Svenska Jägareförbundet

Meny

Stenmård. Foto: Ondrej Prosicky/Mostphotos

Stenmård (Martes foina)

Det första belagda fyndet av stenmård i Sverige härstammar från 2018 då en stenmård blev skjuten i ett hönshus i Fjälkinge, Skåne. I samband med att den nya arten bekräftades i landet fick Svenska Jägareförbundet – Invasiva Arter 2019-06-13 i uppdrag av Naturvårdsverket att med hjälp av kameror försöka artbestämma de misstänka stenmårdar som rapporterats in i Skåne.

Avlivning av djuren ingick inte i uppdraget så här långt. Den 6 juli 2021 fick Invasiva Arter i uppdrag av Naturvårdsverket att inom stenmårdförekomstens närområde avliva stenmårdar som Naturvårdsverket eller Svenska Jägareförbundet blivit tipsade om eller på annat sätt fått kännedom om.

Uppdraget omfattade inte att utan sådana tips eller sådan kunskap eftersöka stenmårdar. Uppdraget konkretiserades senare under året med ett avrop inom det ramavtal som tidigare upprättats mellan Naturvårdsverket och Svenska Jägareförbundet gällande förvaltning av invasiva främmande arter (NV-02834-19).
Avropsavtalet omfattade upp till tio avlivade individer (reglerat i ramavtalet), vilket nåddes den 13 maj 2022, varefter utökning av antalet djur beviljades. I samband med utökningen av antalet djur övergick även uppdraget från att ingå i ramavtalets budget till separat finansiering. Förvaltning av en eller flera för landet nya främmande arter som inte ingår i det ursprungliga ramavtalet ska enligt avtalet utföras med andra medel, om antalet individer överstiger tio.
Från den 14 maj 2022 till och med 30 november 2022 fick Invasiva Arter nya medel för den löpande förvaltningen av stenmård. Fortsatt gällde dock att stenmård inte fick eftersökas utan föregående tips eller annan kännedom om förekomst. Från och med 1 december 2022 till och med 31 december 2023 pågick ett pilotprojekt som förutom fortsatt fortlöpande förvaltning av bekräftade individer, genom aktivt sökande med hjälp av bland annat åtlar och viltkameror, hade till syfte att utröna populationens verkliga utbredning utanför det kända kärnområdet, för att kunna innesluta populationen, stoppa vidare spridning och helt utrota stenmården i Sverige.

Fram till sista december 2023 har projektet vetskap om 69 döda stenmårdar, varav 57 avlivade av projektet och 12 avlivade av jägare eller hittade påkörda, som tidigast 2014.

Artbeskrivning

Stenmården är väldigt lik sin släkting skogsmården, men har till skillnad från den en vit hakfläck, nakna trampdynor och ljus nos. Stenmården förekommer i större delen av södra och i hela mellersta Europa med en vidare utbredning österut över stora delar av Asien till Kina. Stenmården föredrar, jämfört med skogsmården, mer öppen terräng och är i högre grad anpassad till människans miljöer som jordbruksmark, strandängar, byar, större samhällen men även städer.
Den uppehåller sig alltså gärna i eller i anslutning till människlig infrastruktur, dock inte enbart.

Generellt sett är stenmårdens diet mer vegetabilisk än skogsmårdens, men födovalet varierar mellan områden. Födan består av bl.a. små däggdjur och fåglar samt deras ägg och ungar, insekter samt frukter. En Nederländsk studie visar att stenmård står för en stor andel av mortaliteten för ägg och ungar hos de hotade arterna rödspov och sydlig kärrsnäppa. Arten orsakar också skador på värmeisolering och elektiska ledningar i hus då den gärna bosätter sig på vindar. Ett särdeles stort problem är dess förkärlek att gnaga på kablar i bilar och annan teknisk utrustning. Bara i Tyskland orsakar stenmård skador på bilar till en årlig kostnad av mer än 100 miljoner Euro. Totalt orsakar den skador på infrastruktur för mångmiljardbelopp varje år i Centraleuropa.

Det finns inga bevis för att stenmården historiskt har förekommit naturligt i Sverige. Tidiga hänvisningar i litteraturen saknar fysiska bevis på dess förekomst.
Det första belagda fyndet härstammar från 2018 då en stenmård blev skjuten i ett hönshus i Fjälkinge, Skåne. Både morfologiska och genetiska undersökningar visar att det faktiskt rörde sig om en stenmård.
Utökade efterforskningar resulterade i ytterligare fynd i samma område, de tidigaste från 2014. Men trots kontakter med i geografin närliggande yrkesjägare och intensiva kampanjer i bl.a. jakt- såväl som rikstäckande media resulterande i hundratals tips från allmänheten från hela södra och mellersta Sverige återfanns inte några belagda fynd utanför ett litet område runt Bromölla i nordöstra Skåne.
Mest sannolikt har stenmården kommit till Sverige ”liftandes” med en lastbil eller liknade från Centraleuropa eller Danmark.

Förvaltning och resultat

Resultat från hittillsvarande förvaltning redovisas under årsrapporter och informationsmaterial.

Rapportera in observationer och skjutna djur

Stenmård är lovlig att jaga året runt för den som innehar jakträtten på marken. Vi vill gärna få in observationer av stenmård eller tecken på stenmård, och information om alla döda djur som hittats döda eller blivit skjutna. Tecken på stenmård kan t.ex. vara förstörd isolering eller söndergnagda kablar på husvindar, eller söndergnagda kablar och slangar i bilar.

Rapporterna används för att antingen kunna fånga djuren eller kunna sammanställa bättre kunskap om artens utbredning.

Har du sett eller skjutit en stenmård, kontakta oss

Tipstelefon: 070-3399326
Epost: tipsaframmandearter@jagareforbundet.se


2023-01-29 2024-04-08