Motionen

I dagens samhälle där striden om sakfrågan är den mäktigaste blir vi ofta slagna med en eller annan forskningsrapport och expert som hävdar med denna forskning i ryggen att det vi vet eller anar är fel. För att finna argument som talar för oss och den verksamhet vi bedriver är vi tvingade att nagelfara dessa dokument för att hitta fel, motsägelser och hål. Vända och vrida för att påpeka det som uteslutits. För att finna goda exempel måste vi förlita oss på någon annans forskning. Vi får ofta vänta och hoppas att en kvalificerad och tillförlitlig forskare finner samma intresse i ett problem som vi själva och att de därför så småningom kommer att producera fakta vi kan använda.

Vi upplever att tillgången, eller snarare brist, på forskning, fakta och information är ett problem. Vi behöver vara förutseende och pålästa och därför se till så att vi har den fakta vi

behöver när den behövs. Vi behöver egen forskning. Vi föreslår därför följande

Åtgärd:

att förbundet styr om medel från “forskningstjugan”, Svenska Jägareförbundets forskningsfond till dedikerad forskning

att förbundet tillser att vidmakthålla ett högt kunskapsläge om vilken forskning som kommer att krävas för att på bästa sätt lösa frågor med hög aktualitet och med framförhållning.

att förbundet undersöker möjligheterna att från andra fonder utverka medel till egen forskning

att förbundet för att i så hög utsträckning som möjligt uppfattar det nationella behovet av kunskapsunderstöd genomför dialog med sina länsföreningar avseende förslag och prioritering av dylik forskning.

Styrelsen för Jägareförbundet Blekinge hemställer

att: Årsstämman antar propositionen samt sänder den vidare som motion till Svenska Jägareförbundets årsstämma.

Jägareförbundet Blekinges beslut

Jägareförbundet Blekinge har antagit motionen som härmed överlämnas till Svenska Jägareförbundets årsstämma.

Förbundsstyrelsens yttrande

Förbundsstyrelsen instämmer till fullo i vikten av att förbundet är påläst så att förbundets agerande i olika frågor kan vila på solid vetenskaplig grund. Att viltförvaltningen ska baseras på vetenskap, beprövad erfarenhet och fakta är ett centralt mål för förbundet i Perspektiv 2030. Målet ska nås genom prioriterade operativa arbetsområden som att tillse att hela organisationen ska ha kunskap och fakta för att kunna stödja arbetet, samt att förbundet ska ha en spetskompetens inom ämnen som rör jakt, vilt och viltvård.

Förbundsstyrelsen instämmer också i att det är ett problem att vetenskapliga fakta inte alltid finns att tillgå, samt att det är viktigt att agera proaktivt för att förutse framtida kunskapsbehov så att de fakta som behövs finns när de behövs.

I motionen föreslås emellertid att forskning i förbundets regi är vägen att gå för att lösa bristen på fakta. Detta har förbundet prövat tidigare genom att ha en egen forskningsavdelning. Den lades dock ner. Det viktigaste skälet till nedläggningen var att förbundets egen forskning inte vann tillräcklig acceptans från andra parter i samhället som betraktade förbundets forskning som en partsinlaga. Ekonomiska aspekter var också ett bidragande skäl till nedläggningen. Som exempel på aktuella kostnader för att bedriva forskning kan nämnas att genomsnittskostnaden för ett enda normalstort (3-årigt) viltforskningsprojekt finansierat av Viltvårdsfonden var 3,6 miljoner kronor 2023.

Idag verkar förbundet följaktligen via andra vägar för framtagande av vetenskapliga fakta, inklusive vidareutveckling av förbundets viltövervakning som syftar till att generera högkvalitativa data för såväl forskning som förvaltning. Förbundet medfinansierar relevant extern forskning som bedrivs på lärosäten (universitet/högskolor). För att öka organisationens delaktighet, samt upprätthålla och utveckla spetskompetens, kan dessutom förbundsanställd personal ingå i forskningssamarbeten eller bedriva forskning kopplad till lärosäten. Samverkan med lärosäten skapar tydliga förutsättningar för objektivitet i framtagandet av vetenskapliga fakta, vilket är av yttersta vikt både för förbundet och i ett omvärldsperspektiv. Förbundet är också representerat i Naturvårdsverkets vetenskapliga kommitté för viltforskning (Viltkommittén).

