Motionen
De allra flesta vill väl inte drabbas av obehagliga överraskningar. Inom kort inleds planeringen där nya treåriga planer för förvaltningen av älgen ska tas fram. Planerna ska ha särskilt stort fokus på de skador som älgen medför beträffande skog, gröda och trafik. I älgskötselplanerna ska situationen beskrivas tillsammans med avskjutningsmål och förvaltningsåtgärder. De flesta jägare upplever att man, genom att i praktiken medverkat till en halvering av älgstammen, tagit sitt ansvar för minskande skador.

I Västerbotten är planeringsmålet en älgstam kring 20 000 älgar. För närvarande ligger älgstammen på i storleksordningen 23 000. Nu ligger alltså älgstammen efter minskningarna nära det numerära målet. Syftet med den nya älgförvaltningen var tydligt ”älgstammen är för stor och måste minskas eftersom den orsakar alltför omfattande skogsskador”. Det andra planeringsmålet gäller just skadenivån. Andelen färska skador på tall i skogen får inte överstiga 5 %. Trots den numera betydligt lägre älgstammen har andelen skadade tallar i stället ökat till 12 % i Västerbotten. Älgstammen är alltså halverad samtidigt som skogsskadorna har fördubblats (från 6 % 2012). En fullkomligt obegriplig logik.

Storskogsbruket fortsätter dock hårdnackat att uttrycka ”två älgar äter mer än en”. Och det är i och för sig riktigt. Just därför är det sannolikt så att man i den kommande planeringsperioden kommer kräva en ytterligare stor sänkning av älgstammen. Älgstammen ligger fortfarande över det avsatta planeringsmålet för länet och det finns ännu områden med periodvis höga tätheter av älg. Men mer generellt är älgstammen betydligt svagare på de flesta områden i länet och bitvis inte ens jaktbar. Jägarna har uppfattat detta och därför valt att skjuta mindre de sista åren. Älgobsen 2024/2025 visar på en svag ökning av älgstammen igen. Samtidigt ligger skadorna alltså kvar på den orimligt höga nivån.

Älgen äter troligen lika mycket som förr samtidigt som den är opportunist. Därför borde inte skadorna öka då antalet älgar minskar. Klimatet är absolut annorlunda över tid men de i naturen begränsande vintrarna har bara blivit bättre. Det är numer mindre snö och mindre kyla. I stället är den stora förändringen det allt effektivare skogsbruket. Helt nya förvaltningsmetoder har ökat produktion och avkastning. Exempel är att korta omloppstider från uppkomst till avverkning förändrat skogen och dess biologi. Markberedning och snabb omsättning (avverkning vid 80 år i stället för 120) minskar mängden markvegetation och särskilt det viktiga blåbärsriset. Robustare och mer snabbväxande plantmaterial reducerar det relativa antalet ungtallar vid föryngring. Hård röjning minskar den alternativa fodermängden, särskilt Rönn, Asp och Sälg. Det finns säkert fler aspekter att beakta. Kontentan är att den stora förändringen för minskade älgskador, förutom antalet älgar, gäller nog hur skogsbruket bedrivs.

Därför föreslår jag att
-Jägareförbundet kraftfullt måste driva arbetet för att skogsbruket måste förändras för större biologisk mångfald samtidigt som älgens betning på tall kommer att minska,
-Hur skogsbruk ska bedrivas måste uttryckas och beaktas i utformningen av de kommande förvaltningsplanerna,

Jägareförbundet Västerbottens styrelsen yttrande
Tillgänglig forskning visar att målen inom älgförvaltningen inte kan nås genom att endast sänka älgtätheten, och åtgärder i skogsbruket är nödvändiga för att nå önskad effekt. I förvaltningen heter det att älg och foder ska anpassas efter varandra. Att detta i större utsträckning måste tillämpas i praktiken från skogsbrukets sida i syfte att nå de skogliga skademålen är något som jägareförbundet aktivt driver på alla nivåer inom klövviltsförvaltningen.
Styrelsen föreslår årsstämman att bifalla motionen samt skicka den vidare till Svenska Jägareförbundets årsstämma.

Jägareförbundet Västerbottens beslut
Jägareförbundet Västerbotten har antagit motionen som härmed överlämnas till Svenska Jägareförbundets årsstämma.

Förbundsstyrelsens yttrande
Få frågor är så väl förankrade och genomarbetade i förbundet som älgfrågan. Vad gäller del ett av motionen kan förbundsstyrelsen konstatera att motionären efterlyser exakt det som finns väl belagt i våra styrande dokument och en mängd fakta och forskning – skadenivåerna styrs av såväl mängden vilt som hur skogen brukas. Detta belyses inte minst av Naturvårdsverkets senaste utvärdering…
Vår älgpolicy (2018) slår fast: ”Älg och foder ska anpassas till varandra. Balansen mellan älgstammens storlek och fodertillgången uppnås genom att reglera båda dessa faktorer. Ståndortsanpassat skogsbruk med hög andel tallskog är den viktigaste åtgärden för att minska älgens negativa påverkan på växande ungskog. Hög andel löv, hög marktäckningsgrad av bärris och foderskapande åtgärder är viktiga komplement.” Detta förtydligas ytterligare i vår Handlingsplan älg (2020), där särskilt vikten av ståndortsanpassning betonas men också föryngringsåtgärd, viltanpassat brukande och stamantal vid föryngring.
Vidare slog förbundsstyrelsen 2024 fast ”Ståndpunkter Älg” efter en enkät till
medlemmarna med över 15 000 svar. Där finns bland annat en tydlig skrivning om ÄBIN: ”ÄBIN fungerar inte som underlag i dagens älgförvaltning då koppling mellan älgstammens täthet och skadornas omfattning inte är tydlig samt att metodiken har svag relevans för någon nivå i nuvarande förvaltningssystem rörande vilt”

Vad gäller del två av motionen kan förbundsstyrelsen konstatera att motionären har helt rätt i sitt antagande att det är svårt att se någon större ansträngning från skogsbruket till ett mer viltanpassat skogsbruk, tvärtom syns flera förändringar i negativ riktning. Detta trots att flera vetenskapliga studier pekar tydligt på sambandet mellan skogsbrukets genomförande och skadenivåer. I dagens planmallar finns också endast deskriptiva delar med angående fodermängdens utveckling. Det är därför enligt förbundsstyrelsens uppfattning rimligt att också i planer, på främst ÄFO-nivå, redovisa vilka åtgärder som planeras för att tillgodose foderresursen.

Hemställan
Förbundsstyrelsen hemställer att årsstämman finner motionens första del besvarad och att årsstämman bifaller motionens andra del i så måtto att förbundsstyrelsen får i uppdrag att verka för att förtydliga älgskötselplanmallar vad gäller skogliga åtgärder för att tillgodose fodertillgången.