Tjugo kronor av medlemsavgiften till Jägareförbundet är ett bidrag till viltforskningen och kallas Forskningstjugan. Dessa tjugor från Jägareförbundets medlemmar bildar en forskningsfond från vilken forskare kan söka medel till olika projekt. Förutom forskning på olika områden inom jakt och viltvård kan Forskningstjugan finansiera kunskapsspridning och seminariumverksamhet. Inför 2011 fördelades 3,3 miljoner kronor från fonden efter beslut av Förbundsstyrelsen den 15 dec 2010.

Jägareförbundets förbundsstyrelse beslutar vilka projekt som får anslag från "Tjugan", och det är Forskningstjugans beredningskommitté som först granskar ansökningarna. Den lämnar därefter ett utlåtande och rekommendationer till förbundsstyrelsen. Beredningskommittén kallas Forsknings- och Förvaltningsgruppen och består av tre förtroendevalda ledamöter, en förtroendevald ordförande, tre tjänstemän samt en förtroendevald suppleant. Vid bedömning av ansökningarna anlitas dessutom en extern oberoende vetenskaplig granskare. Denna granskare är en aktiv forskare med högre meriter inom viltforskning och är olika för olika år.

Under senare år har Fo20an valt att fokusera en relativt stor del av sina medel till forskning kring de ”nya” klövviltsarterna och effekter av deras tillväxt och spridning i landet. Kronhjort, dovhjort och vildsvin börjar nu dyka upp på många platser i landet vilket ställer nya krav på viltförvaltningen.

En kort beskrivning av de projekt som tilldelats anslag till 2011 presenteras här under. De är listade efter bokstavsordning och efternamn.

Sydälg- älgförvaltning i produktiva landskap

Göran Ericsson, SLU, Umeå

Älgforskning har av tradition bedrivits i norra Sverige. I södra Sverige råder helt andra förvaltningsgrunder än i norra Sverige. Produktiviteten, konkurrens med andra klövviltsarter och en annan trädartssammansättning är några av de faktorer som skiljer förvaltningen i norra och södra Sverige. Detta projekt syftar till att identifiera och beskriva älgars rörelsemönster och hur detta påverkas av de biologiska förutsättningar ett produktivt landskap skapar. Ett annat fokusområde i detta projekt är att utvärdera älgobsen som ett verktyg i förvaltningen.

Du kan följa de märkta älgarna på SLUs webbplats.

Indirekta effekter av stödutfodring av vildsvin

Maria Hörnell-Willebrand, Hedmarks Högskola

Utfordring av vildsvin är en ganska vanlig åtgärd bland jägare i södra Sverige. Detta tillskott av föda kan påverka andra arter än vildsvin. Detta projekt vill studera de mindre predatorerna (tex räv, mård och kråkfåglar) som ofta ses besöka dessa utfodringar. Kråkfåglar kan ofta äta direkt av det tänkta vildsvinsfodret medan andra arter kan jaga smågnagare som finns i anslutning till foderplasten. En extra matresurs under svåra tider kan få till följd att predatorerna ökar i antal. Det finns flera studier som visat att små och medelstora predatorer, som räven, kan ha stora effekter på olika viltstammar framförallt markhäckande fåglar. Genom att studera både predatorer och några av dess bytesdjur (skogshöns) vill forskarna se om vildsvinsutfodring kan ha indirekta effekter på andra viltarter än vildsvin.

Idag finns mycket data från olika datakällor om Sveriges älgstam. En forskargrupp vill nu statistiskt samanalysera dessa olika källor för att leverera ny kunskap till älgförvaltningen Foto: Niklas Holmqvist

Modellering av den svenska älgstammen med multipla datakällor

Maria Hörnell-Willebrand, Hedmarks Högskola

I dagens älgförvaltning används flera olika metoder för att mäta antalet älgar, antalsförändringar i stammen och betestryck. Skillnader mellan dessa metoder leder till missförstånd och osäkerhet i diskussioner i älgförvaltningen. Detta är ett samarbetsprojekt mellan forskare från flera universitet vilka ska använda nya statistiska verktyg. Genom att använda flera datakällor i en modell vill denna grupp av forskare utvärdera förändringar på kort och lång sikt. Syftet är att skapa en robust teoretisk plattform som kan användas i framtidens älgförvaltning.

