman avslår motionen vad avser första och andra strecksatserna.

Förbundsstyrelsen hemställer att årsstämman finner motionen besvarad vad avser tredje strecksatsen.

Förbundsstyrelsen hemställer att årsstämman bifaller motionen vad avser fjärde strecksatsen i så måtto att utvecklingen för mer ändamålsenlig återrapportering ska fortsätta.