Förbundets pågående och fortlöpande arbete rörande forskningsfrågor är relevant för flera av de åtgärder som föreslås i motionen:

Förslagen åtgärd - Att förbundet styr om medel från ”forskningstjugan”, Svenska Jägareförbundets forskningsfond, till dedikerad forskning

Ungefär hälften av Forskningstjugans årliga budget om 3 miljoner kronor används redan idag till att finansiera forskning och forskningskommunikation. Forskning finansieras genom att förbundet medfinansierar en rad olika forskningsprojekt (se https://jagareforbundet.se/vilt/forskningstjugan/ för information om vilka projekt som erhållit finansiering 2018–2024). Resterande del av Forskningstjugans årliga budget går till förbundets mycket forskningsrelevanta utvecklingsprojekt Viltbild (viltövervakning genom bilder från viltkameror). Medel från Forskningstjugan är centralt för att kunna ta fram plattformen Viltbild och genomföra arbete med AI. Forskningstjugans budget, inklusive vilka forskningsprojekt som ska medfinansieras, beslutas av förbundsstyrelsen.

Behovet av vetenskapliga fakta är stort inom en mängd viltförvaltningsfrågor. Förbundsstyrelsen anser därför att förbundet ska fortsätta verka för att en bredd palett av forskningsprojekt förverkligas, genom att ur Forskningstjugan finansiera en mindre del av ett större antal relevanta forskningsprojekt som rör olika arter och olika delar av landet.

Förslagen åtgärd - Att förbundet tillser att vidmakthålla ett högt kunskapsläge om vilken forskning som kommer att krävas för att på bästa sätt lösa frågor med hög aktualitet och med framförhållning

Detta är ett viktigt arbete som sker kontinuerligt. Bland annat har förbundet två representanter i Viltkommittén, Naturvårdsverkets rådgivande kommitté för viltforskningsfrågor. Viltkommittén tar fram den övergripande strategin för finansiering av viltforskning ur Viltvårdsfonden, inklusive att identifiera vilka frågor som behöver beforskas för att täcka viltförvaltningens framtida kunskapsbehov. Viltkommittén använder forskningsstrategin för att värdera och prioritera relevansen på de forskningsansökningar som inkommer till Viltvårdsfonden. Nuvarande forskningsstrategi gäller perioden 2021–2026, vilket innebär att arbetet med att revidera strategin inför nästa period kommer inledas i relativ närtid.

Förbundets representanter i Viltkommittén verkar för att de forskningsbehov som förbundet identifierar tillgodoses såväl i arbetet med att ta fram en forskningsstrategi som i bedömningen av forskningsansökningar, vilket förankras fortlöpande i förbundsstyrelsen. Omvänt innebär förbundets representation i Viltkommittén att förbundet upprätthåller ett mycket gott kunskapsläge om vilka forskningsbehov som identifierats av andra samhällsaktörer.

Förslagen åtgärd - Att förbundet undersöker möjligheterna att från andra fonder utverka medel till egen forskning

För att söka egna forskningsmedel från en större forskningsfinansiär krävs i regel att den sökande har doktorsexamen, samt att den sökande har en godkänd medelsförvaltare.

Sedan några år tillbaka är Svenska Jägareförbundet godkänd som medelsförvaltare för forskningsmedel ur Viltvårdsfonden, vilket gör att förbundsanställda med doktorsexamen kan söka medel därifrån i förbundets namn. För att söka medel från andra större forskningsfinansiärer, till exempel Formas, krävs att den förbundsanställdes forskning i stället knyts till ett lärosäte som då också är medelsförvaltare. Oavsett om det är förbundet eller ett lärosäte som är medelsförvaltare kan det vara betydelsefullt att förbundsanställda som bedriver forskning samarbetar med forskare på lärosäten, exempelvis för att få kompetensstöd från forskare på lärosätet samt säkerställa en objektivitet i framtagandet av vetenskapliga resultat som också accepteras av omvärlden.