Medel till konferens om effekter av klimatförändringar på flyttande andfåglars populationer och hållbart nyttjande

Niklas Holmqvist, Svenska Jägareförbundet

Klimatförändringarna som pågår får stora effekter på djurlivet. Extra tydligt blir detta på flyttande fåglar vilka kan ändra sin flyttning eller helt avstå att flytta. Ändringar i flyttmönster kan påverka populationerna på många sätt. Under 2010 bildades ett nätverk av andfågelforskare i de nordiska länderna, NOWAC, som ska samarbeta för att få en övergripande bild av hur situationen är i Norden. Under 2011 ska detta nätverk anordna en konferens där forskare från de nordiska länderna men även andra länder bjuds in för att diskutera klimatets effekter på flyttande andfåglar. Forskningstjugan är en av flera bidragsgivare till denna konferens.

Utvärdering av inventeringsmetoder för vildsvin

Gunnar Jansson, SLU, Grimsö forskningsstation

Den svenska vildsvinsstammen har under senaste tiden varit inne i en dramatisk tillväxtfas. Att inventera den svenska vildsvinsstammen har visat sig vara svårt. Det finns flera förslag på hur vildsvinen skulle kunna räknas med det saknas idag en utvärdering av hur effektiva dessa metoder är. Forskningstjugan delfinansierar här en del av ett forskningsprojekt som ska göra en utvärdering av flera inventeringsmetoder med hjälp av bl.a. GPS-märkta djur.

Populationsmodell för förvaltning och beskattning av kronvilt

Anders Jarnemo. SLU, Grimsö forskningsstation

Kronviltet är en art som ökar snabbt i antal och spridning i Sverige. Samtidigt som kronvilt är ett uppskattat jaktvilt orsakar de också skada i skogs- och jordbruket. Detta forskningsprojekt som är det första i Sverige som inriktat sig på kronvilt är i sin slutfas. Idag finns i projektet kunskap om flera aspekter av artens ekologi, populationsstruktur, hur kronvilt beter sig när de jagas och hur kronvilt fördelar sig i det svenska landskapet. Under 2011 ska de data som samlats in analyseras och avrapporteras.

Björnens predation på älgkalvar

Jonas Kindberg, Svenska Jägareförbundet

Björnen är en viktig predator på älgkalvar. I de områden där björnstammen under lång tid varit i tillväxt har björnens predation på älg blivit en viktig kunskapslucka i älgförvaltningen då tidigare studier på predationstakt blivit inaktuella. Detta projekt syftar till att sammanställa de data det Skandinaviska björnprojektet samlat på sig sedan 1998. Även de data som samlas in av älgjägare under första älgjaktveckan, den så kallad ”älgobsen”, där även björnobservationer noteras ska ingå i analyserna. Detta är ett ettårsprojekt.

Konkurrens mellan stora växtätare: exemplet dovhjort-rådjur

Petter Kjellander, SLU, Grimsö forskningsstation

Kunskaper om samförvaltning av hjortdjur med minimerade skogsskador är efterfrågad i södra Sverige. Men för att uttala sig om detta måste de olika arternas inbördes påverkan på varandra undersökas och vid olika tätheter. Valet av dovhjort och rådjur är grundat på att mellanartspåverkan förväntas vara lättast att mäta mellan dessa arter. Födoval, habitatval, betestryck och konkurrens kommer kartläggas över året. Medan rådjuret är välstuderat är de vildlevande dovhjortarna i princip ostuderade vad det gäller grundekologi. Denna studie kommer därför ge mycket ”bonuskunskap” om denna art.

