Foto: Allan Wallberg/Mostphotos
Hur är älgförvaltningen uppbyggd?
Regeringen beslutar om jakttider samt vilken jaktlagstiftning som ska gälla.
Naturvårdsverket är sektorsansvarig myndighet för jakt vilket innebär att de ska implementera politiskt fattade beslut. Naturvårdsverket vägleder i viss mån landets länsstyrelser i deras arbete med älgförvaltning.
Skogsstyrelsen är sektorsansvarig myndighet för skogsbruk och ansvarar för exempelvis vissa frågor om viltets påverkan på skogsbruk. De ansvarar även för ÄBIN (Älg-Betes-INventering) vars resultat är ett av underlagen i förvaltningen.
Länsstyrelsen är den myndighet som fastställer skötselplaner för älg samt fattar beslut om tilldelningar av älg. Länsstyrelsen ansvarar för att registrera älgjaktsområden samt samla in och sammanställa avskjutningen av älg. De fastställer även och samlar in fällavgifterna. Länsstyrelsen tillsätter representanter i älgförvaltningsgrupperna samt fastställer indelningen av länets älgförvaltningsområden.
Viltförvaltningsdelegationen är en del av Länsstyrelsen och är ett råd sammansatt av en rad olika intressenter samt politiska företrädare. Delegationens uppgift är att fatta beslut och vägleda länsstyrelsen i övergripande inriktningsfrågor kopplade till viltförvaltningen i länet.
Älgförvaltningsområden. Varje län är indelat i älgförvaltningsområden vilka även kan vara länsöverskridande. Vilket område man tillhör är inte valfritt utan blir en konsekvens av en jaktmarks geografiska placering. Områdena ska vara så stora samt avgränsade så de hyser en i huvudsak egen älgstam.
Älgförvaltningsgrupper. Till varje älgförvaltningsområde är en av Länsstyrelsen utsedd grupp om 6 personer tillsatt. Dessa utgörs av 3 markägarrepresentanter och 3 företrädare för jaktliga intressen. I renbetesområdet har rennäringen en av det jaktliga intressets platser. Markägarintresset har ordförandeskapet och utslagsröst vid oenighet. Gruppens uppgift är bland annat att fastställa mål för älgstammen inom älgförvaltningsområdet samt upprätta en förvaltningsplan. Gruppen ska även granska planer för inom förvaltningsområdet ingående älgskötselområden.
Älgskötselområden är den i Sverige vanligaste registreringsformen för älgjakt. Älgskötselområden består vanligtvis av en mängd jaktlag. som frivilligt registrerat sig tillsammans gentemot Länsstyrelsen. Alternativet till detta är att jaktlaget har en egen registrering och benämns då som tilldelningsområde. Oavsett registreringsform kommer denna struktur ingå och vara en del av ett älgförvaltningsområde. Inom älgskötselområdet så upprättar styrelsen en skötselplan för älgstammen. Denna plan granskas av älgförvaltningsgruppen och fastställs formellt av Länsstyrelsen. Skötselplanen anger bedömd älgstam, önskad älgstam samt planerad avskjutning för att uppnå fastställda mål. Skötselområdet bestämmer hur älgarna som ska fällas inom området ska fördelas mellan jaktlagen. Detta kan ske genom direkta tilldelningar, avlysningsjakt eller en kombination av varianterna. De flesta jaktlag få således sin tilldelning via det skötselområde till vilket jaktlaget är anslutet.