Motionen

I den utvärdering (gjord 2015 av Naturvårdsverket) av den ekosystembaserad älgförvaltning som infördes 2012 framförde flera länsstyrelser att man önskade ett förtydligande kring var älgförvaltningsgruppernas respektive älgskötselområdenas ansvar börjar och slutar.

Naturvårdsverket konstaterar 2015 att i både intervjuer och enkäter pekar på att den nya älgförvaltningens organisation är otydlig vad beträffar rollerna och befogenheterna mellan länsstyrelsen, älgförvaltningsområdena/grupperna och älgskötselsområdena.

Bland annat yttrar sig detta genom olika åsikter angående vilken nivå i förvaltningen som är och bör vara styrande. Utvärderingen har identifierat att styrningen sker på olika sätt i olika län och älgförvaltningsområden. Otydliga roller kan påverka såväl styrningen, effektiviteten som samrådsprocesserna negativt och bör därför ses över.

I regeringens proposition om älgförvaltningen (2009/10:239) poängteras att förvaltningen ska vara lokalt förankrad.

”Väl fungerande älgskötselområden är förvaltningsområdets ryggrad och i stor utsträckning en förutsättning för att området ska fungera bra i praktiken. Därför bör den lokala viljan att samverka inte motverkas”.

Bedömning

Nuvarande ordning med utan ett formaliserat samrådsförfarande på Älgskötselområdesnivå har inneburit att större markägare i främst norra Sverige har skapat sina egna regler runt hur förvaltningen och samråden ska gå till. Tillsammans med den utslagsröst man har i Älgförvaltningsgruppen, där ordförande inte sällan kommer från samma markägare, så har man till stora delar lämnat samverkans tanken som riksdagen bestämt.

Yrkande

Jägareförbundet Västerbotten verkar för att:

• Älgskötselområderna (ÄSO) formaliseras med bestämmelser om styrning och samverkan/samråd
• Utslagsrösten i Älgförvalningsområdet (ÄFO) tas bort till förmån för samråd och samförstånd.
• Ett förtydligande kring var älgförvaltningsgruppernas respektive älgskötselområdenas samt länsstyrelsen (viltförvaltningsdelegationens) ansvar börjar och slutar.
• Motionen sänds vidare till Svenska Jägareförbundets årsstämma. https://naturvardsverket.diva-portal.org/smash/get/diva2:1611387/FULLTEXT01.pdf

Jägareförbundet Västerbottens styrelses yttrande

För närvarande arbetar Svenska Jägareförbundet med Forum älgjakten, en nationell process som syftar till att kartlägga medlemmarnas tankar kring älgförvaltningens olika delar, samt till att ta fram nya strategier och mål för förbundets fortsatta arbete med älgfrågan och älgförvaltningssystemet. Bland annat har medlemmarna erbjudits lämna synpunkter på förvaltningssystemet via en omfattande enkät samt via remisser.

I ett uttalande från Svenska Jägareförbundets ordförandekonferens (17 februari) enades länsföreningarna om ett antal punkter som krävs för att älgförvaltningssystemet ska fungera enligt intentionerna. Idag används kryphål i reglerna.

Styrelsen föreslår årsstämman att bifalla motionen, samt skicka den vidare till Svenska Jägareförbundets årsstämma.

Jägareförbundet Västerbottens beslut

Jägareförbundet Västerbotten har antagit motionen som härmed överlämnas till Svenska Jägareförbundets årsstämma.

Förbundsstyrelsens yttrande

Förbundsstyrelsen delar till fullo motionärens samt jaktvårdskretsens och länsföreningens uppfattning i denna fråga. Otydligheter och ”kryphål” i regelverket har under de senaste åren nyttjats systematiskt över delar av landet. Det gäller såväl licensområden som älgskötselområden och älgförvaltningsområden i flera län, till exempel Örebro, Västmanland, Dalarna och Gävleborg.

