Motionen

Västerbottens län är indelat i ett antal älgförvaltningsområden som biologiskt bedömts hålla en inom området stationär älgstam. Älgförvaltningsområdena är i sin tur indelade i älgskötselområden som i kombination, delvis håller en mer eller mindre stationär älgstam och delvis motsvarar en sammanhållen och praktisk administrativ enhet för fungerande förvaltning. Under det gångna året har ett nytt älgskötselområde, benämnt Mellanbygden, nybildats i den nordöstra delen av Västerbotten. Området har tidigare varit planlagt, alltså ingått i ett flertal andra älgskötselområden. Det nya älgskötselområdet har bildats genom att olika delar av ett antal andra älgskötselområden brutits ut och sammanförts till ett enda större. Mellanbygdens älgskötselområde är därför en helt ny tillskapad förvaltningsfigur. En förvaltningsfigur som inte alls överensstämmer med de tidigare bedömningarna om lämplig utformning och avgränsning av älgskötselområden

Den förvaltningsfigur som skapats genom Mellanbygdens älgskötselområde har inte alls några enkla och naturliga gränser. I stället är gränserna många, långa, flikiga och splittrade. Det finns inga biologiska och ekologiska skäl för den här formen. Det har samtidigt gjort att de älgskötselområden som förlorat mark i sin tur blivit lika otydliga beträffande sina gränser. I flera fall har också olika separata enklaver skapats inom vissa andra älgskötselområden, som alltså inte alls hör ihop kring det jaktliga. Det nya Mellanbygdens älgskötselområde avviker alltså påtagligt från ambitionen om att skapa och bibehålla en samordnad älgförvaltning. Processen för bildandet har varit forcerad samtidigt som dess motiv upplevts diffusa. Ingen av de uttryckta argumenten för bildandet av älgskötselområdet upplevs logiska av andra parter. I processen har en ny älgsskötselplan drivits fram under 2023 utan det öppna samråd som regelverket förutsätter. Därmed sker inte heller någon samverkan mellan jägare och andra markägare i området. I stället kommuniceras ensidigt olika förvaltningsförutsättningar från förvaltarna av älgskötselområdet. Genomgående uttrycks där mål på högre avskjutning, styrmedel som att avskjutningsjakt ska tillämpas hela jakttiden samt att det under hand presenteras nya extra tilldelningar av vissa älgar. Det här följer inte en demokratisk och

etisk förvaltning av älgstammen i området. Det här har naturligtvis skapat en stor frustration bland både berörda jägare och andra markägare. De olika förändringar och åtgärder som skett kopplat till Mellanbygdens älgskötselområde följer alltså inte intentionerna med lagstiftningen och förarbetena kring älgförvaltningen. Som exempel uppger en berörd jägare att ledningen för Mellanbygdens älgskötselområde initialt beslutat om ett mål på 4,4 älgar per 1 000 hektar och en likvärdig för fördelning på avskjutningen, hälften tjurar och hälften hondjur. Ledningen för Mellanbygdens älgskötselområde, som även är dominerade markägare i älgskötselområdet, driver likaså egen jakt inom området. På den egna jaktmarken, som omfattar 4 500 hektar, har man fällt totalt 44 älgar, motsvarande 9,4 älgar per 1 000 hektar. Därav sköts 17 tjurar och 12 hondjur. I december har det inom Mellanbygdens älgskötselområde fällts 3,3 älgar per 1 000 hektar. Ledningen för älgskötselområdet ställer alltså upp målsättningar och krav som man inte alls följer själv. Dessutom har man vid den senare delen av höstens jakt tillfört ett antal tjurar som jägarna ska fortsätta att jaga. Om det inte genomförs ska andra jägare kunna sättas in för fortsatt jakt. Denna hantering av förvaltningen är varken funktionell eller angenäm för någon part. Flera har också gjort invändningar och utspel utan resultat. Tillsynsmyndigheten för älgjakten, länsstyrelsen i Västerbotten, gör bedömningen att det i juridisk mening inte sker några överträdelser av regelverket.

Lagstiftningen är helt enkelt för svag och bygger i mångt på samverkan och samförstånd mellan parterna. Mellanbygdens älgskötselområde är ett dåligt exempel där en demokratisk förvaltningsmodell inte fungerar. Det har i praktiken lett till att en part i stället valt att lämna modellen och väldigt självsvåldigt och ensidigt driver sin målbild.

Till Jägareförbundet Skellefteås årsmöte önskar jag bifall till en motion som innebär

• att ledningen för älgskötselområdet Mellanbygden ska avkrävas ett beaktande av kritiken och att man fortsättningsvis fullt ut följer gällande regelverk i sin förvaltning,
• att krav ställs på förändring av lagstiftningen som styr älgjakten så att tillsynsmyndigheten får möjlighet att styra förvaltningen utifrån den grundläggande avsikten,
• att motionen skickas vidare till Jägareförbundet Västerbotten

Jägareförbundet Västerbottens styrelsens yttrande

Jägareförbundet Västerbotten delar motionärens uppfattning om olämplig arrondering samt det allt för hastiga bildandet av Mellanbygdens älgskötselområde.

