Leveranserna från Skogsstyrelsens dialogprojekt om miljöhänsyn har nu varit ute på remiss. Dialogen har under projektets gång främst förts mellan näringen och Skogsstyrelsen. Det märks på slutresultatet. Konkreta, kvalitativa mål som kan mätas och följas upp saknas i alltför stor utsträckning, enligt Jägareförbundet.
Under våren 2011 synade Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket miljöhänsynen inom skogsbruket på uppdrag av regeringen. I samma veva kom även siffror som visade att upp till hälften av avverkningarna stred mot lagkravet på miljöhänsyn. Skogsbruket fick därmed hård kritik från stora delar av samhället. Samtidigt hävdade skogsbruket att Skogsstyrelsens uppföljning av miljöhänsynen inte var kvalitetssäkrad, och att siffrorna därmed var missvisande eller direkt felaktiga.
För att komma till rätta med skillnader i målbilderna för miljöhänsyn lanserade Skogsstyrelsen hösten 2011 ett brett dialogprojekt, som avslutades i februari i år. Såväl företrädare för stor- och privatskogsbruket, som för olika naturvårdsorganisationer och myndigheter bjöds in att delta i dialogen.
Svenska Jägareförbundet har deltagit projektet, liksom övriga stora naturvårdsorganisationer. Detta var ett självklart val, eftersom miljöhänsynen har stor betydelse både för viltet och för rekreationsvärdena i landskapet.
Det är ingen tvekan om att dialogprojektet fört arbetet med att kvalitativt beskriva hänsynskrävande biotoper ordentligt framåt. Detta är självfallet bra, men värdet realiseras först när de kvalitativa målbilderna omsätts i praktiskt visad hänsyn. Här anser förbundet att det i stor utsträckning saknas vägledande kvantitativa beskrivningar av vilken hänsyn som skall tas. Därmed blir det onödigt svårt för den som bedriver skogsbruk att veta hur man ska göra, och närmast omöjligt för en myndighet eller aktör att bedöma om man gjort tillräckligt enligt lagen. Det gynnar knappast miljömålsarbetet.
Förbundet anser att projektet riggats så att möjligheterna att påverka utfallet i form av bättre miljöhänsyn inskränkts i onödan. Därmed har den ideella naturvården valt att trappa ned sitt deltagande successivt. Detta har i sin tur inneburit att man i första hand fått en smal dialog mellan näringen och Skogsstyrelsen, istället för en bred diskussion som involverar en större del av samhället. Därmed finns en uppenbar risk att projektet inte nått målet att skapa samsyn i samhället om skogspolitikens mål.
Svenska Jägareförbundets remissvar finns som länk nedan. Förbundets vilt- & naturvårdsstrateg Fredrik Widemo har representerat förbundet inom projektet, och är kontaktperson. Fredrik.widemo@jagareforbundet.se.
