Beslöt årsstämman i enlighet med förbundsstyrelsens hemställan bifalla motionen i så måtto att styrelsen får i uppdrag att arbeta för en översyn av frågorna rörande ersättningar samt lämpliga jaktmetoder i samband med skyddsjakt på varg.

Motionen har initierats av Lena Westling och har antagits av Ovanåkers jaktvårdskrets och Jägareförbundet Gävleborgs län.

Motionen

Jag anser att Jägareförbundet ska arbeta för att helikopter ska användas vid skyddsjakt på varg. I flera år har helikopter använts när vargar ska avlivas under skyddsjakt i renskötselområdet, men inte utanför detta.

Jag finner det diskriminerande att staten inte tar samma ansvar för sitt vilt, vargen, även utanför renskötselområdet. Naturligtvis ska jägare ha möjligheten att själva jaga varg under skyddsjakt om de vill göra detta som ett komplement, men helikopter ska alltid vara förstahandsvalet.

Det är inte rimligt att jägarkåren ska lägga massor av tid och pengar för att ta bort vargindivider med oönskat beteende. Det är statens vilt och ska därför vara statens ansvar.

Jag önskar att Jägareförbundet centralt och lokalt arbetar för att staten tar det förvaltningsansvar det ska ha avseende vargindivider med oönskat beteende och därmed avlivar dem med hjälp av helikopter.

Jägareförbundets Gävleborgs läns styrelses yttrande

Efter många klagomål på skyddsjaktsärendet på varg i Homna finns inget att invända mot en sådan motion. Det stora problemet i fråga har varit att man tilldelat väldigt snäva områden att utöva skyddsjakten på, samt den orimliga kostnaden i kronor och mantimmar detta förorsakat. Det minimala jaktområdet har medfört att mycket av det spårningsarbete som utförts har skett i onödan då vargarna oftast inte varit inne på det jaktbara området utan man har fått spåra otaliga gånger. Snöförhållandena har dessutom visat sig kunna bli kostsamma då det aktuella vägnätet fått plogas upprepade tillfällen. Det är orimligt att jägarna skall bekosta skyddsjakten på som statens rovdjur, samt att det vid barmarksperioder blir helt ogörligt att lyckas. Användande av helikopter har ju dessutom visat sig synnerligen effektiv både vid sövning och skyddsjakt. I det aktuella fallet i Homna där det ena djuret med påbrå från Galven ändå skulle märkas hade man dessutom lätt kunna söva bägge djuren, avlivat problem individen och märkt och släppt den andra

Styrelsen föreslår att stämman tillstyrker motionen och översänder den till Svenska Jägareförbundets årsstämma.

Jägareförbundet Gävleborgs beslut

Jägareförbundet Gävleborg har vid årsstämman 2011-03-19 antagit motionen som härmed överlämnas till Svenska Jägareförbundets årsstämma.

Förbundsstyrelsens yttrande

Vargstammen sprider sig och har även de senaste åren ökat i antal. Detta innebär att konflikterna mellan tamdjur och varg ökar i såväl antal som utbredning och därför måste också skyddsjaktinstrumentet kontinuerligt utvärderas och utvecklas.

Skyddsjakt på varg i renskötselområdet genomförs regelmässigt med helikopter då ett plogat vägnät ofta saknas och skadorna är av akut karaktär då renflockar skingras. Vidare medger terrängen i fjällmiljö en betydligt enklare jakt med helikopter än i skogslandet, något man erfarit även vid märkning av varg. Jakt från helikopter bör enligt förbunds-styrelsen kunna övervägas i särskilda fall även utanför renskötselområdet.

Vi har de senaste åren sett flera förslag på att all jakt, inklusive licensjakt, på stora rovdjur bör ske av statligt anställda ”proffsjägare”. Förbundsstyrelsen anser att ett förslag på att regelmässigt använda helikopter vid skyddsjakt på varg skulle riskera att underblåsa och delvis legitimera dessa åsikter. Jägarna ska även fortsättningsvis vara en del av den praktiska rovdjursförvaltningen och inte avhända sig detta till staten, då är steget inte långt till en modell med professionella, statligt anställda ”viltvårdare” som är tämligen vanlig i resten av världen. Av detta skäl, samt att behovet av att använda helikopter är situationsanpassat, är förbundsstyrelsen tveksam till att kategoriskt förorda att helikopter alltid ska vara förstahandsvalet vid skyddsjakt på varg.

Med en normalisering av skyddsjakt på varg samt vargstammens spridning till områden med kortare tid med snötäckt mark kommer det att bli svårare att rekrytera jägare till skyddsjakterna samt behövas betydligt fler för att lyckas med dåliga spårförhållanden. Det är därför viktigt att staten ser över modellen för skyddsjakt samt hur detta finansieras. Skyddsjakt på varg i skogslandet kräver ofta många man under lång tid och många mil i bil. Idag ersätts inte förlorad arbetsinkomst samt övriga omkostnader till fullo för de som deltar i skyddsjakt på varg. Förbundsstyrelsen anser att detta inte är långsiktigt hållbart och att en översyn samt korrigering av ersättningsnivåerna är nödvändig.

Hemställan

Förbundsstyrelsen hemställer mot bakgrund av det ovan nämnda att årsstämman bifaller motionen i så måtto att styrelsen får i uppdrag att arbeta för en översyn av frågorna rörande ersättningar samt lämpliga jaktmetoder i samband med skyddsjakt på varg.