Beslöt årsstämman i enlighet med förbundsstyrelsens hemställan bifalla motionen.

Motionen har initierats av Jägareförbundet Jönköpings läns styrelse och antagits av Jägareförbundet Jönköping.

Motionen

Markanvändningen och brukningsmetoderna inom jord- och skogsbruket är av stor betydelse för produktionen av vilt och därmed den köttavkastning som kan tillgodogöras genom en hållbar beskattning av viltstammarna, en köttproduktion som ger en mindre belastning på miljön än konventionell köttproduktion och därför bör tillvaratas på bästa sätt. Genom hänsynstagande till viltets behov och ett mera viltanpassat jord- och skogsbruk kan viltstammarnas fulla potential utnyttjas samtidigt som viltskadorna kan minimeras och mångfalden ökas, vilket gynnar även icke jaktbara arter. Det borde vara ett samhällsintresse och gemensamt intresse för näringarna inom jord och skog samt naturvårdsintressena att samverka för att skapa ett variationsrikt landskap under hänsynstagande till näringarnas ekonomiska intressen och hänsynen till miljön.

Effekterna för viltet och mångfalden inom jordbrukslandskapet genom de förändringar, som skett i jordbruket under de senaste decennierna, är välkända och påtagliga. Effekterna av det ”moderna skogsbruket” är kanske ännu inte lika påtagliga, men framtiden inger oro. Den miljöhänsyn som nu tas i skogsbruket inom FSC och PEFC-systemen, och som kan avläsas av de redovisningar som presenteras, är inte tillfredsställande. Detaljerade anvisningar – traktdirektiv - för vilka hänsyn som skall tas och hur röjningar, gallringar, slutavverkningar, dikningar och andra åtgärder skall utföras, bör vara en självklarhet för varje enskilt arbetsobjekt. För närvarande förefaller det vanligen vara överlämnat till dem, som under tidspress direkt utför arbetet, att efter bästa förmåga ta miljöhänsyn. Mekaniseringen och nu tillämpade skogsbruksmetoder, behovet av kontinuerlig tillförsel av virke till industrin året om, utyttjandet av grot och det ekonomiska trycket inom näringen är faktorer, som sannolikt påverkar skogsbrukets vilja och förutsättningar att bedriva ett miljövänligt skogsbruk. Tidsmässigt och lokalt har också för stor tillgång på rådjur och älg i förhållande till fodertillgången inneburit att återbeskogningen med tall i vårt län minskat vilket långsiktigt innebär sämre förhållanden för flera skogslevande arter.

Enligt vår uppfattning är det därför synnerligen angeläget att Jägareförbundet söker samarbete med skogssektorns och naturvårdens olika organisationer för att åstadkomma en gemensam syn på värdet av olika miljöhänsyn och därmed graden av hänsyn, som måste tas vid olika skogliga verksamheter och som också måste avspeglas i de olika certifieringssystemen. Viltets betydelse och behov måste på ett helt annat sätt än hittills avspeglas i den faunavårdshänsyn som krävs i ett tidsenligt modernt skogsbruk där viltvården är en integrerad del av naturvården.

Förslag till beslut

Svenska Jägareförbundets årsstämma beslutar att uppdra åt Jägareförbundets styrelse att snarast och med kraft arbeta enligt de intentioner som framförs ovan om ett mera viltanpassat skogsbruk.

Jägareförbundet Jönköpings läns beslut

Jägareförbundet Jönköpings län har antagit motionen som härmed överlämnas till Svenska Jägareförbundets årsstämma.

Förbundsstyrelsens yttrande

Frågor om klövviltets födosituation i skogslandskapet är viktiga. Brukningsmetoderna i skogsbruket är därvid av största betydelse. Det är i samband med ordinarie skogsbruksåtgärder som den största potentialen att skapa eller tillvarata foder för klövvilt finns. I det nya system för älgförvaltning som tas i bruk 2012 avses foderfrågorna få större tyngd än tidigare. För närvarande utvecklas därför modeller för foderprognoser vid Skogsstyrelsen.

Inom Svenska Jägareförbundet pågår, eller har pågått, ett antal aktiviteter i den anda som motionen ger uttryck för. Under 2007 startades det omfattande forskningsprogrammet ”Vilt och skog” i regi av Sveriges Lantbruksuniversitet och med Svenska Jägareförbundet som en intressent. Programmet omfattar totalt sex år och avser bland annat att studera möjligheterna att öka tillgången till foder för klövvilt.

Information om hur viltfoderskapande åtgärder kan utföras inom skogsbruket har publicerats i ett flertal skrifter. Som exempel kan nämnas Viltvårdsboken från 2009, häften om viltvård i skogen samt viltvård för klövvilt, Skogsliv 2-10 samt ett antal artiklar i olika tidskrifter. För närvarande pågår arbetet med ett häfte om hur kraftledningsgator kan utnyttjas för viltfoderproduktion.

I de remissvar som förbundet nyligen inlämnat till Skogsstyrelsen angående förändringar av Skogsvårdslagens § 30 samt stödet till natur- och kulturmiljöåtgärder framhålls vikten av ett mer viltanpassat skogsbruk som på ett bra sätt tar tillvara eller förbättrar viltets foderresurser.

I det nu pågående föreskriftsarbetet vid Naturvårdsverket angående den nya älgförvaltningen ingår Svenska Jägareförbundet i de referensgrupper som bildats. Även i dessa sammanhang kommer förbundet att framhålla viltfodrets betydelse.

När förbundet i olika sammanhang träffar företrädare för skogsbruket tas frågan om foderproducerande åtgärder regelmässigt upp. Bland annat diskuteras detta i den samverkansgrupp för den nya älgförvaltningen som Jägareförbundet, Skogsindustrierna och LRF initierat. Det är dock viktigt att komma ihåg att markägaren har rådighet över åtgärderna på sin mark. Känslan är att vi ännu inte lyckats övertyga skogsbruket om vikten av foderproducerande åtgärder.

Förbundet avser att, i alla lämpliga sammanhang, fortsätta att föra fram argument för foderproducerande åtgärder i skogsbruket samt att, i den mån sådana framkommer, sprida kunskaper kring metoder.

Hemställan

Förbundsstyrelsen hemställer att årsstämman, mot bakgrund av ovanstående, bifaller motionen.