Motionen har initierats av Alf Andersson och har antagits av Hylte-Unnaryd jaktvårdskrets samt Jägareförbundet Halland.

Motionen

Vi kan i dagens jägarsamhälle se en tydlig maktförskjutning från besluts-processer på gräsrotsnivå mot en alltmer politisering av jakten i Sverige. Därvid har jaktvårdskretsarna förlorat pondus och påverkansmöjligheter när beslut tas i jaktfrågor. Tittar man på hur verksamheten i stort är upplagd hittar vi en mängd instanser och sammanslutningar som i dagsläget har större makt och myndighet än jaktvårdskretsarna. Det handlar om jaktvårdsområden, jaktvårdsföreningar, viltförvaltningsdelegationer, älgförvaltningsgrupper, älgskötselområden, storlicensområden och Jägareförbundet regionalt och centralt. Vi som arbetar ute bland medlemmarna upplever det som om vi på många sätt är överkörda och åsidosatta i det aktiva jakt- och viltvårdsarbetet. Givetvis kan det inte fortsätta så här om vi överhuvudtaget ska ha kretsarna kvar i framtiden och om vi kan räkna med en aktiv rekrytering av folk till förtroendemannauppdrag. (Idag är det exempelvis mycket mera attraktivt att arbeta inom ett älgskötselområde än i en döende krets).

Därför yrkar jag följande:

Jägareförbundet ska arbeta aktivt och omedelbart för att stärka kretsarnas roll i svensk jakt och viltförvaltning. Man ska utarbeta handlingsplaner, agendor och manualer för att styrka kretsarnas kunskapsutveckling. Förbundets personal, lokalt, regionalt och centralt ska förflytta sig ut och vara en aktiv del av arbetet ute i jaktvårdskretsarna, ge stöd och hjälp, väcka sovande kretsar samt dela med sig av sitt vetande. Vidare ska förbundet klart och tydligt dokumentera kretsarnas roll inom Jägareförbundet, kretsarnas roll inom viltförvaltningen och vilken del de ska utgöra inom förbundets mål för framtiden.

Jägareförbundet Hallands styrelses yttrande

Jägareförbundet Hallands styrelse har vid sitt sammanträde den 27 februari 2012 behandlat motionen om kretsarnas framtida verksamhet.

Jaktvårdskretsens roll och de mål man har att arbeta för, framgår tydligt av paragraf 4 i de stadgar som gäller för alla landets jaktvårdskretsar. Dessa har därmed både fått befogenheter och tagit på sig ansvar inom vart och ett av elva olika områden. Under rubriken ”Ändamål” anges tydligt de yttre ramarna för vad en krets ska arbeta med. Att verka för större medlemsanslutning och att uppmärksamt följa viltstammarnas och jaktens utveckling är två av de viktigare uppgifterna som beskrivs för att kretsens mål ska nås. Att samarbeta med och stödja jaktvårdstjänstemännen är en annan viktig del av kretsarbetet.

Det är den förtroendevalda styrelsens uppgift att, som beslutande organ, leda kretsens verksamhet i överensstämmelse med fattade beslut. Den regionala och nationella nivån inom Jägareförbundet regleras på motsvarande sätt genom sina stadgar. Inte på någon nivå har det gjorts stadgeändringar i dessa delar under senare år. Upplevda förändringar vad avser kretsarnas befogenheter, deras situation och möjligheter till påverkan, beror i så fall på andra faktorer.

Styrelsen vill framhålla vikten av de återkommande kretskonferensernas betydelse som gemensamt planeringsinstrument samt en strategiskt klok kretsstruktur. I detta avseende välkomnas de initiativ till kretssammanslagningar som aviserades vid stämman 2011 och där två kretsar fullföljt det hela. Under ett antal år har förbundet vid flera tillfällen tagit upp diskussionen på vilket sätt kretsarnas roll kan stärkas även på andra sätt än genom samgående. Det har skett både inom styrelsen och på konferenser där det redovisats idéer och förslag till kretsaktiviteter riktade både mot medlemmarna och mot allmänheten. Förutsättningarna för att nå framgång, hänger i väsentliga delar samman med kretsarnas storlek både till antal medlemmar och till de resurser, ekonomiska och antalet funktionärer, som man förfogar över.

Styrelsen är övertygad om att det hela handlar om ett gemensamt arbete på krets- och länsföreningsnivå – ett arbete som pågår och som kan utvecklas vidare enligt motionärens önskan. En del i detta arbete är att varje jaktvårdskrets förordnar en särskild kontaktperson mellan kretsen och länsföreningen. Detta framgår av kretsstadgarnas paragraf 9. Styrelsen välkomnar ett sådant initiativ från samtliga kretsar och kommer själv ta upp frågan om att utse motsvarande kontaktpersoner inom länsföreningen.

Styrelsen hemställer att stämman bifaller motionen i så motto att stämman ger länsföreningens styrelse i uppdrag:

• att beakta motionens viljeyttringar ifråga om jaktvårdskretsarnas framtid, verksamhet och inriktning
• att arbeta vidare med den beskrivna problematiken och presentera förslag till åtgärder inför de återkommande konferenserna för kretsordförande
• att i övrigt bevaka de frågor som kan påverka kretsarnas roll, samt
• att genom skrivelse till Svenska Jägareförbundet hemställa om att förbundet inom för den pågående medlemssatsningen, beaktar de frågeställningar och den problembild som redovisas i motionen.

Jägareförbundet Hallands beslut

Jägareförbundet Halland har antagit motionen som härmed överlämnas till Svenska Jägareförbundets årsstämma.

Förbundsstyrelsens yttrande

Styrelsen delar motionärens oro över kretsarnas roll i framtiden. När det nya älgjaktsystemet träder i kraft förändras kretsens roll och ansvar i en av de viktigaste jaktfrågorna. Förändringen motiverar en förändringsprocess inom kretsarbetet. Att finna nya former för kretsens roll i älgförvaltningen är en aktuell fråga, men förändringen är också ett lämpligt tillfälle att utveckla andra delar av krets-verksamheten. När avgränsningen för de nybildade älgförvaltningsområdena är klar kan det även finnas skäl att diskutera en eventuell översyn av länets kretsindelning.

Styrelsen är dock övertygad om att förändringar inte kan komma uppifrån. Styrelsen föreslår därför ett uppdrag till länsföreningar och tjänstemän att initiera en livaktig dialog i länsföreningar och jaktvådskretsar om kretsens roll i framtiden. Förslag som framkommer fångas upp och sammanställs till ”en idébank” som utgör underlag för utveckling av kretsarnas organisation och verksamhet. När denna är färdig skall den presenteras och diskuteras vid kretskonferenser och andra möten samt finnas med som underlag vid kretsarnas verksamhetsplanering.

Underlaget sammanställs och ska utgöra ett särskilt tema på en ordförande-konferens. Erfarenheter från hela landet sammanställs i en handlingsplan som ska ligga till grund för länsföreningarnas och kretsarnas fortsatta arbete.

Arbetet bör startas omedelbart och komma med ett resultat uppsamlat från hela organisationen våren 2013.

Hemställan

Förbundsstyrelsen hemställer mot bakgrund av det ovan nämnda att årsstämman bifaller motionen och ger styrelsen i uppdrag att initiera arbetet och därmed stödja länsföreningarna i utvecklingen av kretsarnas roll och verksamhet.