Grundtanken är mycket tydlig i den förvaltningsmodell för älg som etablerades 2012 – vi ska förvalta älgen utifrån biologiska förutsättningar och lokal kunskap om älgarnas hemområdesstorlek och rörelsemönster. Budskapet från riksdag och regering är mycket tydligt – en lokal förvaltning som så långt som möjligt förvaltar en i huvudsak ”egen” älgstam. Den utveckling vi nu ser i aktuella områden har i förbundsstyrelsens mening inget att göra med biologi eller lokal kunskap, den utgår enbart ifrån viljan att skapa makt och söndra den demokratiska modell för älgförvaltning som bygger på samförstånd och dialog.

Förbundsstyrelsen initierade under fjolåret ”Fokus älg” där syftet var att höra så stora delar av organisationen som möjligt för att formulera tydliga ståndpunkter för vad förbundet har för uppfattning om den älgförvaltningsmodell som etablerades 2012.

Grundförutsättningen för arbetet är tydlig: ” Nuvarande älgförvaltningssystem kan behållas men behöver justeras i flera delar för att fungera i enlighet med intentionerna i lagstiftningen och dess förarbeten”. Förbundsstyrelsen anser att denna grundtanke väl överensstämmer med motionens förslag – grundsystemet kan bibehållas men behöver justeras och förtydligas i vissa delar.

Motionen anför i huvudsak tre problem eller otydligheter i dagens förvaltningssystem som behöver justeras.

Vad avser det första yrkandet slår våra ståndpunkter fast:

”För att undvika jäv ska inte samma person vara ledande företrädare på flera nivåer i samma område (ÄSO/ÄFG/VFD)”

”Samråd och dialog mellan älgförvaltningsgrupper och älgskötselområden (ÄSO) måste ske strukturerat och med viss regelbundenhet, samt dokumenteras bättre”.

” ÄSO bör ges en större betydelse i förvaltningen vilket innebär att kraven på dessa kan komma att bli mer formaliserade”

Vad avser det andra yrkandet i motionen slår ståndpunkterna fast:

”Utslagsrösten i ÄFG motverkar ofta den samverkan mellan parterna som eftersträvas och bör därför ses över”.

Detta innebär inte kategoriskt att utslagsrösten med automatik bör tas bort utan lämnar en öppning för att hitta former för en förbättrad och formaliserad dialog med andra verktyg.

Vad avser det tredje yrkandet så hanteras det av flera av de ovan citerade ståndpunkterna. En ytterligare ståndpunkt adresserar också tydligt detta problem:

” Samråd och dialog mellan älgförvaltningsgrupper och älgskötselområden (ÄSO) måste ske strukturerat och med viss regelbundenhet samt dokumenteras bättre”.

Vad gäller VFD så är det inom ramen för de operativa målen för förbundet innevarande år ett prioriterat område att förtydliga VFD´s mandat och befogenheter.

Under arbetet med Fokus älg har förbundet haft en extremt stor förankring och delaktighet med tusentals medlemmar. Resultatet av detta arbete måste därför ses som ett utfall av medlemmarnas åsikter kring älg, älgjakt och älgförvaltning. Resultatet av arbetet är därmed ett utfall av medlemsviljan. Förbundsstyrelsen kan inte hitta några argument för att frångå slutsatserna och de riktlinjer som tagits fram i det omfattande arbetet som genomförts tillsammans med länsföreningarna.

Förbundsstyrelsen anser att samtliga yrkanden i motionen är identifierade och hanterade med tillhörande ståndpunkter och åtgärdsförslag inom ramen för arbetet med Forum älg. Förbundsstyrelsen inser att det huvudsakliga jobbet kvarstår med att få till stånd en förändring i realiteten. Det faktum att hela förbundet står bakom ståndpunkterna ger dock ett mycket gott utgångsläge för arbetet med att i delar förändra och förtydliga regelverket för älgförvaltning i den riktning som medlemmar och länsföreningar mycket tydligt och enhälligt pekat ut.

Hemställan

Förbundsstyrelsen hemställer härmed att årsstämman bifaller motionen i så måtto att förbundsstyrelsen ges i uppdrag att inom ramen för det fortsatta arbetet med Fokus älg leda arbetet med att förändra älgförvaltningssystemet i enlighet med framtagna ”Ståndpunkter om älg och älgförvaltningssystemet”.