Vildsvinets påverkan på rådjursstammen, mellanartskonkurrens och kidpredation

Petter Kjellander, SLU, Grimsö forskningsstation

På Bogesund i Mälardalen har ett forskningsprojekt om rådjurets ekologi och förvaltning pågått under mer än 20 år. Under senare år har vildsvinet etablerat sig i området. En vanlig fråga bland jägare och andra naturintresserade är om rådjuret påverkas negativt av vildsvinens etablering. Detta projekt syftar till att samla in data från den välstuderade rådjursstammen på Bogesund och genom detta kunna analysera eventuella effekter av vildsvinsförekomst.

Inventering av rastande och övervintrande gäss i Sverige

Leif Nilsson, Lunds Universitet

Kunskap om gåspopulationers utveckling och fördelning i landet är en viktig kunskap för förvaltning av stammarna. Dessa inventeringar ingår i ett internationellt program för gåsinventeringar. De svenska inventeringarna har pågått sedan 1977. Inventeringarna genomförs av frivilliga observatörer och stödet från Jägareförbundet går till kostnader i samband med sammanställning och bearbetning av data.

Populationsekologi, bevarande och skötsel av den Skandinaviska vargstammen

Håkan Sand, SLU, Grimsö forskningsstation

Den snabba ökningen av vargstammen under 1990-talet har nu reducerats. Målsättningen för detta projekt är att ta fram data på hur många vargar som årligen föds och hur många som dör, dödsorsaker, födoval, beteende och släktskap mellan individer. Dessutom följs vargstammens utveckling i stort med spridning och utbredning. Dagens vargförvaltning bygger till stor del på den forskning som tas fram i detta projekt. Den svenska vargstammen är en av de bäst kända djurpopulationerna i världen t.ex finns en fullständig kartläggning av släktskapen mellan individer i hela populationen. Forskningstjugan har länge varit en delfinansiär för detta projekt. Jägareförbundets bidrag har under senare år varit öronmärkta till GPS-sändare.

Förbättrat eftersök av klövvilt

Carl-Gustaf Thulin, Uppsala Universitet

Hunden har ett fantastiskt luktsinne vilket jägare ofta drar nytta av. Eftersök av skadade djur är en mycket viktig uppgift bland jägare. Vid sök efter skott- eller trafikskadat vilt är hunden ett viktigt verktyg. Trots hundens enorma vittringskapacitet misslyckas en del eftersök. Detta projekt syftar till att vetenskapligt granska och utvärdera om dagens eftersöksträningen av hundar kan dra nytta av de erfarenheter som gjorts inom polisiär och militär inlärning av spårhundar. Studien kommer främst bedrivas på den flocklevande dovhjorten för att testa hundens förmåga att urskilja ett djur i en flock. Spårningsförsöken utförs på GPS-märkta oskadade dovhjortar för att testa hundens förmåga att individspåra ett friskt djur bland andra friska djur. I studien inkluderas flera rutinerade eftersöksjägare och deras hundar. Det övergripande målet är att öka andelen framgångsrika eftersök av skadat vilt. Detta är projektets slutår vilket ska användas för analyser och avrapportering.

Viltvård och biologisk mångfald i odlingslandskapet

Fredrik Widemo, Svenska Jägareförbundet

Faunan och floran har drabbats hårt av det allt mer rationaliserade jordbruket. Flera arter av både växter och djur är hårt trängda i dagens odlingslandskap. Viltvård är ett sätt för jägare att skapa goda förutsättningar för starka viltstammar, vilket ofta sker genom att gynna den biologiska mångfalden. Flera utländska studier har visat att viltvårdsåtgärder för att gynna fältvilt har många positiva effekter på det jaktbara viltet, men även den biologiska mångfalden i stort. Detta projekt syftar till att studera effekter av olika viltvårdsåtgärder, tex viltåkrar och anlagda brynzoner, på den biologiska mångfalden. Försöken ska integreras med den stora viltvårdssatsning som Jägareförbundet driver.