Redan 2023 antog Jägareförbundet Västerbotten en motion från Skellefteå angående bildandet av Mellanbygdens älgskötselområde. Styrelsen har sedan dess arbetat kontinuerligt med frågan, bland annat genom möten med länsstyrelsen. Jägareförbundet Västerbotten kräver redan idag att skötselområdet fortsättningsvis håller protokollförda samråd och följer gällande regelverk.

Vad gäller motionärens andra yrkande: ”att krav ställs på förändring av lagstiftningen som styr älgjakten så att tillsynsmyndigheten får möjlighet att styra förvaltningen utifrån den grundläggande avsikten,” så pågår för närvarande Forum älgjakten, en nationell process som syftar till att kartlägga medlemmarnas tankar kring älgförvaltningen. Denna process kommer att mynna i förbundets fortsatta arbete inom älgfrågan, och även resultera i hur förbundet avser påverka älgförvaltningssystemet, vilket innefattar en översyn av det motionären diskuterar. I ett uttalande från Svenska jägareförbundets ordförandekonferens enades länsföreningarna om ett antal punkter som krävs för att älgförvaltningssystemet ska fungera enligt intentionerna. Idag används kryphål i reglerna. Länsstyrelserna behöver få tydligare verktyg och mandat.

Styrelsen föreslår årsstämman att anse motionens första att-sats besvarad.

Styrelsen föreslår årsstämman att bifalla motionens andra att-sats och att skicka den vidare till Svenska Jägareförbundets årsstämma.

Jägareförbundet Västerbottens beslut

Jägareförbundet Västerbotten har antagit motionen enligt styrelsens förslag som härmed överlämnas till Svenska Jägareförbundets årsstämma.

Förbundsstyrelsens yttrande

Förbundsstyrelsen delar till fullo motionärens samt jaktvårdskretsens och länsföreningens uppfattning i denna fråga. Detta sätt att nyttja otydligheter och ”kryphål” i regelverket har under de senaste åren nyttjats systematiskt över delar av landet. Det gäller såväl licensområden som älgskötselområden och älgförvaltningsområden i flera län, till exempel Örebro, Västmanland, Dalarna och Gävleborg.

Grundtanken är mycket tydlig i den förvaltningsmodell för älg som etablerades 2012 – vi ska förvalta älgen utifrån biologiska förutsättningar och lokal kunskap om älgarnas hemområdesstorlek och rörelsemönster. Budskapet från riksdag och regering är mycket tydligt – en lokal förvaltning som så långt som möjligt förvaltar en i huvudsak ”egen” älgstam. Den utveckling vi nu ser i aktuella områden har i förbundsstyrelsens mening inget att göra med biologi eller lokal kunskap, den utgår enbart ifrån viljan att skapa makt och söndra den demokratiska modell för älgförvaltning som bygger på samförstånd och dialog.

Denna fråga var en av de absolut tydligaste som föranledde förbundsstyrelsen att initiera processen ”Fokus älg” under fjolåret. Arbetet inleddes med en enkät till medlemmarna och följdes sedan upp med ett antal dialoger och formella remisser till länsföreningarna. Samsynen var mycket stor på alla nivåer inom förbundet och inte minst denna fråga lyftes som angelägen att hantera.

Fokus älg har därför formulerat ett antal ståndpunkter som är förbundets tydliga hållning inför arbetet med att se över nuvarande älgförvaltningssystem. De tre tydligaste vad gäller denna fråga är:

”Nuvarande älgförvaltningssystem kan behållas men behöver justeras i flera delar för att fungera i enlighet med intentionerna i lagstiftningen och dess förarbeten.”

”För att förvaltningen ska få acceptans och förståelse måste den i högre utsträckning bejaka det lokala engagemanget och den lokala kunskapen.”

” Regelverken måste förtydligas vad gäller länsstyrelsernas mandat att hantera grupper och områden som inte fungerar i enlighet med intentionerna i förvaltningen.”

Under arbetet med Fokus älg har förbundet haft en extremt stor förankring och delaktighet med tusentals medlemmar. Resultatet av detta arbete måste därför ses som ett utfall av medlemmarnas åsikter kring älg, älgjakt och älgförvaltning. Resultatet av arbetet är därmed ett utfall av medlemsviljan. Förbundsstyrelsen kan inte hitta några argument för att frångå slutsatserna och de riktlinjer som tagits fram i det omfattande arbetet som genomförts tillsammans med länsföreningarna.

Förbundsstyrelsen anser härmed, särskilt med hänvisning till den sista ståndpunkten, att problemet är väl identifierat, beskrivet och adresserat. Förbundsstyrelsen inser att det huvudsakliga jobbet kvarstår med att få till stånd en förändring i realiteten. Det faktum att hela förbundet står bakom ståndpunkterna ger dock ett mycket gott utgångsläge för

arbetet med att i delar förändra och förtydliga regelverket för älgförvaltning i den riktning som medlemmar och länsföreningar mycket tydligt och enhälligt pekat ut.

Hemställan

Förbundsstyrelsen hemställer härmed att årsstämman bifaller motionen i så måtto att förbundsstyrelsen får i uppdrag att inom ramen för det fortsatta arbetet med Fokus älg leda arbetet med att förändra älgförvaltningssystemet i enlighet med framtagna ”Ståndpunkter om älg och älgförvaltningssystemet”.