Motionen har initierats av styrelsen för Rättviks jaktvårdskrets och har antagits av Rättviks jaktvårdskrets och Jägareförbundet Dalarna.

Motionen

Rättviks jaktvårdskrets yrkar på en återgång till tidigare gällande jaktlagstiftning avseende rätten att avliva rovdjur som kommer in i byar och på gårdar. Motiven för en återgång till tidigare gällande jaktlagstiftning följer nedan.

Rättviks kommun – liksom angränsande kommuner; Orsa, Mora och Älvdalen – ligger inom det södra kärnområdet för björnens utbredning inom landet och har en björnstam som haft en kraftig tillväxt under senare år. Under den senaste 15-års perioden har även vargen etablerat sig och haft en kraftig tillväxt inom hela detta område. Detta har resulterat i att inom Dalarnas län har ett 20-tal vargrevir etablerat sig.

De snabbt växande björn- och vargstammarna upplever inte människor och bebyggelse som något hot, eftersom rovdjuren – med undantag för licensjakt på björn – i princip är fredade året runt. Detta har medfört att våra stora rovdjur idag söker föda i form av tamdjur som får, kor och hästar inom och intill byar, fäbodar och lantgårdar. Detta väcker stor oro bland de flesta människor i de aktuella områdena och speciellt bland barnfamiljer och äldre.

Den nuvarande lagstiftningen och jaktförordningen kan utöver licensjakt och bestämmelserna i Jaktförordningen § 28 ge viss möjlighet till skyddsjakt på rovdjur efter ansökan. I övrigt är rovdjuren fredade, när de uppehåller sig inom bebyggelse på gårdar, byar och fäbodar. Det är således för närvarande en jaktlagstiftning som tar alltför stor hänsyn till de stora rovdjuren och mycket liten hänsyn till de människor som lever och verkar i Sveriges mest rovdjurstäta områden.

Fram till och med 1987-12-31 gällde däremot en jaktlagstiftning som satte hänsynen till människor och mänskliga aktiviteter framför rovdjuren. I den då gällande lagtexten stod att läsa i § 15 mom 1: ”Likaledes får björn, varg, järv eller lo som inkommer i gård eller trädgård av nämnda personer dödas.”

Denna motion har tidigare (vid årsmöten 2009, 2010 och 2011) bifallits av Svenska Jägareförbundets länsförbund i Dalarna med avslagits vid Jägareförbundets nationella årsmöte samma år med motiveringen att ansökan om skyddsjakt är ett bättre alternativ än återinförande av den tidigare gällande jaktlagstiftningen. Vi som lever ute i rovdjursområdena har en helt motsatt uppfattning om skyddsjakt.

Återinförande av den tidigare lagstiftningen och dess effekter skulle också vara ett verksamt medel att motivera den habituering (tillvänjning) som rovdjuren utvecklar när de inte ser människor och mänsklig verksamhet som något hot. Det förtjänar även påpekas att rovdjursstammarna var avsevärt mindre – bland annat fanns endast ett fåtal vargar i Sverige – när den tidigare jaktlagstiftningens § 15 gällde.

Med hänvisning till det ovan nämnda yrkar Rättviks jaktvårdskrets att Svenska Jägareförbundet ska verka för att stora rovdjur, som kommer in på gårdstomter och in i bebyggelse saklöst ska kunna avlivas och att således lagen som gällde fram till och med 1987-12-31 återinförs.

Jägareförbundet Dalarnas styrelses yttrande

Styrelsen har i tidigare yttranden över likartad motion varit tveksam till de förslag som finns i motionen. I och med riksdagens beslut 2009 om en ny rovdjurspolitik var styrelsens uppfattning att beslutet rimligen borde innebära stora möjligheter till skyndsamma, regionalt förankrade, myndighetsbeslut avseende skyddsjakt. Styrelsenk an tyvärr inte se någon nämnvärd förbättring och dessutom har problemet ökat med framförallt oskygga vargar som frekvent, på många platser, uppvisar oönskat beteende och inte på något sätt skyggar för mänskliga aktiviteter. Styrelsen anser att förslaget i motionen nu bör beaktas och att Jägareförbundet börjar arbeta för detta.

Jägareförbundet Dalarnas beslut

Jägareförbundet Dalarna har antagit motionen som härmed överlämnas till Svenska Jägareförbundets årsstämma.

Förbundsstyrelsens yttrande

De växande rovdjursstammarna har lett till att det blir vanligare att rovdjur uppträder oskyggt i närheten av bebyggelse, vilket orsakar oro och rädsla bland de människor som utsätts för sådana situationer. Det är förbundsstyrelsens fasta övertygelse att stora rovdjur ska uppvisa ett skyggt beteende gentemot människor. De stora rovdjuren måste återfå sin naturliga skygghet.

Gällande skyddsjakt på stora rovdjur som uppträder oskyggt anser förbunds-styrelsen att sådan måste föregås av ett myndighetsbeslut och ska ingå inom ramarna för den regionaliserade rovdjursförvaltning som är under uppbyggnad. Däremot måste detta myndighetsbeslut tilldelas utan dröjsmål för att kunna motverka och åtgärda dessa problemindivider. De ändrade skyddsjaktsreglerna som tillåter jakt i förebyggande syfte måste tillåtas fungera fullt ut. Utöver detta gäller den möjlighet som sedan 2009 ryms under §§ 28-28a Jaktförordningen att skydda tamdjur mot rovdjursangrepp.

Grundorsaken till denna oacceptabla situation med stora rovdjur som dyker upp i närheten av bebyggelse är den bristfälliga rovdjurspolitiken och förvaltningen. En för låg avskjutning på björn, inställd licensjakt på varg, långsam hantering av skyddsjaktansökningar samt överstora och täta rovdjursstammar gör att rovdjuren förlorar sin naturliga skygghet för människor. Den enda långsiktiga lösningen till detta problem är en regionaliserad rovdjursförvaltning som tillåter snabba skyddsjaktsbeslut och beståndsreglerande jakt samt rovdjursstammar anpassade till de regionala förutsättningarna.

Hemställan

Förbundsstyrelsen hemställer mot bakgrund av det ovan nämnda att årsstämman bifaller motionen i så motto att förbundsstyrelsen ges i uppdrag att fortsätta verka för en regionaliserad rovdjursförvaltning, utökade möjligheter till skyddsjakt samt enskilda personers möjligheter att skydda egendom och andra värden.