Beslöt årsstämman i enlighet med förbundsstyrelsens hemställan anse motionen besvarad avseende del ett, samt bifalla motionen avseende del två och ger styrelsen i uppdrag att i motionens anda överväga frågan i en dialog med Naturvårdsverket.

Motionen har initierats av Mikael Stengård och har antagits av Väsby-Sollentuna-Järfälla jaktvårdskrets samt Jägareförbundet Stockholms län.

Motionen

Undertecknad önskar att Svenska Jägareförbundet medverkar till att reglerna för användning av slugpatroner ändras.

Av Naturvårdsverkets föreskrifter framgår ”7 § Enkelpipiga hagelgevär med funktionssätt och laddningskapacitet enligt 5 § i kaliber 12, 16 och 20, laddade med patroner i kaliber 12, 16 eller 20 försedda med en projektil (kula) avsedd för respektive kaliber (exempelvis så kallad slugpatron) får användas vid jakt efter vildsvin, dovhjort och mufflonfår, av den som är behörig att använda kulgevär avsedda för patroner i klass 1 vid jakt. Enkelpipiga hagelgevär enligt första stycket försedda med räfflad pipa avsedd för hagelgevär eller räfflad choke avsedd för hagelgevär får även användas vid jakt enligt första stycket”.

1. Varför endast dessa djur? Vi har idag redan olika klasser av djur. Det logiska borde vara att tillåta en klass/klasser även för slugpatroner.
2. Endast enkelpipiga skulle jag vilja i alla fall ändra till en hagelpipa. Så slugs skulle tillåtas i kombivapen. För dessa har i regel bättre riktmedel än enkelpipiga hagelgevär.

Jägareförbundet Stockholms län styrelses yttrande

Jägareförbundet Stockholms läns beslut

Jägareförbundet Stockholms län har antagit motionen som härmed överlämnas till Svenska Jägareförbundets årsstämma.

Förbundsstyrelsens yttrande

Avseende del ett av motionen får styrelsen som svar på den ställda frågan anföra följande. I samband med införandet (1987) av den jaktlagstiftning vi har idag, infördes en bestämmelse om att det var tillåtet att använda slugs vid all jakt efter vildsvin. Inga andra viltarter var tillåtna. 1993 reviderades bestämmelsen och tillät även dovhjort. Som motiv angav Naturvårdsverket då att dessa viltarter ofta jagades i samband med ”klappjakter eller liknande där djuren snabbt exponeras i trånga pass”. Samtidigt begränsades användningen till enkelpipiga hagelvapen p.g.a. den bristande samskjutningen i dubbelpipiga hagelgevär.

I samband med tillkomsten av nuvarande föreskrift 2002, tilläts även mufflonfår. De närmare motiven för Naturvårdsverkets beslut att inte tillåta slugs inom en enskild klass av kulvapen är inte kända. Emellertid skall till en början noteras att slugpatroner inte används i kulgevär utan i hagelgevär, varför de inte passar in i det gängse mönstret. Det saknas prestandakrav på hagelpatroner, varför dessa i så fall skulle behöva fastställas och om så skulle ske så får man helt andra värden som inte skulle motsvara de för kulpatroner. Sannolikt av den anledningen, samt det begränsade användningsområdet, har bedömningen gjorts att inte generellt tillåta slugs för vissa klasser.

När det gäller del två av motionen är förbundsstyrelsen tveksam till att slugs bör tillåtas i kombinationsgevär generellt för jakt. Samskjutningen mellan kul-och hagelpipa med slugs är generellt sett bristfällig och kan leda till skadeskjutningar. I alla lägen är t.ex. kulpipan att föredra vid skott mot klass 1 vilt m.h.t. prestanda och precision. I de fall en slugspatron skulle kunna vara användningsbar mot mindre vilt, på korta håll vid djur i rörelse, är samtidigt en hagelpatron överlägsen m.h.t. träffsannolikhet och dessa dödar effektivt. Slugs i liknande situationer skulle sannolikt leda till fler skadskjutningar. En annan baksida med slugpatroner är att de har en mycket stor benägenhet att rikoschettera. Styrelsen anser dock att det kan finnas skäl att ytterligare överväga frågan.

Hemställan

Förbundsstyrelsen hemställer mot bakgrund av det ovan nämnda att årsstämman anser motionen besvarad avseende del ett, bifaller motionen avseende del två och ger styrelsen i uppdrag att i motionens anda överväga frågan i en dialog med Naturvårdsverket.