Förbundet har under 2023 nyttjat möjligheten att söka medel ur Viltvårdsfonden genom att viltövervakningsansvarig Göran Bergqvist ansökt om medel till projektet ”Förbättrad skattning av avskjutning genom Bayesiansk hierarkisk autoregressiv modellering” som syftar till att förbättra förbundets viltövervakning rörande avskjutningsstatistik.

Kostnaden för att driva projektet beräknades till 4,5 miljoner kronor. Ansökan till Viltvårdsfonden beviljades vilket innebär att förbundet erhåller 4,4 miljoner kronor ur Viltvårdsfonden för att täcka kostnaderna, inklusive kostnaden för att projektanställa en doktorand som ska genomföra huvuddelen av arbetet. För att täcka hela den budgeterade kostnaden beslutade förbundsstyrelsen att medfinansiera projektet med 100 000 kronor ur Forskningstjugan. Projektet kommer bedrivas i samarbete med Linköpings universitet.

Förbundet kan även indirekt utverka medel för forskning som har hög relevans för förbundet genom att samarbeta med forskare på universitet som står för ansökan och utförande av eventuella projekt som beviljas. Ett exempel på detta är utvecklingsprojektet Viltbild som genomförs som ett samarbete mellan SLU och förbundet. SLU planerar att söka forskningsmedel exempelvis för utveckling av de modeller som krävs för att ta fram kvalitetssäkrade metoder för att göra täthetsuppskattningar med hjälp av bilder från viltkameror. Vid sådana samarbeten kan förbundet delta genom att ingå i en referensgrupp för projektet där man fortlöpande kan diskutera vilken inriktning forskningen behöver ha för att generera den kunskap och de verktyg som behövs inom förvaltningen.

Om förbundet har anställd personal med relevant forskarkompetens så finns alltså möjligheter att söka medel till egen forskning. Därutöver krävs självfallet att förbundet bedömer att forskningen är tillräckligt prioriterad relativt andra arbetsuppgifter för att personal ska avsätta tid för arbetet med att skriva ansökan, samt att genomföra forskningen om ansökan beviljas.

Förslagen åtgärd - Att förbundet genomför dialog med sina länsföreningar avseende förslag och prioritering av forskning

Forskningstjugans budget, inklusive vilka forskningsprojekt som ska medfinansieras, bestäms av förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsen välkomnar en fortlöpande dialog med och initiativ från länsföreningarna om vilka kunskaps- och forskningsbehov som länsföreningarna identifierar.

Sammanfattningsvis instämmer förbundsstyrelsen i att det finns ett behov av forskning och kunskap, samt att tillgången på relevanta forskningsresultat ibland är bristfällig. För att forskningsresultat ska vinna samhällets acceptans är det emellertid viktigt att genomföraren uppfattas som opartisk, och förbundsstyrelsen erfar att förutsättningarna för detta ökar om ett lärosäte står bakom genomförandet. För förbundet vore det inte heller ekonomiskt hållbart att bedriva egen forskning baserat på Forskningstjugans budget. Det skulle dessutom innebära att andra beslutade satsningar som utvecklingen av Viltbild inte skulle kunna genomföras. Förbundsstyrelsen anser att förbundet även fortsättningsvis ska verka i motionens anda genom att medfinansiera forskningsprojekt med medel ur Forskningstjugan, vidmakthålla ett högt kunskapsläge om vilken forskning som krävs för att lösa viktiga frågor, samt genom att söka forskningsmedel från andra fonder när så är relevant och möjligt. Förbundsstyrelsen välkomnar också en dialog med länsföreningarna om framtida kunskaps- och forskningsbehov.

Hemställan

Förbundsstyrelsen hemställer att årsstämman finner motionen besvarad.